Julius Jaenzon

Jaenzon, Julius, pseudonymen J. Julius, 1885-1961, filmfotograf, bror till Henrik J. Efter filmarbete i Norge och USA anställdes J. 1910 som fotograf och laboratoriechef vid Svenska Bio (ombildat 1919 till Svensk Filmindustri). Hans realistiska och expressiva foto hade stor del i den svenska stumfilmens stora framgångar på 1910- och 20-talen och var stilbildande för svenskt filmfoto under flera decennier. J. arbetade främst med Sjöström och Stiller i filmer som ”Terje Vigen” (1916), ”Herr Arnes pengar” (1919), ”Körkarlen” (1921) och ”Gösta Berlings saga” (1924). J., som var den förste betydande filmfotografen i svensk film, var aktiv till 1940-talets slut.
Nationalencyklopedin



Skräddarsonen Joel Julius Jaensson började omedelbart efter läroverket en målmedveten yrkesutbildning hos ansedda fotografer. Snart kände han sig fullärd och öppnade ännu ej myndig tillsammans med en bekant en egen fotoateljé, Grehn & Jaenzon. Länstyrelsen bekräftar att en sådan firma startade 1905. Julius hade redan då börjat stava tillnamnet med z.
Svensk film före Gösta Berling
Bengt Idestam-Almquist



Julius Jaenzon föddes i Göteborg, år 1885. Han utbildades till porträttfotograf, började syssla med film samma år som Magnusson fotograferade kung Haakons intåg - 1905. -Jag började min fotografiska bana i Göteborg, berättar Jaenzon, där jag efter läroåren snart blev min egen och öppnade ateljé tillsammans med en bekant. Affären gick bra, men jag trivdes inte. Jag hade fått resfeber och beslutat fara till Amerika. Jag skaffade småningom det behövliga kapitalet, men ödet ville inte att resan skulle bli av - den gången. Jag kom aldrig längre än till Oslo, där jag fastnade och fick mina första lärospån som filmfotograf.
Vid den svenska filmens vagga
Bengt Idestam-Almquist och Ragnar Allberg



1910-11 började Charles Magnusson planera för att flytta verksamheten [Svenska Bio] till Stockholm. Fotografen Julius Jaenzon (1885-1961), som arbetat några år i Norge som reportage- och naturfilmare och bl.a. fotograferat Norges första spelfilm, ”Fiskarlivets faror”, anställs fr.o.m. 1 december 1910 och får också huvudansvaret för laboratoriet.
Victor Sjöström - hans liv och verk
av Bengt Forslund



Julius Jaenzon med en Pathé-kamera, 1912.


Julius Jaenzon var 25 år när han tog tjänst hos Svenska Bio.


Det var mycket annat som var annorlunda på den tiden också, och utvecklingen för filmfotografens del har enligt Julius Jaenzon gått så omärkligt och smått att man knappast kan särskilja de olika etapperna. Men ser man det hala i stort, så skriar ju skillnaden i högan sky.  Man skulle vilja se den firma nu som krävde kontant betalning före leveransen i misstro mot hela branschen. Det gjordes i början exempelvis i fråga om kemikalier, när affärsmän i synnerhet och folk i allmänhet betraktade den nyfödda filmen som en bluffbransch, som näppeligen skulle hålla i längden. Vilket inte hindrade att det var svart av folk i Hamngatsbacken när ”Kolingens galoscher” hade premiär på gamla Röda Kvarn, som låg med sin höga dubbeltrappa där N.K. nu ligger. Där stod J. Julius — Jaenzon alltså — som både regissör och fotograf; sedan kom den långa raden svenska äresfilmer som signerades Sjöström och Stiller — och fortfarande med J. Julius vid kameran. Och inte bara där.
Ur en intervju med Julius Jaenzon
i Dagens Nyheter den 26 november 1942



— Jag började 1906 i Oslo eller Kristiania som det hette på den tiden, berättar hr Jaenzon. Vi tog mest journalbilder, och jag minns att mitt första stora reportage var kung Oscars begravning i Stockholm. Redan dagen därpå kunde vi visa journalen på biografen i Oslo, och Norsk kinematogtaf var ensam om den bravaden.

