1920

Branschtidningen Filmbladet den 31 januari 1920: ”Till kassadirektör i A.-B. Svensk Filmindustri har antagits Olof Andersson, förut under flera år kontorschef vid den stora maskinfirman A.-B- Atlas-Diesels huvudkontor i Stockholm. (...) Till direktör för Aktiebolaget Svensk Filmindustris (Svenska Biografteatern) anläggning vid Råsunda har antagits kapten Helge Söderbom, regementsintendent vid Positionsartilleriet. Kapten Söderbom, som är född 1881, har varit lärare vid Krigshögskolan och innehaft chefsplats inom krigstidsorganisationen. Befattningen tillträds i början av februari.”

Under maj-juni kommer verksamheten igång i Svensk Filmindustris nybyggda ateljéanläggning i Filmstaden i Råsunda. Två inspelningsateljéer finns på området. Den stora är på 40 x 25 meter och den lilla 30 x 18 meter. Ett fyravåningshus, som rymmer loger, rum för regissörer och inspicienter, samt ett skrädderi, förenar de båda ateljéerna. På den 58.000 kvm stora tomten finns dessutom laboratorium, administrationsbyggnad, portvaktshus, restaurang, projektionsrum, smedja, målar- och snickarverkstad. Anskaffningskostnaden för tomt och byggnader blev 4.172.000 kronor.

Regissören Benjamin Christensen behöver ateljéer till inspelningen av sin film Häxan, som Svensk Filmindustri ska producera. Han övertalar därför SF att köpa Astra-Films ateljéanläggning på Taffelbays Allé i Hellerup i Danmark. Ateljéerna är två till antalet, 14 x 9 meter (byggd 1912), och 12 x 16 meter (byggd 1913). Under SF:s ledning slås ateljéerna ihop till en inspelningshall. (1925 säljer SF Hellerup-ateljén till det danska bolaget Fotorama.)

Svenska Bios Veckorevy byter namn till Svensk Filmindustris Veckorevy. (Med tiden mer känd som SF-journalen.)

Det finns 703 fasta biografer i landet, och 687 ambulerande. I Stockholm finns det 75 biografer.

Svensk Filmindustri har kontor i London, Paris, Amsterdam, Berlin och New York, samt representation i Mexico City och Shanghai. Man räknar med en expanderande utlandsmarknad, och planerar att göra minst trettio filmer om året. Men det råder efterkrigsdepression i världen. Förväntade exportframgångar uteblir. Arbetslösheten i Sverige ökar explosionsartat under december 1920 och folk har inte längre råd att gå på bio som förr. Deflation tvingar fram sänkta biljettpriser. Dessutom är Hollywood-filmen på stark frammarsch. (1921 var arbetslösheten i Sverige 27 procent. 1922 var siffran 34 procent. Därefter återhämtade sig ekonomin och arbetslösheten i landet sjönk fram till 1929 då den ånyo ökade.)

Svensk Filmindustris huvudkontor har adress Kungsgatan 19. Export- och maskinavdelning finns på Kungsgatan 7. Textlaboratoriet ligger på Malmskillnadsgatan 54.

Ur en intervju med Julius Jaenzon i Filmbladet den 27 november 1920: ”Beträffande den snabba utvecklingen i övrigt erinrar sig hr J. om att när han kom till Kristianstad bestod hela Sv. Bios tekniska personal av två personer, han själv och en dam. När Sv. Bio flyttade till Lidingön hade den tekniska personalen utökats till 10 personer, och för närvarande har Svensk Filmindustri endast på Råsunda cirka 150. Utvecklingen i fråga om vissa tekniska resurser är icke mindre imponerande. ”Kolingens galoscher” inspelades med 8 à 10 ampères lampor, och nu använder man ända upp till 150 ampère. Själva kameraarbetet är relativt oförändrat under dessa år. Sålunda använder hr. J. alltjämt en Pathéapparat – ehuru i vissa detaljer avsevärt förbättrad – alldeles som de amerikanska fotograferna.”

Holdingbolaget AB Sveriges Litografiska Tryckerier (SLT) köpte år 1918 boktryckeri, bokbinderi och blankettförlaget AB Hasse W. Tullberg. Nu, 1920, startar Tullbergs en filmavdelning med kapten Ragnar Ring som chef, manusförfattare och regissör. Man ägnar sig huvudsakligen åt industri- och reklamfilmsproduktion under namnet AB Hasse W. Tullbergs Filmindustri. (Filmavdelningen inreder 1923-24 ett laboratorium och en liten inspelningsateljé två trappor upp i det tullbergska förlagshuset på Kungsbroplan 3 i Stockholm.)

Klicka här om du vill se vilka filmfirmor som var etablerade i Sverige 1919-20.

Mitchell Camera Company i USA introducerar Mitchell Standard, en 35 mm filmkamera som sakta men säkert erövrar den amerikanska filmindustrin och får Bell & Howell-kamerans dominans att vika.

AGA (Svenska AB Gasaccumulator) på Lidingö utanför Stockholm börjar tillverka en handvevad mobil filmprojektor avsedd för lokaler utan tillgång till elektricitet. Projektorns ljuskälla består av en acetylen-syrgaslåga och en glödkropp.

Nationernas förbund sammanträder för första gången i Gèneve.

Ryssen Lev Sergeivitch Termen börjar serietillverka ett elektroniskt musikinstrument som han gett namnet Theremin. Instrumentet har två antenner, och ljud alstras när du rör dina händer i dess närhet. Med ena handen styrs tonhöjden och med den andra volymen.

Hjalmar Branting bildar Sveriges första socialdemokratiska regering.

Husbondes rätt att aga sina tjänstehjon, den så kallad husagan, avskaffas.

Det finns 20.000 bilar i Sverige.






1921

Världens första offentliga demonstration av ett optikt filmljudsystem sker torsdagen den 17 februari i Brevik på Lidingön utanför Stockholm. Arrangör är Aktiebolaget Filmfotofon, som äger rätten till ingenjör Sven A:son Berglunds filmljudpatent. Närvarande är pressen samt gräddan av svensk film- och biografnäring. Demonstrationen är mycket lyckad, men filmdirektörerna förhåller sig tämligen kallsinniga till nymodigheten.

Svensk Filmindustri behöver pengar och tvingas sälja i stort sett alla sina biograffastigheter till Fastighetsaktiebolaget Hufvudstaden för 15,5 miljoner kronor.

SF:s styrelse beslutar minska bolagets produktion till tre filmer om året.

Under hösten startar SF en skolfilmsavdelning.

Höstens löneavtal mellan biografägarna i Stockholm och deras anställda resulterar i en lönesänkning med 12 procent för vaktmästarpersonalen. Arbetsgivarna hade gärna sett en sänkning även för maskinisterna, men deras löner förblir oförändrade.

I slutet av december går Skandinavisk Filmcentral i konkurs.

Filmbladet, 5 februari 1921: ”Svensk Filmindustris nya biografteater i hörnet Drottning- och Apelbergsgatorna i Stockholm är nu så nära sin fullbordan att den i dagarna kommer under tak. Platsantalet blir inemot 1,000, fördelade på parkett och läktare, omgiven av rymliga promenoarer. Den nya biografteatern, som ännu icke fått sitt namn bestämt, kommer i färdigt skick att bli synnerligen trevlig och bekväm. Bland nyheterna kan omnämnas att i salongen kommer att installeras en fjärrorgel, vilken blir den första i sitt slag i Sverige.
 
Den gamla byggnaden åt Drottninggatan kommer att påbyggas en våning, men i övrigt bibehålla den vackra byggningens arkitektur. Åt Apelbergsgatan uppföres ett boningshus i fyra våningar och inne på gården reses utom teaterbyggnaden ett sexvåningshus, i vilket skola inrymmas flera av Svensk Filmindustris avdelningar såsom maskin-, export- och fastighetsavdelningen, byggnadskontoret, Skandia filmbyrå, förevisningsrum, filmskarvning, filmarkiv av modärnaste konstruktion o.s.v. Ritningarna äro uppgjorda av arkitekten Ragnar Hjort och arbetet utföres av byggnadsfirman Kreuger & Toll.” (Biografen invigs 1923 och får namnet Skandia.)

