Radio, 1925


1925

22 kronor år 1925 motsvarar 570:- år 2016.

En kristallmottagare var den enklaste radio som gick att uppbringa när det begav sig. En sådan apparat behövde ingen strömförsörjning. Allt som krävdes för att kunna lyssna var en antenn, en jordledning, en kristall, en avstämningsanordning samt ett par hörlurar.

Eftersom antennsignalens positiva och negativa halvperioder varierar lika mycket, vid amplitudmodulering, blir medelvärdet noll. För att få ljud ur det hela behövde man därför få bort den ena halvperioden, och det ordnade kristallen genom att likrikta antennsignalen och få den till en rad strömstötar i en enda riktning, en s.k. pulserande likström. Nuförtiden kallas den där kristallkomponenten för diod.

A:	Bärvåg.
B:	Mikrofonsignal.
C:	Bärvågen modulerad av mikrofonsignalen.
D:	Signalen i mottagarens kristall.
E:	Signalen i hörlurarna. Genom sin tröghet tog lurarna bort HF-komponenten. I annat fall kunde man lägga till en filterkondensator.

Kommentar från Håkan Lindberg:
Innan 1925 var kristallmottagare ovanliga eftersom sändarna var svaga och långt borta. Först när man byggde starka lokalsändare kunde man lyssna via kristallmottagare. Detta skedde när Radiotjänst kom igång 1925. Innan dess gällde alltså rörmottagare som drevs av accumulatorer. Men rören gick ofta sönder och ackarna skulle laddas med laddare ansluten till belysningsnätet. Dessutom var de dyra i inköp och drift. Alltså enbart något för de rika. Först i slutet av 20-talet kom nätanslutna rörmottagare. Då ofta med inbyggda högtalare. Kristallmottagaren var för de fattiga och fanns under en begränsad tid 1925-35. Men så sent som slutet av 50-talet fanns det kristallmottagare att köpa, då mer som leksaker.

1922 års radiokatalog från The Marconi Scientific Instrument Co. Ltd. i London.
Några sidor ur 1924 års rundradiokatalog från Aktiebolaget Aga-Lux i Göteborg.
Åhlén & Holms radiokatalog från 1924.
Sven Lampas radiokatalog från 1924.
Nordradios katalog från 1924.
Några sidor ur Allmänna Radioaktiebolagets katalog från 1924.
Många sidor ur Graham Brothers radiokatalog från 1924.
Några sidor ur Graham Brothers radiokatalog från 1925.
Några sidor ur Forsners radiokatalog från 1925.
Några sidor ur Turitz & Co:s radiokatalog, tryckt 1925.
Några sidor ur Särnmarks radiokatalog, omkring 1925.
Allsvensk Radio, priskurant nr 3, 1926 (Joel Östlind & Co och AB Baltic Radio).
L. M. Ericssons radiokatalog från 1926.
Några sidor ur Stöltens radiokatalog från 1926-27.
Några sidor ur ASEA:s katalog över radiomaterial från 1927.
Aga-Lux, radiokatalog från hösten 1927.
Nordiska Kompaniets radiokatalog från 1927.
Några sidor ur Graham Brothers radiokatalog från 1927.
Några sidor ur Forsners radiokatalog från 1929.
Några sidor ur ASEA:s katalog över radiomaterial från 1929.
Några sidor ur Elektriska Aktiebolaget Skandias katalog från 1929.
Några sidor ur EIA:s prislista över radiomateriel från 1930.
Några sidor ur Concentras radiokataloger från åren 1930-32.
Några sidor ur Forsners radiokatalog från 1931.
Några sidor ur AB Harald Wållgrens katalog från 1941.

Telegrafverket började sända rundradio från sin försöksanläggning på Malmskillnadsgatan 19 B i Stockholm i november 1923. Studiolokalen var 7,8 meter lång, 4,5 meter bred och 2,9 meter hög. I dess anslutning fanns ett kombinerat sändarstations-, förstärknings- och kontrollyssningsrum.