Fotograf Jaenzon, som under fyrtio år gjort etthundratjugu filmer – förr hann han med ett tiotal om året, men nu sedan ljudfilmen kom blir det inte så många – anställdes 1910 vid Svenska biografteatern i Kristianstad, föregångaren till S.F. En av hans första filmer här var ”Regina von Emmeritz” och ”Järnbäraren” med Ivan Hedqvist i huvudrollen. Den nyligen avlidne gentlemannen Brovallius deltog också i dessa inspelningar, men Hedqvist engagerade sig endast med tvekan, ty han tyckte film var strunt.

— Man talar om divalater, men sådana existerar inte längre, förklarar hr Jaenzon. Nu måste alla, hög som låg, passa tiderna, och alla får vänta på tagning – en filminspelning består för skådespelarnas del till stor procent av väntan. Man kallas klockan 9 på morgonen och måste infinna sig klockan halv 8 för att vara klar i tid, men sedan blir det kanske ingen tagning förrän fram på eftermiddagen.

Förr kunde det vara besvärligare att vara filmregissör eller filmfotograf. När skådespelarna kom ner till Kristianstad, så ansåg de sig vara på semestertripp, och i synnerhet skådespelerskorna var väl sedda gäster hos baroner och godsägare i trakten. Ibland måste vi sända droskskjuts för att hämta dem, och ibland kom skjutsen tom tillbaka med beskedet att det inte passade att filma den dagen.

En olat har nutida yngre filmskådespelare – de spar sällan någonting av sina relativt goda inkomster. De lever alldeles för hårt och glömmer bort att de alltjämt har mycket att lära och att populariteten är någonting ganska flyktigt.

Redan i Kristianstad försökte man sig på ett slags ljudfilm. Sång och musik spelades in synkront med filmen, men glädjen med denna ”uppfinning” blev inte långvarig, ty det hela sprack när någon del av filmen klipptes bort. Även om några bildrutor av en sjungande dam försvann, så fortsatt rösten att sjunga, och det var inte så bra. (…)

— Stiller var en underbar regissör, förklarar hr Jaenzon. Det var mod på den tiden – jag tror det kom från Finland – att alla regissörer skulle skrika och skälla. Det gjorde inte Stiller, det vill säga han kunde bli häftig, men det gick fort över. (…) Stiller var alltså lugn och hygglig, men orygglig när någon sökte pruta på hans konstnärliga krav. Han fick alltid som han ville.
Ur Julius Jaenzon berättar inför S.F:s jubileum
i Dagens Nyheter den 7 december 1944


Julius Jaenzon [...] var en av de viktigaste kreativa personligheterna under den svenska stumfilmens storhetstid kring 1920. Han stod för kamerarbetet i flera av Victor Sjöströms och Mauritz Stillers klassiska verk och förmådde kombinera teknisk virtuositet med känsla för den konstnärliga helhetens krav. Hans verksamhet sträcker sig från filmens barndom till 40-talets slut och innefattar också några regiarbeten.
Bra Böckers Film och TV-lexikon

Filmografi:

