|
Kortfattad svensk filmhistoria
|
|
|
 Svenska Biografteatern har beslutat att mottot för sommarens inspelningar av Regina von Emmeritz och Järnbäraren ska vara ”Svensk Kinematografisk Konst”. Bolaget har därför engarerat skådespelare och regissör från Operan och Dramatiska Teatern i Stockholm.
Regina von Emmeritz får sin premiär på stockholmsbiografen i Blanchs den 14 november. Filmen går 44 gånger i sträck på Cosmorama i Göteborg, där den börjar visas den 28 november. Det artar sig till en stor framgång för Svenska Bio, som spenderat 20.000 kronor på inspelningen.
Biografägaren och nyblivne filmproducenten Frans Lundberg i Malmö spelar in sin första film. Den heter Värmländingarna, och får premiär på Stora Biografteatern i Malmö den 27 oktober. Filmen är 580 meter lång, 32 minuter. Mellan åren 1910-12 gör Frans Lundberg drygt tjugo längre spelfilmer i sin utomhusateljé på Södra Förstadsgatan i Malmö. Dessutom gör han en hel del korta ljudfilmer. När Värmländingarna har premiär i Finland lär en del avsnitt i filmen haft synkroniserad sång och musik från grammofonskivor.
Redaktör Lars Bergström bildar Biograf AB Victoria, och övertar Stockholms största biograf, Brunkebergs-Teatern, med plats för 530 besökare. (Brunkebergs-Teatern låg vid Brunkebergstorg 14, invigdes 1907 och blev nedlagd 1928.)
John Bergqvist har genom sitt bolag Etablissement Viking i Linköping blivit generalagent för Kinemacolor. Under året förevisar han uppfinningen i Sverige.
Den danska filmen Afgrunden (1910) har premiär i Stockholm den 15 oktober. Filmen är regisserad av Urban Gad, med Asta Nielsen i huvudrollen, och den håller sig kvar på olika stockholmsbiografer ett helt år. Inspelningen kostade 10.000 kronor, och tog 14 dagar att genomföra.
AB Svenska Biografteatern har ett fyrtiotal biografer över hela landet.
Franska Pathé Frères överger sin Sverige-representant Numa Peterson och upprättar en egen filial i Stockholm, med Siegmund Popert som chef.
|
 Eugène Lauste, född i Frankrike men huvudsakligen verksam i USA och England, konstruerade 1905 ett optiskt filmljudsystem med både bild och ljud för första gången på samma filmremsa (sound-on-film). Ljudspåret i hans första konstruktion hade varierande täthet, variable density. Nu har han förbättrat sin utrustning genom att använa en spegelgalvanometer (i princip ett vridspoleinstrumentet) som ljusventil. Med den nya metoden får ljudspåret för första gången en varierande spårbredd, variable area. Första världskrigets utbrott och Eugène Laustes dåliga ekonomi gör dock att han aldrig får möjlighet att vidareutveckla sin uppfinning.
|
|
Bell & Howell börjar tillverka filmperforeringsmaskiner. Merparten av den 35 mm råfilm som filmindustrin hittilldags använt har sålts operforerad. men nu skaffar Kodak Bell & Howells maskiner och börjar sälja färdigperforerad film.
|
|
Var femte svensk lever i USA. År 1900 bodde det fler svenskar i Chicago än i Göteborg. (Mellan 1865-1914 emigrerade 20 procent av Sveriges befolkning, närmare 1,2 miljoner mänskor, till USA.)
|
|
”Flygbaronen” Carl Cederström erövrar aviatörcertifikat nr 74 i Frankrike. Vid hemkomsten får han svenskt aviatördiplom nr 1.
|
|
Ask & Nyrop i Landskrona bygger det första svenska flygplanet. Maskinen kallas Gräshoppan och lättar första gången från exercisfältet i Ljungbyhed.
|
|
Johan Alfred Ander giljotineras på Långholmen i Stockholm. Det är den sista avrättningen i Sverige.
|
|
Sverige har 1200 mil järnväg. Det finns 1500 bilar i landet.
|
|
Elin Wägners roman Pennskaftet publicerades.
|
|
|
”Att [...] beledsaga filmerna med livfullt och dramatiskt framförda föredrag var [...] ganska vanligt bland en del filmförevisare som ej ville kosta på musik till filmerna. En del berättade filmens innehåll före visningen medan åter andra försökte sig på att under filmens gång ensamma muntligen utföra alla rollerna, alltifrån den unga oskuldsfulla flickan och den ädle unge mannen till den nattsvarta boven och den grymme fadern.”