Allmän och lika rösträtt för kvinnor och män tillämpas för förtsta gången i Sverige. Beslutet om kvinnors rösträtt fattades 1919. Finland införde rösträtt för kvinnor 1906. Norska kvinnor fick rösträtt 1913, och danska 1915. I USA dröjde det till 1920. (I Storbritannien fick man vänta till 1928, i Frankrike till 1944.)

Gifta kvinnor över 21 år blir myndiga och slipper ha maken som förmyndare.

Efter ett riksdagsbeslut avskaffas dödstraff i fredstid. Högerpartiet (Allmänna valmansförbundet) röstade emot.

Sveriges första officiella rundradioutsändning genomförs i juli från Boden Radio.






1922

Svensk Filmindustri övertar Skandinavisk Filmcentrals biografer (ett 20-tal), och har nu tillgång till en bit över 80 biografer runt om i landet.

I ett försök att skapa kostnadsmedvetenhet bland Svensk Filmindustris anställda regissörer bildas AB Svensk Filminspelning, genom vilket regissörerna blir till delägare i sina filmer. Så vill man tvinga det ekonomiska övervägandet att styra över det konstnärliga.

Bokförläggare Birger Wahlström startar ett filmbolag med namnet BeWefilm och den första film bolaget producerar heter Anderssonskans Kalle, regisserad av Sigurd Wallén. Interiörerna filmas i en tillfälligt inredd ateljélokal i Centralsaluhallen vid Kungsbron i Stockholm, exteriörerna på Fjällgatan. Filmen kostar 36.000 kronor att spela in och drar in 500.000 kronor. (Fortsättningen blir inte lika inkomstbringande. BeWefilm gör sin sista långfilm 1925. Tullbergs filmavdelning tar då över ateljé i Centralsaluhallen.)

Stockholms Biografägare vill sänka sina musikernas löner med 20 procent eftersom man menar att levnadskostnaderna sjunkit i motsvarande grad. Följden blir att musikerna går i strejk.

På Röda Kvarn i Stockholm installeras en traditionell piporgel, byggd av Åkerman & Lund i Sundbyberg. Instrumentet har kostat 75.000 kronor, och enligt Filmnyheter nr 33 - 1922 är det utrustat med 2300 pipor, ”72 klingande register, fördelade på 3 manualer (handklaviaturer) pedal (fotklaviatur) och fjärrverk. Fjärrverket är en särskild avdelning inom orgeln, som är placerad i ett på husets tak beläget, slutet skåp, som med en ljudkanal på cirka 15 meters längd står i förbindelse med salongen. Kanalen utmynnar i taket vid första ljuskronan. Meddelst detta fjärrverk kunna egendomliga, synnerligen verkningsfulla klangeffekter åstadkommas.”

Sverige får sin första kvinnliga riksdagsledamot, Kerstin Hesselgren.

Under sommaren startar Telegrafverket radiosändningar på försök i Stockholm. Sändningarna sker på mellanvåg 360 meter, från Telegrafverkets försöksanläggning på Malmskillnadsgatan 19B.

Också Svenska Radioaktiebolaget (SRA) startar under hösten försökssändningar i Stockholm. Samtidigt börjar man tillverka radioapparater under varumärket Radiola. SRA grundades 1919 av tre banker samt ASEA, AGA och LM Ericsson.
(SRA:s rundradiosändningar upphör i november 1924. 1925 utgör tillverkningen av radioapparater mer än 80 procent av företagets sammanlagda omsättning. 1927 köper LM Ericsson ut ASEA och AGA ur SRA. Marconi är minoritetsägare.)

Svenska Dagbladet föreslår benämningen Rundradio, på det nya fenomen som allmänt kallades Broadcasting.

Skidtävlingen Vasaloppet hålls för första gången och samlar 119 deltagare.

Baltzar von Platen och Carl Munters konstruerar ett kylskåp som använder absorptionsteknik för att omvandla värme till kyla. Apparaten är helt utan rörliga delar och kan drivas med antingen elektricitet, gas eller fotogen. (Electrolux köper uppfinningen år 1925.)

Karlsons Klister lanseras och får stor uppmärksamhet när tillverkaren låter en åsna med skylten ”Alla använda Karlsons klister utom jag ty jag är en åsna” gå framför vaktparaden just där en filmfotograf står och vevar på sin kamera. Åsnan hamnade i en journalfilm som visades på biografer över hela landet.

Ett rasbiologiskt institut inrättas i Sverige efter ett riksdagsbeslut från 1921.

Tutanchamons grav upptäcks.

Det finns tre miljoner radioapparater i amerikanska hushåll.

I oktober grundas British Broadcasting Company (BBC) av en intressegrupp bestånde av Western Electric, Marconi, General Electric, British Thomson-Houston, Radio Communication och Metropolitan Vickers. Den 14 november sänder bolaget över London för första gången. (Under en generalstrejk 1926 inser myndigheterna i ett slag radiomediets stora betydelse. Året därpå byter BBC namn till British Broadcasting Corporation, och får sin nuvarande public service-inriktning, där honnörsorden är “educate, inform, and entertain”.)

I Italien blir Benito Mussolini premiärminister i en koalitionsregering med liberaler.

Franska Pathé presenterar filmformatet 9,5 mm, främst avsett för hemmabruk.

Eastman Kodak i USA lanserar Kodak Panchromatic Cine Film. Men den är dyr. (Först 1926, när man sänkt priset, tar försäljningen riktig fart.)

En pankromatisk film är lika känslig för alla färger och ger därför bilderna en jämn gråskala.

Den allra första svartvita filmen, som var i bruk på 1800-talet och en bit in på 1900-talet, var enbart blåkänslig. En svensk flagga fick ett mörkt kors över ett ljust fält när den fotograferades med sådan film, och skådespelare fick ibland vitsminka sig eftersom normal hudton annars kunde bli för mörk på filmkopian. Den här filmtypen kunde ibland kallas ”färgblind”. Med tiden blev filmmaterialet mer och mer ortokromatiskt, dvs känsligt även för grönt, men ej för rött ljus.

Under sommaren börjar Sven A:son Berglund och hans medarbetare att arbeta med ljudfilmsinspelningar för projektortillverkaren Ernemann i Tyskland. De håller till i en ateljé i stadsdelen Laubegast i Dresden.

Den 9 juni demonstrerar Professor Joseph T. Tykociner vid universitetet i Illinois sin metod för optiskt ljud på film. Tonspåret på filmen exponeras med hjälp av en kvicksilverbåglampa och det blir av varierande täthet. Tykociner kallar sin inspelningsutrustning Phonactinion, avspelningsutrustningen kallar han Actophone.

Herrar Vogt, Massolle och Engl (Tri-Ergon) har en första offentligt demonstration av sin optiska ljudfilmteknik den 17 september på biografen Alhambra i Berlin. Mottagandet bland filmindustrins och pressens representanter blir blandat, men publiken är entusiastisk. Bild och ljud ligger på samma filmremsa — 42 mm bred. Filmhastigheten är 20 bilder/sekund. Biografhögtalaren är elektrostatisk, en Statophon. Inspelningsmetoden bygger på modulation av en glimlampa (glimljusoscillograf), som ger ett ljudspår med varierande täthet, variable density. Mikrofonen de använt vid sina inspelningar är en Kathodophon, konstruerad 1918 av Hans Vogt. Det är en apparat utan rörliga delar, som registrerar täthetsvariationer (ljudvågor) i joniserad luft mellan en anod och en katod. Vogts mikrofon återger ett stort frekvensområde med låg distorsion, men den ger tyvärr också ifrån sig en del sprak och knaster.

Den 18 oktober får Dénes Mihály från Ungern, verksam i Tyskland, patent på en metod för att spela in optisk ljud på film. Han kallar metoden för Projektophon.