  1. Fiskerlivets farer (1907)
  2. Opiumhålan (1911)
  3. Samhällets dom (1912)
  4. Farbror Johannes återkomst till Stockholm, eller Hvad en glad frukost på Metropol kan ställa till med (1912)
  5. Kolingens galoscher (1912)
  6. Det gröna halsbandet (1912)
  7. Laban Petterkvist tränar till Olympiska spelen (1912)
  8. Två svenska emigranters äventyr i Amerika (1912)
  9. Bränningar, eller Stulen lycka (1912)
  10. Mor och dotter (1912)
  11. Ett hemligt giftermål, eller Bekännelsen på dödsbädden (1912)
  12. Trädgårdsmästaren (1912)
  13. De svarta maskerna (1912)
  14. Den tyranniske fästmannen (1912)
  15. Agaton och Fina (1912)
  16. Barnet (1913)
  17. Vampyren (1913)
  18. Äktenskapsbyrån (1913)
  19. Löjen och tårar (1913)
  20. När kärleken dödar (1913)
  21. När larmklockan ljuder (1913)
  22. En skärgårdsflickas roman (1913)
  23. Lady Marions sommarflirt (1913)
  24. Den okända (1913)
  25. På livets öde vägar (1913)
  26. Livets konflikter (1913)
  27. Den moderna suffragetten (1913)
  28. Gränsfolken (1913)
  29. De levande dödas klubb (1913)
  30. En pojke i livets strid (1913)
  31. Mannekäng (1913)
  32. Bröderna (1914)
  33. För sin kärleks skull (1914)
  34. Kammarjunkaren (1914)
  35. Stormfågeln (1914)
  36. Skottet (1914)
  37. Det röda tornet (1914)
  38. Strejken (1915)
  39. När konstnärer älska (1915)
  40. Det var i maj (1915)
  41. Madame de Thèbe (1915)
  42. Högsta vinsten (1915)
  43. Dolken (1915)
  44. Judaspengar (1915)
  45. Dödskyssen (1916)
  46. Vingarne (1916)
  47. Balettprimadonnan (1916)
  48. Alexander den store (1917)
  49. Terje Vigen (1917)
  50. Berg-Ejvind och hans hustru (1918)
  51. Ingmarssönerna (1919)
  52. Herr Arnes pengar (1919)
  53. Dunungen (1919)
  54. Mästerman (1920)
  55. Körkarlen (1921)
  56. Vem dömer (1922)
  57. Gunnar Hedes saga (1923)
  58. Eld ombord (1923)
  59. Karusellen (1923)
  60. Gösta Berlings saga Del 1 (1924)
  61. Gösta Berlings saga Del 2 (1924)
  62. Livet på landet (1924)
  63. Två konungar (1925)
  64. Ingmarsarvet (1925)
  65. Till Österland (1926)
  66. Hon, den enda (1926)
  67. Hans engelska fru (1927)
  68. Förseglade läppar (1927)
  69. Parisiskor (1928)
  70. Synd (1928)
  71. Hjärtats triumf (1929)
  72. Säg det i toner (1929)
  73. Ulla, min Ulla ... (1930)
  74. För hennes skull (1930)
  75. Fridas visor (1930)
  76. Kronans kavaljerer (1930)
  77. Charlotte Löwensköld (1930)
  78. Brokiga blad (1931)
  79. Markurells i Wadköping (1931)
  80. Dantes mysterier (1931)
  81. Svärmor kommer (1932)
  82. Kärlek och kassabrist (1932)
  83. Sten Stensson Stéen från Eslöv på nya äventyr (1932)
  84. En melodi om våren (1933)
  85. Giftasvuxna döttrar (1933)
  86. En natt på Smygeholm (1933)
  87. Två man och en änka (1933)
  88. Vad vet väl männen (1933)
  89. Kungliga Johansson (1934)
  90. Sången om den eldröda blomman (1934)
  91. Smålänningar (1935)
  92. Bränningar (1935)
  93. Samvetsömma Adolf (1936)
  94. Bröllopsresa (1936)
  95. Johan Ulfstjerna (1936)
  96. Äventyret (1936)
  97. Klart till drabbning (1937)
  98. Sara lär sig folkvett (1937)
  99. Vi går landsvägen (1937)
  100. Pappas pojke (1937)
  101. Filmen om Emilie Högqvist (1939)
  102. Valfångare (1939)
  103. Stora famnen (1940)
  104. En, men ett lejon (1940)
  105. Den ljusnande framtid (1941)
  106. Dunungen (1941)
  107. Landstormens lilla argbigga (1941)
  108. Göranssons pojke (1941)
  109. Livet på en pinne (1942)
  110. Löjtnanshjärtan (1942)
  111. Man glömmer ingenting (1942)
  112. Katrina (1943)
  113. Hans officiella fästmö (1944)
  114. Jolanta, den gäckande skuggan (1945)
  115. 91:an Karlsson, hela Sveriges lilla beväringsman (1946)
  116. Djurgårdskvällar (1947)
  117. Livet på Forsbyholm (1948)



