Kort mikrofonhistorik:

1878 - David Edward Hughes, född i London men uppväxt och verksam i USA, uppfinner kolkornsmikrofonen.

1916 - E. C. Wente vid Bell Labs i USA söker patent på kondensatormikrofonen. (Patentet beviljas 1920.)

1918 - Hans Vogt i Tyskland konstruerar en Kathodophon, en mikrofon utan rörliga delar, som registrerar täthetsvariationer (ljudvågor) i joniserad luft mellan en anod och en katod.

”Sockerbiten”

1923 - Eugen Reisz i Tyskland börjar marknadsföra en kolkornsmikrofon som han konstruerat tillsammans med Georg Neumann. Reisz-mikrofonen är inbyggd i ett marmorblock med måtten 120 mm x 90 mm x 40 mm. I Sverige går den under namnet ”Sockerbiten”, och används bl.a. av Radiotjänst och till de första svenska optiska ljudfilmerna. Mikrofonen klarar av att fånga upp ljud mellan 50-8000 Hz.

1923 - Hans Riegger vid Siemens i Tyskland konstruerar den första HF-kondensatormikrofonen. (Det är dock inte förrän i början av 60-talet, när halvledartekniken gjorde det möjligt att bygga små kristallstyrda HF-oscillatorer, som Sennheiser börjar att bygga hanterbara HF-kondensatormikrofoner.)

Den första bandmikrofonen

1924 - Erwin Gerlach och Walter Schottky vid Siemens i Tyskland uppfinner bandmikrofonen.

”Plättlaggen”

1925 - När Radiotjänst börjar sina utsändningar detta år använder man förutom ”Sockerbiten” även en dubbelriktad kolkornsmikrofon tillverkad av Western Electric. Mikrofonen, som fick smeknamnet ”Plättlaggen”, lanserades i början av 20-talet.

Western Electric 47-A

1928 - Western Electric lanserar modell 47-A, en rundtagande kondensatormikrofon som används i många av de första amerikanska ljudfilmerna. (Mikrofonens förstärkare har beteckningen 47-A, kapseln är WE:s 394.) Den här mikrofonen väger hela 3,6 kilo, och ljudteknikerna klagar bittert över ”Western Electric´s battleship mentality: There was an awful lot of bronze used.” Dessutom är elektronröret i mikrofonens förstärkardel ytterst känsligt, och ger ifrån sig ett fruktansvärt oväsen när mikrofonen kommer i rörelse. Så skådespelarna får komma till mikrofonen, aldrig tvärt om. Mikrofonen drivs av batterier, 200 volt 0,7 mA och 6 volt 0,25 A.
(Western Electric är ett tillverkande dotterbolag till AT&T och tillsammans äger de forskningsbolaget Bell Labs.)

Neumann CMV3

1928 - Georg Neumann och Erich Rickmann bildar företaget Georg Neumann & Co där de låter tillverka ”Neumann-flaskan” CMV3, en kondesatormikrofon med en rundtagande riktingskarakteristik. CMV = Condesator Mikrofon Verstärker. Mikrofonens elektronrör är ett RE084, tillverkat av Telefunken.

Klangfilm ELM-24

1930 - Siemens i Tyskland börjar tillverka en ny bandmikrofon som även marknadsförs av Telefunken och Klangfilm. Klangfilms modell har beteckningen ELM-24.

Western Electric 618A

1931 - Principen för den dynamiska mikrofonen patenterades ursprungligen 1874 av Ernst Siemens i Tyskland. Under slutet av 1920-talet utvecklades tekniken av Edward C Wente och Albert L Thuras vid Bell Labs., och 1931 får de patent på sitt arbete. Samma år lanserar Western Electric sin första dynamiska mikrofon. Den har modellbeteckningen 618A, och trots att den anses vara en kula är den riktad vid höga frekvenser. Mikrofonen får namnet ”Pralinen” av radiofolk i Sverige.

Neumann CMV3a

1932 - Georg Neumann lanserar modell CMV3a med utbytbara kapslar – åtta, kardioid och kula. Trots sina modiga 2,5 kilo blir mikrofonen vanlig inom svensk film och får smeknamnet ”Neumann-flaskan”. (Mikrofonen säljs också av bl.a. Klangfilm. Den modellen kallas för ”Klangflaskan”.)

RCA 44A Velocity

1932 - RCA börjar tillverka sin bandmikrofon typ 44A Velocity, en ”åtta”. Vikt 3,6 kilo.