Med dragspelet i högsätet, av Carl Jularbo
Stockholm, 1946
Om biogafägare Frans Lundberg i Malmö berättas:
”När indianerna rusade fram på duken i vild ritt och sköt med sina bössor, stod Lundberg bakom en sängkammarskärm, men så att han kunde se vad som utspelades på duken, och sköt av det ena revolverskottet efter det andra. Han hade en revolver i vardera handen, och de lösa skotten smällde, så det dundrade i lokalen utom att den blev fylld av krutrök.”
När filmen kom till Sverige, Bengt Idestam-Almquist (Robin Hood),
Norstedts förlag, 1959
”Det var ganska arbetsamt att vara biopianist”, berättar fröken Elvira Lindeberg i Nässjö för Östgöta-Correspondenten. ”Kvällen innan en premiär fick man se filmen och så skulle man välja lämpliga pianostycken till den. Sedan gällde det att passa in dessa i filmens handling ... Dessutom skulle man sköta en del ljudeffekter. När någon knackade på en dörr eller sköt av ett pistolskott fick jag knacka i pianot eller slå på pianolocket.”
När filmen kom till Sverige, Bengt Idestam-Almquist, (Robin Hood)
Norstedts förlag, 1959
|
|
Pathé Frères
Sverige blir först i världen med att införa filmcensur. Statens Biografbyrå inrättas.
Svenska Biografteatern flyttar till Stockholm och bygger en ateljé med måtten 20 x 7 meter vid Kyrkviken på Lidingön. Huvudkontor inryms vid Klarabergsgatan, och ett laboratorium vid Malmskillnadsgatan 54.
Fribergs Filmbyrå, som bildades 1905 i Karlskrona, blir aktiebolag, flyttar till Stockholm och köps upp av Svenska Biografteatern.
Jönköpingsföretaget Svensk Films Compani Johansson & Ek flyttar också till Stockholm och ombildas till AB Svenska Filmskompaniet. Ett viktigt skäl till flytten är att den nyetablerade filmcensuren håller till i huvudstaden.
I Stockholm finns biografägaren och f.d. hästhandlaren Nils Petter Nilsson. Han går under namnet ”Häst-Nisse”, och började sin bana som biografägare 1905. Till hans biografer hör Orientaliska Teatern vid Drottninggatan 31 med plats för 290 åskådare. Nu vill han göra egna spelfilmer, och engagerar Fru Anna Hoffman-Uddgren till uppgiften som produktionsledare och regissör. (Hon hinner bl.a. göra Elin Wägners Systrarna, samt August Strindbergs Fröken Julie och Fadren, innan N.P. Nilsson i september 1912 avlider och inspelningsverksamheten upphör. N.P. Nilsson var Stockholms första riktiga biokung och drev som mest sju biografer i stan.)
Ett av skälen till att intresset för den mekaniska ljudfilmtekniken ebbar ut är biografägarna smak för stora salonger. Det låter helt enkelt för lite om tidens fonografer och grammofoner. Och ännu dröjer det några år innan elektrisk förstärkning blir möjlig. Ett annat skäl till att ljudapparatern försvinner ur biograferna är att filmerna börjat bli långa. 700-800 meter är ingen ovanlighet. Fonografullarna och grammofonskivorna rymmer bara cirka tre-fyra minuter ljud. En film på 750 meter tar 41 minuter att veva igenom.
Under depressionen agerade bondkomiker och akrobater dragplåster på en del biografer. Nu när tiderna blivit bättre har varietéartisterna försvunnit från biograferna.
Franska Pathé och Eclair introducerar journalfilmen i Sverige.