1923

Victor Sjöström reser till Amerika. Mauritz Stiller följer snart efter. Så gör även Greta Garbo och Hjalmar Bergman.

Svensk Filmindustri inviger biografen Skandia på Drottninggatan i Stockholm, ritad av arkitekt Gunnar Asplund. Biografen rymmer 832 personer, och förutom 20 mannaorkestern, under ledning av kapellmästare Gaston Borch, består biografens personal av 35 personer. På invigningsprogrammet står Gustaf Edgrens film Närkingarna.
Här kan du se en film från invigningsförberedelserna.
Här finns en bild från Skandias maskinrum.

Svensk Filmindustri får tillstånd att lagra 28.500 kilo film i 19 lagerrum av betong i fastigheten Mäster Samuelsgatan 31. Det nya filmlagret tas i bruk under 1924.

Albert Bonniers förlag vill spela in film och anställer författaren Hjalmar Bergman att skriva manus, teaterregissören Per Lindberg att regissera, samt skådespelerskan, regissören och teaterdirektrisen Karin Swanström och hennes make Stellan Claësson att sköta produktionsledningen för det nybildade bolaget Bonnierfilm. Första året bedrivs inspelningsverksamheten i ett stort tält rest på Svea Ingenjörskårs övergivna kasernområde på Kungsholmen i Stockholm. Året därpå flyttar den in i ett av militärens nedlagda ridhus, vid Jaktvarvsgränd på Kungsholmen, som byggts om till inspelningsateljé. (År 1925, efter fem långfilmer med stora ekonomiska förluster, slutar Bonniers göra film.)

Eastman Kodak Company lanserar 16 mm-formatet och samtidigt en handvevad kamera för 16 mm film, Cine-Kodak. (En version med fjäderverk kom 1925 och fick heta Cine-Kodak Modell B. Cine-Kodak Special I kom 1933.)

Bell & Howell släpper en liten handkamera med namnet Eyemo, avsedd för 35 mm film.

Amerikanen Lee de Forest har sedan början av 20-talet arbetat med ett optiskt filmljudsystem (sound-on-film), som han gett namnet Phonofilm. Nu har han fått tillgång till ett gasfyllt rör, en sorts glimlampa, konstruerat 1922 av Theodore Case, och med det lyckas de Forest översätta ljudvågor till ljusvariationer. Röret kallas för The AEO-Light, och har förmågan att snabbt variera i ljusintensitet, alltefter ljudsignalens styrka och frekvens. Ett ljudspår enligt Phonofilm får en varierande täthet, variable density. Den 15 april 1923 demonstrerar Lee de Forest teknikens förmåga på Broadway-biografen New York Rivoli. Han har filmat några vaudevilleartister ... men ljudet har en del brister. (Mellan 1923 och 1927 gör Lee de Forest mer än 1000 korta ljudfilmer med den här tekniken.)

I Palads Teatret i Köpenhamn demonstrerar Axel Petersen och Arnold Poulsen för första gången sin teknik för optiskt ljud på film. Petersen & Poulsen har bild och ljud inspelade och kopierade på separata filmer. De menar att ljudkvalitén blir bättre när de fotografiskt kan behandla ljudfilmen utan hänsyn till bilden. Dessutom vill man kunna ansluta ljudutrustningen till befintliga projektorer, och på så sätt reducera kostnaderna för biografägaren vid övergång till ljudfilm.

Göteborg fyller 300 år och det firas med en jubileumsutställning. Nöjesparken Liseberg invigs.

Stockholms stadshus invigs.

Varuhuset Nordiska Kompaniet på Hamngatan i Stockholm öppnar en radioavdelning. Det finns 4.530 inregistrerade radiolyssnare i landet.

En jordbävning i Tokyo och Yokohama dödar 145.000 människor.

I Tyskland råder hyperinflation. I maj får man 10.000 mark för en svensk krona, i juli 100.000, i augusti en miljon och i oktober en miljard.

Werke Simons & Co i Schweiz lanserar en stillbildskamera för operforerad 35 mm film. Bildformatet är 30 x 40 mm.




Gustav Stresemann talar vid invigningen av Kipho, 1925
(Große Kino-Photoausstellung Funkhaus, Berlin).
Ljudfilm inspelad med Tri-Ergons system.

1924

På biografen Röda Kvarn i Stockholm arrangeras orgelkonserter varje onsdag klockan 16. Organist är kompositören Gösta Jahn. (Också tonsättaren Hilding Rosenberg är en tid anställd som organist på Röda Kvarn.)

När Svensk Filmindustri planerar inspelningen av Två konungar, även kallad Bellmanfilmen, träffar man en överenskommelse med Tri-Ergon om att installera en ljudfilmsinspelningsapparatur i Filmstaden. En del tekniska svårigheter gör dock att Två konungar trots allt spelades in som en stumfilm.

I Sovjetunionen avlider Vladimir Lenin. (Efter några års maktkamp övertar Josef Stalin makten.)

I Tyskland presenterar August Arnold och Robert Richter (ARRI) sin första filmkamera. Den heter Kinarri 35 och är avsedd för amatörbruk. (1928 konstruerar de en modell av Kinarri för 16 mm film.)

Amerikanen Iwan Serrurier lanserar en betraktningsapparat för film som han kallar för Moviola, och som snabbt blir populär bland filmklippare i USA. I en Moviola löper filmen vertikalt som i en projektor. (Europeiska filmklippare kommer att föredra klippbord där filmen löper horisontellt, s.k. flatbeds.) Här finns bilder på några Moviola-modeller.

Herrar Lyon och Tauern, som äger Lyta-Kino-Werke i Tyskland, lanserar världens första filmklippbord: Lyta-Universal-Arbeitstisch. Den som vill kan köpa bara Lyta-klippbordets betraktningsapparat, som heter Lyta-Kinoskop, och själv bygga sig ett klippbord genom att montera enheten på ett vanligt spolbord. (År 1930 byter företaget namn till Lytax-Werke GmbH.)

J.P. Maxfield och H.C. Harrison vid Western Electric Corporation (ett dotterbolag till AT&T) har konstruerat en apparatur för elektrisk inspelning av grammofonskivor. Deras arbete leder till att Western Electric Corporation får patent på elektrisk ljudinspelning. Med den nya tekniken kan grammofonskivan återge ett större frekvensområde, med en avsevärt högre ljudnivå. Maxfield och Harrison använder sig i sitt konstruktionsarbete av den teknologi som Western Electric utvecklat för telefonindustrin.

Sverige har 6 miljoner invånare.

Långvågssändaren i Grimeton tas i bruk den 1 december. (Anläggningen invigs den 2 juli 1925.) Grimeton ligger cirka 10 kilometer öster om Varberg.

Många kablar för telegramtrafik hade skadats under första världskriget. Myndigheter och näringsliv i Sverige hade svårt att hålla kontakten med den amerikanska kontinenten. Därför beslutade regeringen år 1920 att bygga en radiostation på den svenska västkusten.

En första svensk reguljär flyglinjen öppnas mellan Stockholm och Helsingfors.

Mary Pickfords och Douglas Fairbanks besöker Stockholm.

Flera glödlampstillverkare kommer i december överens om att brinntiden för glödlampor skall sänkas från 2.500 timmar till 1.000 timmar. Överenskommelsen kallas Phoebuskartellen.






Filmbladet skriver i sitt ferbuarinummer: ”Det kan inte förnekas. Folk har fått den så kallade flugan. Radioflugan. Alldeles som fallet var i Amerika för ett par tre år sedan. Men där har man redan lugnat sig och återgått till sina vanliga bestyr och förlustelser. Vartill den att gå på bio räknas såsom bland de förnämsta. Och så kommer det nog snart att ske här hemma hos oss, låt vara att en del personer av mer indolent läggning, i radion tro sig ha funnit ett surrogat för allt vad förströelse heter mellan himmel och jord. Nu återstår bara att bilden av den talande, av den eller de spelande kan framträda inför den lyssnande, för att ingen mänska mer skall behöva gå på en teater eller en bio eller en cirkus eller ett föredrag eller en predikan. Utan bara sitta hemma i länsstolen och komma i fullt och helt åtnjutande av alla dessa livets förmåner utan att röra en fena knappt. Tro de, ja!”