Från den 1 januari 1925 börjar AB Radiotjänst sända några timmar om dagen från Telegrafverkets lokaler på Malmskillnadsgatan. Radiotjänst hade bildats 21 mars 1924 och ägdes av svenska pressen, nyhetsbyrån TT och radioindustrin. Verksamheten finansierades med mottagarlicenser.

Sida ur tidskriften Radio-Amatören, nr 3, 1 mars 1925.

Nya studion på Malmskillnadsgatan 30.

I januari 1925 fanns ca 40.000 licensinnehavare. Vid årets slut hade det hunnit bli 126.000.

På licensens baksida står:

Villkor för rätt att inneha radiomottagningsapparat:

1) Innehavare av radiomottagningsapparat skall, utan anspråk på gottgörelse, ställa sig till efterrättelse de inskränkningar i rätten till apparatens användande, som framdeles kunna komma att förskrivas av Kungl. Maj:t eller Telegrafstyrelsen.

2) Mottagningapparat må icke användas på sådant sätt, att mottagning på andra platser därigenom störes.

3) Utan särskilt medgivande av Kungl. Maj:t må mottagningsapparat icke användas i samband med apparat, som automatiskt registrerar inkommande signal.

4) Innehavare av mottagningsapparat eller annan person, som tillåtes lyssna å mottagningsapparat, skall hemlighålla innehållet av telegraf- eller telefonmeddelanden, som avlyssnas å apparaten, och äger icke nedskriva sådana meddelanden eller göra något som helst bruk av innehållet i dem. Vad sålunda föreskrivits gäller icke tidssignaler, sång, musik eller sådana meddelande i övrigt, som äro avsedda för upptagning av en var eller utsändas för experimentändamål. Det är dock förbjudet att genom vidarebefordran eller reproduktion kommersiellt utnyttja det nyhetsmaterial, som medelst rundradio utsändes från svenska rundradiostationer.

5) Därest mottagningsapparat användes för radiounderhållning, till vilken allmänheten äger tillträde, skall avlyssnandet av sådana telegraf- och telefonmeddelanden, som enligt punkt 4 här ovan skola hemlighållas, i möjligaste mån förhindras.

6) Telegrafstyrelsens ombud skall äga tillträde till apparatrummet för inspektion av mottagningsapparatens tekniska anordningar, varjämte vederbörande militärbefäl inom rikets fästningar skall äga rätt till dylika inspektioner beträffande apparat, som är uppsatt inom fästnings skyddsområde.

7) Mottagningapparat må av innehavaren nyttjas under en annan adress än den i licensen angivna, under förutsättning att meddelande om adressförändringen omedelbart lämnas Telegrafstyrelsen.

8) För rätt att använda licensierad mottagningsapparat i samband med högtalare, uppsatt i offentlig lokal, eller dylik högtalare, använd för reklamändamål, är innehavare av mottagningsapparat skyldig att hos Telegrafstyrelsen förskaffa sig särskild tilläggslicens och till Telegrafstyrelsen erlägga härför fastställd avgift.

9) Innehavare av mottagningsapparat äger icke rätt att återfå erlagd licens- eller tilläggsavgift, vare sig hel eller delvis.

10) Innehavare av mottagningsapparat äger ej rätt att till annan överlåta åt honom meddelad licens.

11) Innehavare av mottagningsapparat skall vara skyldig att på anmodan av Telegrafstyrelsens ombud eller vederbörande polismyndighet förete utlöst licens.

12) Innehavare av mottagningsapparat är underkastad de ytterligare villkor och föreskrifter, som Kungl. Maj:t eller Telegrafstyrelsen kan komma att utfärda.

Sida ur tidskriften Radio-Amatören, nr 11, 1 november 1925.

Svenska AB Trådlös Telegrafi (SATT) grundades 1921 och var ett dotterbolag till AEG-Telefunken.

185:- år 1925 motsvarar 4.856:- år 2016.