Det finns 200 fasta biografer i landet.
|
För första gången fälls bomber från ett flygplan. Bombningen sker utanför Tripolis (nuvarande Libyen) och utförs av italiensk militär.
|
|
Sven A:son Berglund anställs av Optischen Anstalt C.P. Goertz i Berlin, ett bolag som tillverkar objektiv, kameror och projektorer. Där tillverkar han under året bl.a. en fotografisk ljudinspelningsutrustning som kan kopplas ihop med en filmkamera. Den första i sitt slag.
|
|
En första studio etablerar sig i Hollywood.
|
|
Den 20 oktober startar den norske polarforskaren Roald Amundsen med fyra man färden mot sydpolen. De anländer den 14 december 1911. (Engelsmannen Robert Scott och hans följeslagare kom fram en månad senare. De omkom på återvägen.)
|
|
|
”Huvudparten av spelfilmerna under den svenska stumfilmens pionjärtid var ljudfilmer. Från sekelskiftet fram till tiden för första världskriget producerades faktiskt ett sjuttiotal små ljudfilmer av olika svenska företag.”
Leif Furhammar, Svensk Filmografi, del 1
Svenska Filminstitutet, 1986
|
|
Svenska Biografteatern, som i dagligt tal kallat Svenska Bio, börjar spela in film i sin nybyggda ateljé på Lidingö. Tre regissörer är engagerade, Georg af Klercker (som dessutom är ateljéchef), Mauritz Stiller och Victor Sjöström. Anställda fotografer är bröderna Henrik och Julius Jaenzon. Under åren fram till 1917 gör Mauritz Stiller och Victor Sjöström ett sextiotal filmer i Lidingöateljén.
Svenska Biografteatern flyttar sitt huvudkontor från Klarabergsgatan till Drottninggatan 53, och inviger sin första premiärbiograf i Stockholm, Röda Kvarn i Sveasalen, belägen på Hamngatan, mitt emot Kungsträdgården. Biografen rymmer 867 besökare och har en orkester om fjorton man.
Det finns 56 biografer i Stockholm.
Sven A:son Berglund får stöd i sitt arbete med fotografisk registrering av ljud på film, av Gustaf Dahlén vid AGA (Svenska AB Gasaccumulator).
I september flyttar AGA (Svenska AB Gasaccumulator) sin verkstadsrörelse, gasstation och sitt kontor till nya lokaler vid Stensätra på södra Lidingön. Med följer cirka 50 tjänstemän och 100 arbetare. Gustaf Dalén, företagets grundare, tilldelas nobelpriset i fysik.
|
En apparat för att göra ljudeffekter till rörliga bilder har konstruerats i England. Den går under beteckningen Allefex, och kan härma ett femtiotal olika ljud. (Apparaten kom dock aldrig till Sverige.)
|
|
Bell & Howell börjar tillverka en 35 mm filmkamera helt i metall, modell 2709. Kamerans filmframmatning saknar motstycke i precision och är först med s.k. stoppgripare, som håller filmen blick stilla i exponeringsögonblicket och ger ett överlägset bildstillestånd. (Bell & Howell 2709 blir flitigt använd i USA fram till början av 30-talet. Den tillverkas fram till 1958.)
|
|
Pathé lanserar ett 28 mm filmformat för hemmabruk.
|
|
21,8 procent av alla lägenheter i Stockholm har elektriskt ljus. (Elektricitet finns i 3,3 procent av lägenheterna på ett rum och kök, och 83 procent av lägenheter med sju rum, eller fler.)
|
|
Författaren August Strindberg avlider.
|
|
De femte Olympiska spelen arrangeras i Stockholm.
|
|
Passagerarångaren Titanic kolliderar med ett isberg och sjunker.
|
|
Röda Kvarn i Sveasalen stänger den 30 september. Sveasalen ska rivas för att lämna plats åt bygget av Nordiska Kompaniets varuhus.