1925

Den amerikanska filmen erövrar Europa. I ett försök att stå emot anstormningen och förhoppningsvis vinna tillbaka utlandsmarknaden bildar Svensk Filmindustri dotterbolaget Nord-Westi Film AB, tillsammans med det tyska bolaget Westi som är nära lierat med Stinneskoncernen. Samarbetet avbryts när Westi går i konkurs i slutet av juli.

AB Svensk Filmindustris ekonomi är usel och bolaget tvingas till rekonstruktion. Aktiekapitalet skärs ned från 35 miljoner till 7 miljoner kronor. Ivar Kreuger går in med en nyteckning på 3 miljoner vilket ytterligare stärker hans maktställning i bolaget.

AB Svensk Filmindustri upplöser sitt AB Svensk Filminspelning och bildar istället Film AB Minerva för att sköta en del av inspelningsverksamheten. Vilhelm Bryde blir det nya bolagets chef.

SF säljer sina ateljéer i Hellerup till det danska bolaget Fotorama.

På biografen Cosmorama i Göteborg installeras en orgel av fabrikat Wurlitzer Hope Jones Unit Orchestra, med modellbeteckningen Style E / Opus 1067. Själva orgelverket är placerat ovanför duken och spelbordet i orkestern. Stämmorna är 63 till antalet, fördelade på pedalstämmor (fotpedal), ackompajemangstämmor, och solostämmor. Piporna till dessa varierar i längd från 16 fot (8 stycken) ned till 6 tum. (Orgeln är i bruk fram till 1935.)

American Fotoplayer Company i Kalifornien tillverkade en så kallad mekanisk orkester (orchestrion), mellan 1912-25. Instrumentet kallades Fotoplayer och fanns i flera modeller, men alla var i huvudsak uppbyggt kring ett självspelande piano, en orgel, slagverk och allehanda aggregat som kunde leverera ljudeffekter. Operatören hade till uppgift att under filmens gång ladda pianot med färdiginspelad musik som fanns på perforerade pappersrullar och sedan själv se till att ljudeffekterna hamnade där de skulle. Här ett exempel. Här ett annat. Såvitt känt fanns det aldrig någon Fotoplayer i Sverige.


Radiotjänst börjar sina reguljära sändningar den 1 januari från Telegrafverkets lokaler i Stockholm. En studio är iordningställd på Malmskillnadsgatan 30. Den har fyra fönster mot gatan och en golvyta på 77 kvm. Väggarna är klädda med tjock, mörkviolett sammet. På golvet ligger en Wiltonmatta. Radiotjänst har 15 anställda det här första året. Tidningarnas Telegrambyrå (TT) sköter nyheterna och Telegrafverket det tekniska. Hallåman vid premiären är Sven Jerring. Cirka 40.000 personer har betalt den årliga licensavgiften på 12 kronor.
(Även Norge och Danmark börjar sända radio det här året. I Finland startar man 1926.)

Antalet radioapparater i amerikanska hushåll har stigit från tre miljoner 1922, till 50 miljoner.

Elektriskt inspelade 78 varvs skivor börjar säljas.

Amerikanerna Chester W. Rice och Edward W. Kellogg vid General Electric beskriver de grundläggande principerna för den elektrodynamiska högtalaren. (Från 1927 marknadsförs högtalartypen i Tyskland under varumärket AEG.)

AT&T:s båda dotterbolag Bell Laboratories och Western Electric har konstrerat ett filmljudsystem som heter Vitaphone, där ljudet ligger på grammofonskivor, sound-on-disc. Western Electric försöker sälja tekniken till Hollywood under 1924-25. Men intresset är svalt bland bolagsherrarna. Det är bara Warner Brothers som nappar.

33 spelfilmer produceras i England det här året. Flera av dem är samproducerade med Tyskland. (Över 600 amerikanska spelfilmer visas på engelska biografer under 1926.)

UFA (Universum Film AG) har premiär på en tjugo minuter lång dialogfilm med optiskt ljud (sound-on-film), gjord med Tri Ergons teknik. Filmen har premiär den 20 december och heter Das Mädchen mit den Schwefelhölzern. Enligt pressen en veritabel katastrof i avseende på det ljudtekniska.

Curt Stille i Tyskland tar patent på en trådspelare (diktafon och telefonsvarare), som får namnet Dailygraph. Apparaten har elektrisk förstärkning, och bygger i övrigt på dansken Valdemar Poulsens Telegrafon, från 1898. Poulsens patent gick ut 1918.

Ernst Leitz i Wetzlar lanserar en stillbildskamera för 35 mm perforerard film. Kameran har namnet Leica (Leitz Camera). Konstruktionen är baserad på den Ur-Leica, som Oskar Barnack konstruerade 1913.


 

Klicka på knapparna om du är intresserad av det tekniska


1926

Statens biografbyrå totalförbjuder Sergej Eisensteins film Pansarkryssaren Potemkin. I censurmyndighetens motivering används ord som ”upphetsande” och ”brottssuggererande”. Först 1952 får filmen offentlig premiär i Sverige.

Phonofilm, det optiska ljudsystem som Lee de Forest för första gången presenterade i USA 1923, demonstreras som Fonofilm för inbjudna på biografen Piccadilly i Stockholm den 4 februari. Den offentliga stockholmspremiären för systemet inträffar den 8 februari.

Specerihandlaren Anders Sandrew, som någon tid ägnat sig åt fastighetsaffärer, börjar driva sin första biograf. Den heter Metropol, och ligger på Sankt Eriksgatan 45 (hörnet av Fleminggatan) i Stockholm.

Svensk Filmindustri bildar dotterbolaget Isepa, tillsammans med bokförläggaren Birger Wahlströms bolag Bewefilm, och återupptar genom det nya bolaget samarbetet med tyska intressen, där även UFA (Universum Film AG) ingår.

Produktionsledare och drivande kraft bakom det svensk-tyska samarbetet är Oscar Hemberg, som började som direktör för Svenska Biografteaterns filmbyrå 1916, blev chef för Svensk Filmindustris inköpsavdelning 1920 och direktör för SF:s Stockholmsteatrar 1922.

Några rader ur Svenska Dagbladet, den 22 augusti 1926, under rubriken:
Skall svensk film erövra världen genom att samarbeta med den tyska?
Oscar Hemberg: ”För att kunna producera filmer, som kunna uthärda konkurrensen med de amerikanska, måste vi lägga ned så pass stora kostnader, att de aldrig skulle kunna återvinnas i hemlandet. Det kan man naturligtvis göra någon gång, ja, flera gånger, men inte i längden. Antingen får man sluta upp med filminspelning eller inskränka sig till helt billiga produktioner, som kunna bära sig på de inkomster filmerna kunna ge inom Sverige och i lyckligaste fall inom Skandinavien. Dessa billiga filmer äro emellertid icke just ägnade att stärka den svenska filmens position. Varken i utlandet eller hemma. Hos de svenska biografbesökarna bidrar varje dålig svensk film att öka den amerikanska filmens reputation och därmed dess konkurrenskraft. Att helt uppge tanken på en värdefull svensk filmproduktion är det andra alternativet, men det är onekligen bra hårt. Det är detta som tvingat fram försöket med det tredje alternativet: svenska filmer, åstadkomna i samarbete med andra europeiska länder. I Tyskland ha våra förslag på den punkten mötts av största förståelse och Svensk Filmindustris fyra svensk-tyska samarbetsfilmer detta år äro det praktiska beviset härför. Två av dessa produceras i samarbete med Ufa och två andra i samarbete med dir, W. Wengeroff, vars intresse för europeisk filmkooperation på den tid, då han stiftade och ledde Westibolaget livligt kommenterades i fackpressen världen över.”

