|
|
Jaenzon, Julius, pseudonymen J. Julius, 1885-1961, filmfotograf, bror till Henrik J. Efter filmarbete i Norge och USA anställdes J. 1910 som fotograf och laboratoriechef vid Svenska Bio (ombildat 1919 till Svensk Filmindustri). Hans realistiska och expressiva foto hade stor del i den svenska stumfilmens stora framgångar på 1910- och 20-talen och var stilbildande för svenskt filmfoto under flera decennier. J. arbetade främst med Sjöström och Stiller i filmer som ”Terje Vigen” (1916), ”Herr Arnes pengar” (1919), ”Körkarlen” (1921) och ”Gösta Berlings saga” (1924). J., som var den förste betydande filmfotografen i svensk film, var aktiv till 1940-talets slut.
Nationalencyklopedin |
|
|
Skräddarsonen Joel Julius Jaensson började omedelbart efter läroverket en målmedveten yrkesutbildning hos ansedda fotografer. Snart kände han sig fullärd och öppnade ännu ej myndig tillsammans med en bekant en egen fotoateljé, Grehn & Jaenzon. Länstyrelsen bekräftar att en sådan firma startade 1905. Julius hade redan då börjat stava tillnamnet med z.
Svensk film före Gösta Berling
Bengt Idestam-Almquist
|
|
|
Julius Jaenzon föddes i Göteborg, år 1885. Han utbildades till porträttfotograf, började syssla med film samma år som Magnusson fotograferade kung Haakons intåg - 1905. -Jag började min fotografiska bana i Göteborg, berättar Jaenzon, där jag efter läroåren snart blev min egen och öppnade ateljé tillsammans med en bekant. Affären gick bra, men jag trivdes inte. Jag hade fått resfeber och beslutat fara till Amerika. Jag skaffade småningom det behövliga kapitalet, men ödet ville inte att resan skulle bli av - den gången. Jag kom aldrig längre än till Oslo, där jag fastnade och fick mina första lärospån som filmfotograf.
Vid den svenska filmens vagga
Bengt Idestam-Almquist och Ragnar Allberg
|
|
|
1910-11 började Charles Magnusson planera för att flytta verksamheten [Svenska Bios] till Stockholm. Fotografen Julius Jaenzon (1885-1961), som arbetat några år i Norge som reportage- och naturfilmare och bl.a. fotograferat Norges första spelfilm, ”Fiskarlivets faror”, anställs fr.o.m. 1 december 1910 och får också huvudansvaret för laboratoriet.
Victor Sjöström - hans liv och verk
av Bengt Forslund
|
|
|
Julius Jaenzon var 25 år när han tog tjänst på Svenska Bio.
|
|
|
Nej, man fick göra lite av varje förr. Och fort skulle det gå, då som nu. I juli 1911 började vi leta efter en plats för SF:s första ateljé på Lidingön, sedan byggde vi glasateljén, så byggde vi laboratorium – och ändå kunde vi ha premiär före jul. Arbetsdagen var därefter. Först filmade man i ateljén, så till laboratoriet på Malmskillnadsgatan för att framkalla – det gjorde fotografen också själv – så slängde man i sig en bit mat och så tillbaka för att hänga filmen på tork. På morgonen skulle den rullas ned, så ut och filma och så tillbaka och kopiera.
Intervju med Julius Jaenzon
i Dagens Nyheter, saxad i SF-nytt nr 36, 1942
|
|
|
Julius Jaenzon [...] var en av de viktigaste kreativa personligheterna under den svenska stumfilmens storhetstid kring 1920. Han stod för kamerarbetet i flera av Victor Sjöströms och Mauritz Stillers klassiska verk och förmådde kombinera teknisk virtuositet med känsla för den konstnärliga helhetens krav. Hans verksamhet sträcker sig från filmens barndom till 40-talets slut och innefattar också några regiarbeten.
Bra Böckers Film och TV-lexikon
|
|
Från inspelningen av Terje Vigen, 1916.
Vid kameran: Julius Jaenzon |
|
|
|
|
|
|
|
|