Några biografherrar har köpt ensamrätten för Sverige till Gaumonts ljudfilmssystem, och visar ljudfilm på Vinterpalatset vid Birger Jarlsgatan 37-39 i Stockholm. Mottagendet blir dock svalt.
|
Sveriges riksdag antar en lag om allmän pension. Alla över 67 år ska få mellan 45 och 195 kronor om året.
|
|
En futuristisk bildkonstnär vid namn Luigi Russolo, hemmahörande i Italien, konstruerar flera bullermaskiner, s.k. Intonarumori, som han hoppas ska kunna ersätta symfoniorkestern.
|
|
De amerikanska telefonbolagen vill koppla upp telefonlinjer mellan östkusten och västkusten, och för att lyckas behöver de förstärkare. Därför köper American Telephone and Telegraph Company (AT&T) patenträttigheterna till Lee de Forests elektronrör The Audion. Röret har en hel del brister, och AT&T sätter sitt dotterbolag Western Electric Corporation på att förbättrar konstruktionen. (Teknologiska framsteg på ett område, gör ofta avtryck på andra. Utvecklingen av elektronröret gör det inte bara möjlighet att telefonera långa sträckor, den skapar också förutsättningar för radio, ljudfilm och television.)
|
|
Röda Kvarn i Auditorium invigs och övertar rollen som Svenska Bios premiärbiograf i väntan på bygget vid Biblioteksgatan ska bli klart. Röda Kvarn i Auditorium är belägen vid Norra Bantorget, rymmer 1.751 personer och har en orkester på 21 man.
Svenska Biografteatern flyttar sitt huvudkontor från Drottninggatan 53 i Stockholm till nybyggda och större lokaler vid Kungsgatan 19.
Svenska Biografteaterns Veckorevy ser dagens ljus, en svensk journalfilm.
|
Ett bondetåg med 30.000 deltagare marscherar till Stockholms slott för att framföra försvarspolitiska krav. Kungen håller tal inför den tillresta skaran, där han bl.a. säger att: ”I kunnen vara förvissade, att jag aldrig ämnar dagtinga med min övertygelse om vad jag i fråga om värnandet av fäderneslandets självständighet anser rätt och nyttigt. [...] De fordringar på fälthärens slagkraft och krigsberedskap, som av sakkunskapen inom min armé uppställas såsom oeftergivliga frångår jag icke. [...] För lösandet av sina stora uppgifter måste vidare min flotta icke allenast vidmakthållas utan också i betydande mån förstärkas.” Borgårdstalet är skrivet av Sven Hedin.
|
|
Inflationen i Sverige är det här året 1,3%. (1915 – 14,9%, 1916 – 13%, 1917 – 26,2%, 1918 – 47%, 1919 – 10,4%, 1920 – 1,9%.)
|
|
Österrike-Ungerns tronarvinge Franz Ferdinand skjuts i Sarajevo den 28 juni.
|
|
Panamakanalen öppnas.
|
|
Första världskriget bryter ut.
|
|
Edwin H. Armstrong blir den förste att förklarar hur Lee de Forests Audion egentligen fungerar. Det sker i en artikel i tidskriften Electrical World, 12 december 1914.
|
|
Det finns 170 000 telefoner i Sverige.
|
|
Sveriges Biografägarförbund bildas, med syfte att ”för gemensamma intressens tillvaratagande sammanföra och sammanhålla landets biografmän, verka för biografväsendets höjande samt motarbeta inom branschen möjligen förekommande osund konkurrens”.
Lars Björk, tidigare anställd på Svenska Biografteatern, bildar Skandinavisk Filmcentral. Verksamheten är inriktad på att hyra ut film, men bolaget skaffar sig ganska snart en egen biografkedja.
Biograf AB Victoria inviger biografen Sture, på Birger Jarlsgatan i Stockholm.