SF anställer Paul Merzbach, som är född i Österrike och har varit verkat som iscensättare och dramaturg på UFA (Universum Film AG). Nu blir han UFA:s litteräre representant i det svensk-tyska samarbetet. (På SF kom Paul Merzbach att arbeta som manusförfattare, regissör och klippare fram till 1932. Därefter återvände han till Tyskland, men emigrerade till England när Adolf Hitler utsågs till rikskansler 1933.)

Svensk Filmindustri övertar Bonnierfilms ateljé på Kungsholmen i Stockholm.

Ivar Kreuger gör fruktlösa försök att sälja Svensk Filmindustri till det tyska filmbolaget UFA (Universum Film AG).

Svensk Filmindustri upphör med sin försäljning av biografutrustning och överlämnar sitt maskinlager till A.–B. Skandinaviska Kinematograffabriken.

Biografen Skandia i Stockholm utrustas med en stor biograforgel av fabrikat Wurlitzer. Orgel placeras först till höger i orkesterdiket, men efter någon tid flyttas den till dikets mitt, målas vit och får en hydraulisk hissanordning så att den med hjälp av vattentryck långsamt och majestätiskt kan stiga upp ur källarvåningen inför föreställningarna. Förutom orgelpipor har den i sitt register bl.a. trummor, klockspel, bilhorn, ångbåtsvissla, polispipa, siren, havets brus, fågelkvitter, bjällerklang och porslinskrossning. Orgelns modellbeteckning är Style E / Opus 1254. (Orgeln på Skandia är i bruk fram till 1951.)

Notis i Biografägaren, den 14 december:
”De amerikanska filmbolagen börjar kappas om aktiemajoriteten i de stora, revolutionerande uppfinningarna, som tydligen äro gjorda på den talande och musicerande filmens gebit. Kanske en dag biografkapellen tillhöra historien.”

”1926 kom de första elektriska inspelningarna till Sverige. Grammofonen fyllde i det rappet 50 år, och dess framtida möjligheter blev i det sammanhanget uppenbara. Då jag besökte direktör Axel Widing på Husbondens Röst spelade han på sin magnifika skåpgrammofon två skivor, som omspände hela vidden av de nya resurserna: dels en platta med triumfmarschen ur Aida, som dundrade fram med ofattbar skönhet, renhet och kraft, dels en smältande halvviskad version av 'Blue Skies', sjungen av 'the whispering baritone Jack Smith'. I sanning en upplevelse! Det var uppenbart att grammofonen hade kommit ur målbrottet.”
Säg det i toner, Sven-Olof Sandberg berättar om Jules Sylvain,
Sveriges Radios förlag, 1969.

Antalet radiolicensbetalare i landet är uppe i 250.000.
Kicka här om du vill beskåda annonser för radioapparater 1924-39.

Stockholms konserthus invigs.

Kodak lanserar en film för framställning av s.k. duplikatnegativ. Tidigare var det omöjligt att göra kopior av filmens negativ, de användes så länge de höll. Ville man absolut ha flera negativ, och det kunde behövas vid en utlandsförsäljning, då användes flera filmkameror vid inspelningstillfället.

Som ett svar på Kodaks lansering av 16 mm format (1923), försöker Pathé intressera sina konsumenter för det gamla 17,5 mm formatet.

Den skotske uppfinnaren John L. Baird genomför en första offentlig demonstration av ett mekaniskt TV-system. TV-bilden är uppbyggd av 30 linjer.

De tyska foto- och filmapparaturfirmorna Carl Zeiss/Jena, ICA A.G. och Ernemann A.G. i Dresden, Goerz A.G. i Berlin, samt Contessa-Nettel A.G. i Stuttgart, slås samman och blir Zeiss Ikon AG Dresden.

UFA (Universum Film AG) inviger Europas största filmateljé i Babelsberg utanför Berlin. Den kallas ”Mittelhalle”, och har måtten 57 x 36 m, 2052 kvm.

Med en serie kortfilmer och långfilmen Don Juan lanserar Warner Brothers ljudsystemet Vitaphone, utvecklat av Western Electric. Hjärtat i systemet är en skivspelare, mekaniskt hopkopplad med filmprojektorn. Vitaphonespelarens pickup har ett nåltryck på mellan 85-170 gram och ett hårt slitaget gör att skivorna bara kan spelas cirka 25 gånger. Skivorna har 16" diameter (40,6 cm), spelas inifrån och ut med 33,3 varv per sekund, och det går åt en skiva per 10 minuters filmrulle. Vitaphone-systemet mäktar återge ett frekvensområde på cirka 5kHz.

William Fox köper patenträttigheterna till Theodore Cases ljudfilmsuppfinningar och låter Case tillsammans med Earl Sponable utveckla ljudsystemet Movietone, sound-on-film.

AT&T grundar Electrical Research Products, Inc. (ERPI), som ett dotterbolag till Western Electric, i akt och mening att låta det nya företaget exploatera den ljudteknik som WE:s tillverkar.



Tidskriften Filmteknik, berättar i nummer 1-1926 att bildflimret vid filmvisningarna praktiskt taget upphört, den senaste tiden: ”Och varpå beror det? Jo, på den verkligheten att projektionshastigheten på de sista åren blivit avsevärt större. [...] Liksom vid upptagning den 'normala' hastigheten är 16-18 st. bilder i sek. är förhållandet samma vid projekteringen. Men som 'normalt' räknas numera en projektionshastighet av 24 bilder i sekunden, ja, man finner t.o.m. en del kinematografteatrar som arbeta med 30 bilder i sek. och vid söndagsföreställningar komma även 35-40 bilder i fråga.”

Om Zeiss Ikons nya projektor Imperator II, skriver Biografägaren den 29 april 1927: ”Särskild hänsyn har tagits till den stora hastighet, varmed filmen ofta köres, och kan man utan svårighet köra med upp till 60 bildväxlingar per sek.”

”Även om maskinisten lirar av filmen i 25 à 50 % hastigare tempo än det, i vilken filmen upptagits, kan publiken inte göra invändning häremot, såvida ej rörelserna blir direkt onaturliga. Publiken känner ej filmens längd eller riktiga speltid. Skulle däremot farten få inflytande på bildernas stadighet på duken, så har man kanske publikens protester.”
Modern biografteknik
Biografägaren, 20 december 1927



1927

Filmlaboratoriet Kinocentralen flyttar sin verksamhet från Kungsholmstorg 6 till större lokaler på David Bagares gata 7.

AGA (Svenska AB Gasaccumulator) presenterar Europas första nätanslutna radiomottagare med inbyggd högtalare.
Här en kort AGA-historik.

Folkskolan blir obligatorisk och läroverken öppnas för kvinnor.

Volvo lanserar sin första personbil, modell ÖV4.

Famn förbjuds som mått vid handel med ved.

Långvågssändaren i Motala tas i drift. En tredjedel av landets befolkning kan nu lyssna på sändningarna från Radiotjänst.

Filmljudtekniken tar ett stor steg framåt när Philips i september lanserar det första kommersiella pentodröret. Det har beteckningen B 443.

Röret är byggt för att driva högtalare och uteffekten från ett B 443 är 1,5 watt, avsevärt mycket mer än från andra rör vid den här tiden.

Rörtypen uppfanns 1926 av Bernhard D. H. Tellegen vid Philips forskningslaboratorium i Eindhoven, Holland.

General Electric och Westinghouse demonstrerar ett filmljudsystem med namnet RCA Photophone. Hjärtat i systemet är en spegelgalvanometer som ger ett ljudspår med varierande spårbredd, variable area. (1928 bildar RCA filmbolaget RKO Radio Pictures [Radio-Keith-Orpheum] för att producera film med Photophone-tekniken.)

I januari har Fox premiär på den första långfilmen med Movietone-ljudteknik (sound-on-film). Den heter What Price Glory? och är regisserad av Raoul Walsh. Filmen hade premiär som stumfilm i november 1926, men nu har den fått ljudeffekter och musik.

William Fox köper USA-rättigheterna till den tyska Tri-Ergon-tekniken.
Under hösten lanserar han Fox Movietone News. Till dessa journalfilmer inspelas ljud och bild med samma kamera, på samma negativ. Man använder alltså ingen separat tonkamera.