Julius Jaenzon under inspelningen av
”En natt på Smygeholm” (1933) i Råsunda Filmstad.
Kameran är en blimpad Debrie Parvo modell T.





Julius Jaenzon. Kameran är en Eclair (Caméréclair).




Vingarne (1916), regi Mauritz Stiller. Kameran är en Pathé.




Terje Vigen (1917), regi Victor Sjöström.




Berg-Ejvind och hans hustru (1918), regi Victor Sjöström.




Hans nåds testamente (1919), regi Victor Sjöström.
Julius Jaenzon bakom kameran, Victor Sjöström vid hans sida.
(Filmens fotograf var egentligen Henrik Jaenzon. Att det är Julius på den här bilden
kan nog kanske bero på att han täckte upp för sin bror några dagar.)




Herr Arnes pengar (1919), regi Mauritz Stiller.




Herr Arnes pengar (1919), regi Mauritz Stiller.
Inspelning på en skridskobana. Horisonten är målad på en skärm.




Herr Arnes pengar (1919), regi Mauritz Stiller.




Ingmarssönerna (1919), regi Victor Sjöström.




Ingmarssönerna (1919), regi Victor Sjöström.




Eld ombord (1923), regi Victor Sjöström.

Kommentar från Roland Sterner, FSF: Vid den här tiden använde man ibland två kameror för att få två originalnegativ. På 10-talet och en bit in på 20-talet fanns nämligen inga bra duplikatmaterial (ett hyfsat ”intermediate material” kom först 1926, enligt Barry Salt i Film Style and Technology: History and Analysis), så om kopior av en film skulle få stor spridning både i Sverige och utomlands kunde dubbla negativ behövas.

Scener som tog om, exempelvis dialoger, behövde man naturligtvis inte två kameror till. Man fick ju alltid ett antal varianter och siktade på att få två användbara negativ.

I filmen Samhällets dom (1912) i regi av Eric Malmberg och med Julius Jaenzon som fotograf finns en bild av en sörjande kvinna vid en grav. På ett vitt träkors står ”Dömen icke, så varden i icke dömda”. Den bilden togs även med engelsk, fransk, tysk och rysk text på korset.




Gunnar Hedes saga (1923), regi Victor Sjöström.




Gunnar Hedes saga (1923), regi Victor Sjöström.




Gunnar Hedes saga (1923), regi Victor Sjöström.
Vid kameran till höger står filmens biträdande fotograf Carl-Axel Söderström.




Karusellen (1923), regi Dimitri Buchowetzki.




Karusellen (1923), regi Dimitri Buchowetzki.




Karusellen (1923), regi Dimitri Buchowetzki.
Till höger filmens biträdande fotograf Gustav A. Gustafson.




Livet på landet (1924), regi Ivan Hedqvist.
Lastbilen är tillverkad av Scania-Vabis.




Hon, den enda (1926), regi Gustaf Molander.




Hon, den enda (1926), regi Gustaf Molander.




Hon, den enda (1926), regi Gustaf Molander.




Hon, den enda (1926), regi Gustaf Molander.
Mannen till höger är filmens biträdande fotograf Carl-Axel Söderström.




Hon, den enda (1926), regi Gustaf Molander.




Synd (1928), regi Gustaf Molander.
Julius Jaenzon lutar sig över kameran.
Mannen i vit skjorta är Åke Dahlqvist.
Kameran är en Eclair (Caméréclair).
Svensk Filmindustri hade åtminstone två exemplar, sannolikt inköpta 1927.

Till startsidan