Röda Kvarn på Biblioteksgatan i Stockholm invigs. Biografen rymmer 863 personer och är byggd för Svenska Biografteatern av fastighetsbolaget Kreuger & Toll. På invigningsprogrammet står Mauritz Stillers film Madame de Thébes, och det musikaliska hanteras av en tjugo man stark orkester under ledning av kapellmästare Umberto Prandini. (När Umberto Prandini måste resa hem på grund av kriget blir han avlöst av Rudolf Sahlberg, som tillträder den 1 december 1916 och dirigerar orkestern fram till 1930. Under Sahlbergs ledning anordnades mycket populära symfonikonserter på Röda Kvarn. Orkestern består vid dessa tillfällen av 40-50 man, därtill 20-30 sångare.)
|
Under sommaren börjar cinematografavdelningen på Hasselblads Fotografiska Aktiebolag i Göteborg en intensiv filminspelningsverksamhet. Man håller till på bakgården till biografen Victoria, och Georg af Klercker, som lämnat Charles Magnusson och Svenska Biografteatern, är bolagets sceniske ledare och förste regissör.
|
|
|
Matpriserna stiger kraftigt i Sverige och exportförbud införs på flera matvaror.
|
|
Sverige får sin första järnvägslinje med längre permanent eldrift, Kiruna - Riksgränsen, 129 km.
|
| Det finns runt 700.000 cyklar i landet. |
|
American Telephone and Telegraph Company (AT&T) öppnar en telefonledning mellan New York och San Francisco den 25 januari. Den är världens längsta telefonledning, 5.390 km, utförd av 4,2 mm koppartråd och upplagd på 130.000 stolpar. Hittills längsta telefonledning i Europa är Berlin-Rom, 2.082 km.
|
|
För första gången sänds mänskligt tal via radio över Atlanten. Sändningen går mellan en amerikansk radiostation i Virginia och en fransk radiostation i Eiffeltornet.
|
|
Det första exemplet i världen på kemisk krigföring inträffar den 22 april när tyska ingenjörstrupper sprider 150 ton klorgas mot franska skyttegravar i Flandern.
|
|
I det Osmanska riket, nuvarande Turkiet, fördrivs och dödas 1,5 miljoner armenier. (Folkmordet sker mellan 1915-17.)
|
|
Joe Hill avrättas i Salt Lake City.
|
|
Georg af Klercker regisserar fjorton spelfilmer i Hasselblads nybyggda filmateljé på Stora Otterhällan i Göteborg. Ateljén är 9 meter bred och 19 meter lång och har en takhöjd på mellan 5 och 8 meter. Taket och två av väggarna är av glas.
Svenska Biografteatern producerar det här året tjugofyra spelfilmer.
I landet finns 500 biografer, varav 70 i Stockholm.
Första världskriget sätter stopp för i stort sett all europeisk filmproduktion, och den europeiska filmbranschen återhämtar aldrig sin tidigare dominans på världsmarknaden.
|
I Amerika grundas Society of Motion Picture Engineers (SMPE).
|
|
Ransonering av livsmedel införs i Sverige.
|
|
Det finns elektrisk belysning i 40,5 procent av lägenheterna i Stockholm.
|
|
Liljevalchs konsthall på södra Djurgården i Stockholm invigs med utställningen Zorn - Liljefors - Larsson.
|
|
Första världskrigets avspärrningar tiodubblar kolpriset vilket medför en fördubbling av gaspriset i förhållande till elpriset. Även fotogenpriset stiger kraftigt under kriget. Elbelysningen erövrar en stor del av fotogenlampans marknad.
|
|
|
I tidskriften Filmbladet, den 18 december 1916, står att läsa:
”De biografägare, som endast anse sig böra bjuda på musik av piano, äro numera i minoriteten, och till och med på mindre lansortsbiografer ståtar man med ett kapell om minst ett par tre stämmor. Det minsta som honnettemang kan bjudas är - anser man - fiol och piano.
Här i Stockholm finns ett flertal goda biografkapell. På de större biograferna stå dessa till och med under erkänt förstklassig ledning och äro delvis sammasatta av framstående musici.”
|
|
Victor Sjöströms film Terje Vigen, med manuskript av Gustaf Molander efter en episk dikt av Henrik Ibsen, blir en stor internationell framgång och succén inspirerar till en kursändring hos Svenska Biografteatern. Hellre än att producera mycket och fort vill man nu lägga ner stort arbete och ansenliga summor på ett fåtal filmer.