Det här året (1927) produceras 44 spelfilmer i England. 723 amerikanska filmer importeras till landet under samma tid. För att motverka den amerikanska dominansen utarbetar det engelska parlamentet en Cinematograph Films Act (The Quota Act) som stadgar att från och med 1928 ska minst fem procent av alla filmer som visas på landets biografer vara gjorda i England. Kvoten höjs därefter år för år. (1936 är andelen inhemsk produktion uppe i 20 procent. The Quota Act resulterar i ett uppsving för engelsk film.)

Distorsion är ett stort problem i telefonsammanhang. Långa linje med många förstärkare gör att röster kan bli svåra att uppfatta. Harold Black, som arbetar på Western Electric i New York, kommer på att om man använder negativ återkoppling i en förstärkare, då minskar distorsionen avsevärt. (Vid negativ återkoppling – motkoppling – kopplas en del av signalen från utgången, fasvänd tillbaka till ingången.)

Charles Lindbergh flyger ensam över Atlanten, mellan New York och Paris, på 33 1/2 timme.

Den första kvartskristallklockan konstrueras.

Victor Company of Japan (JVC) grundas.


Bell & Howell-kamera, modifierad för Movietone

1928

Biografägarförbundet kräver att myndigheterna ska utfärda inreseförbud för utländska cirkusföretag.

När djungelfilmen Chang visas på biografen Olympia i Stockholm i januari har orkestern hjälp av en elektrisk grammofon som återges naturens ljud. ”Så exempelvis har det upptagits en speciell grammofonskiva med leopardens tjut, en med trumpetstötar från elefanter, en med apljud o. s. v. Dessa grammofonskivor spelas nu å biografen samtidigt med filmen men måste skötas av en person, som avpassar ljuden och ljudstyrkan efter de olika bilderna på filmen. [...] Filmens värde har med denna anläggning, vilken är utförd av Svenska Radioaktiebolaget, förhöjts ganska väsentligt och såsom varande den första i sitt slag i Sverige giver den anledning att förutspå betydande fortsatt utveckling på området.” Ur Tidskriften Radio, nr 3 – 1928

Anders Sandrew inviger biografen Astoria i Stockholm, med plats för en publik på 820 personer. En tolvmannaorkester är anställd för att spela under föreställningarna.

Svensk Filmindustri inviger stockholmsbiograferna China och Göta Lejon, med plats för 1486 respektive 1307 personer, men överlåter driften av China på amerikanska Paramount. Båda biograferna har tjugo man i orkestern. China har dessutom en elektrisk pedalorgel tillverkad av Nyströms Orgel- och Pianofabrik AB i Karlstad, samt en del ljudeffektinstrument tillverkade av Leedys i USA.

Svenska Dagbladet utlyser den 19 augusti en pristävling och ger tio kronor till den som kommer på ett passande ord för den talande filmen. Bland insända förslag märks talfilm, ljudfilm, hörfilm, akustisk film, fonofilm, vokalfilm, fotofonfilm, voxfilm, röstfilm, stämfilm, selyssfilm, totalfilm och tonfilm. Ordet ljudfilm vinner tävlingen.

Den 8 oktober har William A. Wellmans flygfilm De fördömdas legion (1928) premiär på biografen Metropol-Palais i Stockholm. DN skriver: ”Som teknisk nyhet lanseras en Radiola, vilken på ett effektfullt sätt illustrerade flygmotorernas buller.”

I samband med De blindas dag på Konserthuset i Stockholm den 13 och 14 oktober förevisar Nordisk Tonefilm från Danmark sitt optiska filmljudsystem, konstruerat av Axel Petersen och Arnold Poulsen. Bild och ljud ligger på separata filmer.

En uppgiven och desillusionerad Charles Magnusson lämnar Svensk Filmindustri i november, avskedad av Ivar Kreuger. Företaget omorganiseras och SF:s kassadirektör Olof Andersson – Ivar Kreugers handgångne man – blir ny VD. Stora personalnedskärningar genomförs. (Som SF:s VD, fram till 1942, kommer Olof Andersson att verka efter parollen ”En bra film är en film som går ihop”.)

Lars Hansson och Lillian Gish spelar huvudrollerna i Victor Sjöströms film Stormen (The Wind) som har premiär den 4/12 på biografen China i Stockholm. Som titeln antyder blåser det en hel del i filmen. Aftonbladet skriver i sin recension: ”Slutligen förtjänar musiken en särskild eloge för det utmärkta sätt, på vilket den underströk och förstärkte de olika effekterna.” Orkestern har nämligen en vindmaskin till sin hjälp (ev. en grammofon). Apparaten står i orkesterdiket och återger vindens ljud. Enligt DN: ” ... en öronbedövande skildring av stormen med stort S.”

Klicka här om du vill läsa exempel på vad några tidningar och tidskrifter skriver om ljudfilmen under året.

Den 20 februari upprättas för första gången allmän telefontrafik från Sverige, över Atlanten, till USA.

Stockholms arbetarekommun beslutar att endast en talarstol skall sättas upp vid årets 1–majdemonstration, eftersom man denna gång skall använda sig av högtalare.

Per Albin Hansson myntar folkhemsbegreppet vid ett tal inför socialdemokraternas partikongress: ”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre, där försöker ingen skaffa sig fördel på den andres bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda samhället råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet.”

Radiotjänst flyttar in i nybyggda lokaler på Kungsgatan 8 i Stockholm.

Stockholms stadsbibliotek på hörnet Sveavägen–Odengatan invigs.

Volvo lanserar sin första lastbil.

AB Baltics radioavdelning köps upp av AGA (Svenska AB Gasaccumulator), som vill utvidga sin radioavdelning och även satsa på att tillverka ljudutrustning och projektorer för filmbranschen. Dotterbolaget AGA-Baltic bildas.

Den 22 juni träder Nordisk Films Kompagni i Danmark i likvidation. Börsmäklaren Carl Bauder, som sedan 1926 haft aktiemajoriteten i bolaget, rekonstruerar det och låter det återuppstå under namnet Nordisk Tonefilm A/S. (Det nybildade bolaget, som inregistreras den 28 oktober 1929, äger bl.a. nyttjanderätten till Petersen & Poulsens filmljudpatent som gav stora inkomster. Det gamla namnet, Nordisk Films Kompagni A/S, togs till heders igen år 1935.)

Harry Nyquist publicerar sitt samplingsteorem, grunden i all framtida digital ljudteknik. (Ett teorem är ett vetenskapligt påstående vars sanning låter sig strikt bevisas.) Nyquists teorem säger att samplingsfrekvensen måste vara dubbelt så hög som den högsta frekvens man vill återge. Vill du höra 20 kHz ska samplingsfrekvensen alltså vara 40 kHz. Harry Nyquist föddes i Nilsby i Värmland, men utvandrade i unga år till Amerika.

Fritz Pfleumer, född i Österrike och verksam i Dresden, får patent på en maskin för ljudinspelning på ett 16 mm brett band av papper, belagt med ett magnetiserbart skikt av pulveriserat järn.

Holländska och schweiziska intressen samt en tysk bank bildar Tonbild Syndikat AG (Tobis) i Berlin. Bolaget äger flera ljudfilmspatent, bl.a. Tri-Ergons, och anställer Joseph Massolle som teknisk chef. Massolle börjar genast konstruera och tillverka en optisk tonkamera, modell SA (Synchron-Apparatur). Till sin hjälp har han Fritz Seeger, Hans Grimm, Karl Brodmerkel och Adolf Jansen, medarbetare från Tri-Ergon-projektet, samt Hermann Stör och Emil Specht från Radiosender Stuttgart.

Klangfilm GmbH grundas av AEG (ägare till Telefunken) och Siemens & Halske AG. Klangfilm ska ha fokus på utveckling, tillverkning och försäljning av ljudutrustning till biografer. En patenttvist seglar upp mellan Tobis och Klangfilm.

På utställningen ”Die Technische Stadt” i Dresden visar produktionsfirma Lignose Hörfilm System Breusing GmbH för första gången sin metod för filmljud på grammofonskiva.

Victor Talking Machine Company i USA börjar ge ut en serie grammofonskivor på märket Victor Pict-Ur-Music. Skivorna innehåller stämningsmusik och ljudeffekter och är avsedda för biografägare som saknar riktig filmljudanläggning. (Över 300 Pict-Ur-Music-skivor fanns utgivna vid mitten av 1929.)

Brunswick Record Company i USA ger ut ett ”Mood Accompaniment Library”, 495 grammofonskivor för film- och teaterbruk.

Walt Disney släpper den första tecknade filmen med synkroniserat ljud. Den heter Steamboat Willie, är åtta minuter lång och har Musse Pigg i huvudrollen.

Edward Bernay, ”the father of public relations”, skriver följande i sin nyutkomna bok Propaganda: ”The conscious and intelligent manipulation of the organized habits and opinions of the masses is an important element in democratic society. Those who manipulate this unseen mechanism of society constitute an invisible government which is the true ruling power of our country.” Bernay bor i USA och är systerson till Sigmund Freuds fru. Hans tankar mottas välvilligt i politiska kretsar och inom industrin.

Alexander Fleming upptäcker penicillinet.

Bertolt Brechts Tolvskillingsoperan har urpremiär i Berlin. Kurt Weill har skrivit musiken.



Fritz Pfleumer med sin bandspelare

1929

Sveriges filmproducenter oroar sig över ljudfilmens frammarsch. Stumfilmen har varit internationell, med ljud blir filmen nationell och svår att exportera.

Svensk Filmindustri avvecklar dotterbolaget Isepa. Man funderar till och med på att lägga ner hela sin produktionsverksamhet.

Det finns 76 biografer i Stockholm.

När William A. Wellmans film Vingarna (1927) har premiär på biografen China i Stockholm den 10 januari, har kapellmästare Otto Trobäck och hans orkester hjälp av en Panatrope, som står på scenen och ger ifrån sig flygmaskinsljud, kulsprutesmatter och ljudet av detonerande bomber. Brunswick Panatrope var den första elektriska grammofonen på världsmarknaden. Den lanserades 1926, utrustad med rörförstärkare och Rice Kellogg-högtalare, och användes för musik och ljudeffekter på en del biografer fram till ljudfilmens definitiva genombrott.

Ett skivbord med två eller tre grammofoner, förstärkare och högtalare, är ett rimligt alternativ för den biografägare som vill ha elektriskt ljud till sin biograf, men som inte vill investera i en dyr anläggning för synkront ljud. Axel Öhlander i Stockholm säljer en typ av skivbord som heter Biophone, ”nutidens förnämsta assynkrona ljudfilmsapparat”. Hösten 1929 har han installerat ett femtiotal Biophone-anläggningar (s.k. orkesterapparater) på biografer runt om i landet, och i maj 1930 är antalet uppe i hundra. Axel Öhlander säljer också grammofonskivor med specialinspelad biografmusik, samt effektskivor med ”kyrkklockor, storm- och alarmklockor, folkupplopp, åska, regn, stormigt hav, djurläten (alla slag), gatubuller, tågs ankomst och avgång, aeroplan, trummor, telefon och ringklocka, kulsprutor, regn och storm m. m.”
Här kan du läsa om en skivbordsanläggning som Philips tillverkar.
Här kan du läsa om AEG:s anläggning.

Den 18 februari har den amerikanska filmen Jazzsångaren premiär på Röda Kvarn i Stockholm, men utan Vitaphoneljud, eftersom Röda Kvarn än så länge saknar ljudutrustning. I stället anställs operasångaren Ola Isene, att stå i biografen varje kväll och sjunga Al Jolsons soloparti, ackompanjerad av biograforkester och kör. Så här skriver Svenska Dagbladet i sin recension: ”Som film utmärkt. Men den är inspelad som ljudfilm och man kan ej bortse ifrån, att man här och var saknade ljudet, något som man dock sökt avhjälpa dels genom en kör, dels genom att hr Isene föredrog Al Jolsons ibland uppsluppna, ibland mycket sentimentala sång. Hr Isene löste sin verkligt svåra uppgift med glans. Succès!” Dagens Nyheter skriver: ”Man kan uttrycka en till visshet gränsande förmodan att 'Jazzsångaren' som ljudfilm är en konstnärlig upplevelse av rang. Man hoppas av hjärtat en gång få höra och se denna film som den ska vara.” Ljudversionen av Jazzsångaren får premiär i juli, på biografen Rialto i Stockholm.

Den 22 februari har biografen Auditorium i Stockholm premiär på den amerikanska filmen Diamantkungen, regisserad av F. Harmon Weight (1928). Annonsen i Dagens Nyheter har rubriken: ”DEN FÖRSTA TALANDE FILMEN”, och fortsätter: ”Talande film - man skulle också kunna kalla den Radiodrama med levande bilder. En av Clive Brooks största och starkaste filmer, beledsagad av Auditoriums orkester och samtidigt tolkad i lokalens radiohögtalare, replik för replik, av en rutinerad och samspelt svensk skådespelarensemble under ledning av den från Radiotjänst kände regissören Harry Bergwall. Ett experiment! Skall det lyckas? Kom själv och konstatera det! SE! HÖR! Bevittna det sensationella ögonblick då filmen och radion räcka varandra handen!” Dagens Nyheters recensent skriver: ”Auditoriumbiografen [...] försökte i går att göra talfilm av en stum film - ett experiment som från början är dömt att misslyckas. Man visade en vanlig film, till vilken sades repliker genom högtalare, och hur lovvärda ansträngningar än de härvid medverkande skådespelarna gjorde att lägga sina ord väl, gick det ändå ganska illa ihop med agerandet på den vita duken. Effekten blev i alla falla stum film med ett påbröd, som inte alls hörde dit, utan verkade distraherande och kom publiken att skratta på fel ställe åt de ofta oartikulerade ljuden.”

Svensk Filmindustri förhandlingar med Western Electric och det amerikanska bolaget hoppas få installera ljudanläggningar på tio av SF:s biografer. Men SF tycker att apparaterna är för dyra och avtalsvillkoren för snåriga. Så SF nöjer sig med en enda ljudanläggning, så här till att börja med. Den monteras på Palladium i Stockholm under månadsskiftet april-maj. Western Electric säljer inte sina anläggningar, utan hyr ut dem på tio år. Klangfilm, Nordisk Tonefilm och Pacent tillverkar anläggningar som kostar hälften av WE:s.

Den 2 maj är det Sverigepremiär för långfilm med synkroniserat ljud. Hans hustrus ära på Palladium och Vita skuggor på Söderhavet på Picadilly, två amerikanska filmer. Ljudet i filmerna består av sång och musik och en del ljudeffekter, men inget tal. Båda filmerna använder sig av Vitaphonesystemet, sound-on-disc. Picadilly har en hembyggd ljudanläggning tillverkad av Gustaf Nordquist, en ung teknolog vid Kungliga Tekniska Högskolan som försörjer sig som projektionist på biografen. Palladium ståtar med utrustning från Western Electric. (Runt 1931-32 överges Vitaphone-tekniken eftersom den visat sig opålitligt. Skivorna slits hårt och när filmkopian går av blir det synkproblem.)

Den 29 juli har Fox Follies premiär på Palladium i Stockholm, den första långfilm på en svensk biograf med Movietone, d.v.s. optiskt ljud (sound-on-film).

Den första svenska ljudfilmen i långfilmsformat är Gustaf Edgrens Konstgjorda Svensson. Filmen har premiär den 14 oktober på biografen Skandia i Stockholm, och är egentligen en stumfilm med sporadiska ljudinslag, inspelade på 5 stycken grammofonskivor, 78 varv/min. Tekniken är Lignose-Hörfilms System Breusing. Filmljudet består av en prolog av Fridolf Rhudin, sångnummer och en del ljudeffekter. Förutom ljud från grammofonskivor ackompanjeras filmen på premiärkvällen av Skandiaorkestern under ledning av kapellmästare John Kåhrman. Skandia får sin ljudanläggning den 21 augusti 1929 och den levereras av Klangfilm. Högtalarna är s.k. Blatthaller.