AB Svenska Biografteaterns aktiekapital höjs till 1 miljon kronor. Bolaget producerar bara fyra filmer det här året. Den svenska stumfilmens storhetsperiod inleds. Den varar mellan 1917-1923, från Terje Vigen till Gösta Berling.
Georg af Klercker gör under året nio filmer för Hasselbladfilm.
|
Revolution i Ryssland.
|
|
På den tyska statens initiativ grundas UFA (Universum-Film AG).
|
|
1917 och 1918 är nödår i Sverige. Skördarna slår fel och kriget omöjliggör all import. Hungerkravaller i bland annat Haparanda, Norrköping, Västervik och Göteborg.
|
|
Ett så kallat Brattsystem införs i ett försök att komma till rätta med det svenska folkets alkoholvanor. Högst fyra liter starksprit per månad får köpas ut av den som har ett personligt tillstånd, en motbok.
|
|
Postutdelningsturerna minskas till fyra om dagen.
|
|
Antal svenska filmer producerade mellan 1905 och 1930
Antal danska filmer producerade mellan 1906 och 1930
 Med stöd av några banker bildas Filmindustri AB Skandia den 17 maj genom en sammanslagning av Hasselbladfilm, Victorias Filmbyrå, Biograf AB Victoria, Svea films, Biograf AB Sverige samt Pathé Frères svenska filial. Det nybildade bolaget har ett aktiekapital på 4 miljoner kronor, fyra gånger större än Svenska Bios. Verksamheten förläggs till Stockholm.
Charles Magnusson i Svenska Bio lierar sig med Ivar Kreuger och får i juni sitt aktiekapital utökat till 7,5 miljoner kronor.
Carl Fritiof Anderson och Gösta Sandin startar företaget Kinocentralen. Adress Upplandsgatan 73 i Stockholm. Så här i början ägnar de sig huvudsakligen åt att trycka textkartonger till stumfilmer. (Efter tre år flyttar Kinocentralen till Kungsholmstorg 6, där man även ägnar sig åt att framkalla och kopiera film.)
Annandag jul inviger Skandinavisk Filmcentral biografen Palladium vid Kungsgatan 65 i Stockholm. Biografen har plats för 1240 åskådare, och är en av de första i landet som är utrustad med dubbla projektorer. Därför kan man visa film utan omladdningspauser på Palladium. Orkestern består av 25 man under ledning av musikdirektör Quist. (SFC är ett biograf- och distributionsföretag som etablerats år 1915 under ledning av Lars Björck. År 1919 börjar SFC producera film, en verksamhet som till största delen sköts av SFC:s danska dotterbolag Palladium a/s, med inspelningsateljé vid Strandparksvej i Hellerup utanför Köpenhamn.)
På grund av råfilmsbrist upphör produktionen av Svenska Biografteaterns Veckorevy, det närmaste året.
Svenska Bio övertar AB Svenska Filmskompaniet.
Under året har biograferna på flera platser i landet hållits stängda vissa perioder på grund av Spanska sjukans härjningar.
|
Första världskriget är slut. Tio miljoner människor har dödats i kriget.
|
|
Vid slutet av kriget går en influensaepidemi över världen. Den kallas Spanska sjukan, och på mindre än ett år kräver den mellan 20-50 miljoner människors liv. I Sverige dör 38.000.
|
|
Sveriges riksdag beslutar att fattighus och rotegång ska förbjuds, och att ålderdomshem ska inrättas.
|
|
Riksdagen beslutar också att avskaffa förmögenhetskravet för kommunal rösträtt.
|
|
Sigrid Hjertén, Isaac Grünewald och Leander Engström visar modernistiska verk på Liljevalchs konsthall i Stockholm. Albert Engström skriver i Strix om Sigrid Hjertén att ”Hennes arbeten är rena rama idiotien. Hon har sina modeller på Eugeniahemmet och ser ut att äga en pervers längtan bara efter vanskapligheter. Det finns vid Gud intet av konst i hennes idiotiska kråkspark.”
|
|
I Finland utkämpas under vårvintern ett inbördeskrig mellan de röda och de vita.
|
|
Axel Petersen och Arnold Poulsen börjar arbetet med ett optiskt ljudsystem för Electrical Fono Film Company A/S i Danmark. (Om några år kommer det företaget att byta namn till Ortofon.)
|
|
I USA har AT&T:s tillverkning av elektronrör stigit från 200 per vecka i augusti 1917 till 25.000 per vecka i november 1918.
|
|
I Tyskland har herrar Josef Engl (24 år), Hans Vogt (29 år) och Joseph Massolle (31 år), börjat utveckla en egen optisk ljudinspelningsteknik. Snart bildar de bolaget Tri-Ergon — ”ett arbete av tre”.
|
|
Mauritz Stiller och Julius Jaenzon på isen utanför Furusund
under inspelningen av Herr Arnes pengar.
Filmkameran är en Pathé modell B (Professionnel).
Under första världskriget producerades väldigt lite film ute i Europa, vilket har gynnat den svenska filmproduktionen.
I februari börjar Filmindustri AB Skandia bygga en ateljé vid Långängen i Stocksund utanför Stockholm.
Samtidigt köper Svenska Bio mark i Råsunda för att där bygga en Filmstad med två ateljéer.
Ivar Kreuger pumpar in ytterligare 2,5 miljoner i Svenska Bio. Aktiekapitalet är nu 10 miljoner.
Filmindustri AB Skandia söker dispens från arbetstidslagen, ”Omständigheterna vid filminspelningen är så komplicerade att ett fastställande av arbetstidens längd kommer att lägga oöverstigliga hinder i vägen för filmregissören. Åtta timmar om dagen räcker inte.”
Det finns cirka 700 fasta biografer i Sverige, ett 70-tal av dem finns i Stockholm.
Riksdagen beslutar om införandet av en särskild nöjesskatt. Skattesatsen för biografer bli 15-20%.
Med Ivar Kreugers hjälp slås AB Svenska Biografteatern och Filmindustri AB Skandia samman, och AB Svensk Filmindustri bildas. Genom sammanslagningen, som äger rum den 27 december, kommer SF att äga 70 biografer. Svensk Filmindustri får ett aktiekapital på 35 miljoner.
Författaren Hjalmar Bergman knyts till Svensk Filmindustri.
Klicka här om du vill titta på några bioannonser från 1919.
|
Riksdagen beslutar om en ny lag som förkortar arbetstiden till åtta timmar/dag, 48 timmar/vecka – lantarbetare undantagna. Lagen träder i kraft den första januari 1920. Riksdagen beslutar också att kvinnor får rösträtt i kommunala val från 23 års ålder. Högerpartiet (Allmänna valmansförbundet) röstade emot. Finland införde rösträtt för kvinnor 1906. Norska kvinnor fick rösträtt 1913, och danska 1915.
|
|
Åhlén & Åkerlunds Förlag börjar ge ut veckotidningen Filmjournalen.
|
|
AGA (AB Gas-accumulator) på Lidingö utanför Stockholm börjar tillverka en handvevad mobil filmprojektor avsedd för lokaler utan tillgång till elektricitet. Projektorns ljuskälla är en glödstrumpa som brinner med en gasblandning av luft och acetylen.
|
|
Gaslyktorns antal i gatubelysningen i Stockholm når sin kulmen, 10.205 stycken. Fler blir det aldrig. Elljuset tar över. (De sista gaslyktorna i stockholmstrakten släcks 1941.)
|
|
Den ryska filmindustrin nationaliseras. Statliga filmskolor grundas i Petrograd och Moskva.
|
|
American Society of Cinematographers (ASC) grundas.
|
|
Den italienske kompositören Giuseppe Becce, verksam i Tyskland, sammanställer ett bibliotek med noter avsedda för stumfilmsmusiker. Biblioteket är katalogiserat efter olika filmstilar och känslolägen, och kallas för Kinobibliotek (Kinothek).
|
|
 AGA-projektor avsedd för
ambulerande biografer
Svensk Filmindustris logotyp görs av Nils Hårde,
chef för bolagets avdelning för konstnärlig reklam.
Till Film Sound Swedens startsida
|