Ville Andesons äventyr, en film för den yngre biopubliken, hade premiär den 21 september och dagen därpå skrev signaturen Alter i Svenska Dagbladet: ”Det nödvändiga älskande paret framställes av en debutant fröken Inez och revy- och skivcharmören John Wilhelm Hagberg. Den sistnämndes insjungning av en sång till Stockholm var för övrigt inlagd på Sibyllan, så lite ljudfilm blev det även om det var klent med synkroniseringen.” Den 28 oktober fick Ville Andesons äventyr nypremiär. Så här skrev Svenska Dagbladet i en notis den 26 oktober: ”Det svenska lustspelet Ville Andesons äventyr kommer på måndag åter upp på Röda lyktan. Denna gång som ljudfilm. Man har nämligen nu fått hit den synkroniserade upplagan från Berlin, som man förgäves väntade på till den första premiären.” Filmen är producerad av Fredrik Anderson på Filmfred Produktion. Så här skrev filmens regissör, Sigurd Wallén, i sin memoarbok Revydags: Men i […] Ville Andesons äventyr sjöngo skådespelarna ett antal vackra sånger, som togos upp på grammofonplattor. Kameran arbetade över skådespelarnas axlar, medan de vände ryggen till, ty man fick inte se deras munrörelser. Då hade det hela inte ”klaffat”, som man säger på filmspråk.

Nästa svenska långfilmer med ljud är Säg det i toner, regisserad av Edvin Adolphson och J. Julius (pseudonym för Julius Jaenzon). Filmen har premiär den 26 december på Palladium i Stockholm, och är en stumfilm som fått en del effekt- sång- och musikavsnitt inspelade i Berlin på 33-varvs grammofonskivor. Inspelningsteknikern heter Hermann Stör och ljudsystemet han använder kommer från Firma Lignose-Hörfilm i Berlin och heter System Breusing. Säg det i toner går 10 veckor i sträck på Palladium, och håller sig kvar ytterligare 5 veckor på mindre biografer.

Svenska AB Nordisk Tonefilm (skrivs vid den här tiden ibland Tone-Film) bildas den 16 december och har lokaler på Skeppsbron 9 i Malmö. Företaget har i huvudsak danska ägare och ägnar sig vid den här tiden uteslutande åt att sälja ljudutrustning till biografer. (Tonefilm flyttar hösten 1933 till Kungsgatan 29 i Stockholm och omkring 1938-39 till Apelbergsgatan 58.)

Biografbladet nr 5 -29 skriver om ljudfilmen: ”Det är tillsvidare inte fråga om stort mycket mer än orkesterackompanjemangets flyttning från 'diket' till duken.”

Läs fler presskommentarer här.


Finurliga Fridolf, är en kortfilm
i regi av Gunnar Skoglund.



The Academy of Motion Picture Arts and Sciences (grundat 1927) ger sin första Oscar för bästa film till Vingarna, regisserad av William A. Wellman.

Kodak lanserar en råfilm tillverkad speciellt för optisk ljudinspelning.

Amerikanen Vladimir Zworykin (med ryskt ursprung) demonstrerar ett helt och hållet elektroniskt TV-system, kamera och mottagare.

Curt Stille i Tyskland har konstruerat en stålbandspelare som kan återge frekvensområdet 100 - 5.000 Hz, på 6 mm breda band av stål vid en bandhastighet på 1,2 meter/sekund. Louis Blattner i England köper en licens på stålbandspelaren. Han ger den namnet Blattnerphone, och hoppas kunna intressera filmbranschen för magnetisk ljudinspelning. Men det misslyckas.

Klangfilm, som ägas av Siemens och AEG, slås ihop med Tobis (Tonbild Syndikat AG). Tobis-Klangfilm bildas.

1928 hade en patenttvist uppstått bolagen emellan. Nu är den bilagd och bolagen har beslutat att Tobis i framtiden ska ägna sin verksamhet åt filmproduktion och uthyrning av inspelningsutrustning, medan Klangfilm ska ägna sig åt apparattillverkning och försäljning av biografutrustning.

UFA (Universum Film AG) öppnar fyra ljudfilmsateljéer i Babelsberg utanför Berlin. Ateljéerna är byggda som ett kors, och kallas därför ”Tonkreuz”. N+S: 20 x 30 m, 600 kvm; V+Ö: 18 x 25 m, 450 kvm.

Den första tyska långfilmen med optiskt ljud har premiär den 12 mars i Berlin. Filmen heter Melodie der Welt, och är regisserad av Walter Ruttmann.

Övergången till ljudfilm mycket fort i USA, när den väl sätter fart. Men den kostar fasansfullt mycket pengar. Biografer skall byggas om, studiolokaler skall ljudisoleras, och nya tystare filmkameror införskaffas. För att finansiera det hela är filmbolagen tvungna att ta stora lån, vilket får till följd att de indirekt kommer att kontrolleras av bankmän.

Ett patentkrig utbryter mellan Western Electric och Tobis-Klangfilm.

Torsdagen den 24 oktober (den svarta torsdagen) kraschar börsen på Wall Street i New York. Läget blir än värre tisdagen den 29 oktober (den svarta tisdagen). Då råder kaos och panik.
Under 1928 och 1929 hade den amerikanska aktiemarknaden växt explosionsartat. Många amerikaner spekulerade i aktier. Man tog banklån för sin handel och använde sitt aktieinnehav som säkerhet. (Efter kraschen drabbas världen av en svår ekonomisk depression.)

Edwin Hubble upptäcker att galaxerna rör sig ifrån varandra, att universum expanderar.

Thomas Mann får Nobelpriset i litteratur.

Erich Maria Remarques roman På västfronten intet nytt kommer ut på svenska.

Bertolt Brecht och Kurt Weills Tolvskillingsoperan har svensk premiär på Komediteatern vid Engelbrektsplan i Stockholm den 2 november.

Rolleiflex introduceras, en tvåögd spegelreflexkamera med negativformatet 6 x 6 centimeter.

I Sverige är antalet radiolicenser uppe i 420.000.



Författaren och skådespelaren Rune Lindström berättar i en artikel i Filmnyheterna nr 1 - 1951, om sina bedrifter i ljudfilmens barndom:
”Pretentionerna steg. Folk nöjde sig inte med filmbilderna och min fars musik. Man ville ha ljudeffekter också. Ljudeffekterna - det blev jag det. [...] Höjdpunkten nåddes i en film med Clara Bow. Jag minns än att den hette Vingarna och handlade om något tragiskt under första världskriget. Ämnet rörde sig kring flygare som ideligen, ideligen skjöt ner fientliga flygplan. Ibland blev de också själva nedskjutna. [...] Jag hade min arsenal välutrustad. En gammal fordmotor stod mitt på scenen bakom duken. Korrugerade plåtar och druvor av skrot hängde i scenvinden. En fiffig anordning lösgjorde ljudeffekterna med ett snöre. Filmen spelades. Motorn spann i takt med biplanens starter så att färgen lossnade från föreningslokalens väggar. Flygplanen störtade. Samtidigt drog jag i snöret. Effekten var enorm. Vid första haveriet svimmade skolkökslärarinnan och bars ut av biljettplockaren. När nästa maskin störtade på duken och jag röck i mitt andra snöre blev resultatet ännu mera glädjande. Det berodde på att jag samtidigt höll en pappersbit mot ett roterande hjul på en upp- och nedvänd cykel. När det tredje skrotknippet vid tredje flyghaveriet dråsade ned mot en på golvet placerad takplåt ropade någon basröst i salongen om att man skulle bilda en freds- och skiljedomsförening. Ortspressen betecknade Vingarna som Stor Konst.”




Början

1910-talet

1920-talet

1930-talet

1940-talet

1950-talet

1960-talet

1970-talet

1980-talet

1990-talet


Till startsidan