1935 - Walter Weber och Hans-Joachim von Braunmühl vid AEG i Tyskland får patent på en mikrofonkapsel med dubbelsidig bakplatta som möjliggjorde omkopplingsbar riktningskarakteristik. Tekniken kommer så småningom att användas av Neumann.

Western Electric 630A

1935 - Western Electric lanserar modell 630A, fyra hekto rundtagande dynamisk mikrofon med ett frekvensområde på 40-10.000 Hz. Mikrofonen blir väldigt populär. Western Electric 630A kallas för ”Eight-ball” i USA, och i England får den namn som ”Apple and Biscuit” och ”Ball and Biscuit”. I Sverige kallas den rätt och slätt ”Kulan”, och användes här huvudsakligen som intervjumikrofon av radiofolk. Dynamiska mikrofoner och bandmikrofoner behåller länge sin popularitet i den amerikanska filmbranschen, medan kondensatormikrofoner blir vanligast i den europeiska.

RCA 77A RCA MI-3043

1935 - I början av 30-talet konstruerar RCA sin första bandmikrofon med en njurformad riktningskarakteristik, modell 77A. Men eftersom den var dyr att tillverka kom den inte i produktion förrän omkring 1935.

RCA tillverkar med tiden också en speciell version av 77A för filmindustrin. Den har modellbeteckningen MI-3043 (KU-2A) och får smeknamnet ”The skunk mic” eftersom den är helt svart, så när som på ett vitt band över grillen. Mikrofonen är 22 cm hög och har 12 cm diameter. Vikt 2 kilo.
(1941 får RCA en Scientific and Engineering Award [en Oscar] för MI-3043.)

Western Electric 633A

1937 - Western Electric 633A. En dynamisk mikrofon som kallas "Salt shaker" och är en kula. Med en baffel kring grillen (ett tillbehör) blir mikrofonen lite mer riktad.

Western Electric 639A Western Electric RA1142

1938 - Western Electric lanserar modell 639A, en ganska stor pjäs som får smeknamnet ”The bird cage”. Mikrofonen innehåller både ett dynamiskt element och ett bandelement, som kan skiftas och kombineras med hjälp av en omkopplare med tre lägen, 1: åtta (band), 2: kula (dynamisk) 3: njure (en kombination av bandmikrofonen och den dynamiska mikrofonen). Efterföljaren, 639B, har en omkopplare med sex lägen. 639:an väger 1,5 kilo.
Den avdelning på Western Electric som arbetar med ljudteknik för filmindustrin heter ERPI (Electrical Research Products Inc.) och tillverkar i början av 40-talet en specialdesignad 639:a med ett bättre vindskydd och en upphängning för montering på bom. ERPI:s mikrofon har modellbeteckningen RA1142.
WE sålde med tiden sin mikrofon- och högtalartillverkning till Altec Lansing, så 639:an finns tillverkad av både WE och av Altec.

1941 - Rune Rosander grundar Pearl Mikrofonlaboratorium (PML), med verksamheten förlagd till Stockholm.

Labor W MD 2

1947 - Labor W presenterar sin första mikrofon under eget varumärke, modell MD 2. Fritz Sennheiser grundade Labor W (Laboratorium Wennebostel) år 1945. Modell MD 1 tillverkade han för Siemens.

RCA KU-3A

1948 - RCA lanserar modell KU-3A, en bandmikrofon anpassad för filminspelning. Mikrofonen väger 1,2 kilo. Riktningskarakteristiken är kardioid (njure).

SELA PT6

1949 - Lennart Ljungberg och Sixten Lingheim hade 1948 startat företaget SELA (Svenska Elektronik Apparater AB), tillsammans med Rudolf Martinson, Tore Ljungberg och Sven Josefsson. Året därpå lanserar de SELA PT6, en mikrofon som i mångt och mycket liknar en miniatyr av Neumanns CMV 3. Lennart Ljungberg hade fått känna på den otympliga Neumann-mikrofonen när han arbetade som B-ljud åt Sixten Lingheim på Europa Film. Det var skälet till varför han 1946 började konstruera en liten och lätt mikrofon, speciellt anpassad för filminspelning. Kapseln i SELA PT6 (som tillverkas av Neumann) är vinklat 45 grader för att anpassa mikrofonen till placering utanför bildkant.

Neumann U47 Neumann M49

1949 - Neumann lanserar U47, en kondensatormikrofon med omställbar riktningskarakteristik (kardioid/kula). Mikrofonen har en M7-kapsel med guldbelagda membran av polyvinylklorid (PVC). Röret är ett Telefunken VF14m. När trenden gick mot mindre mikrofoner ändrade Neumann utseende på U47. Diametern blev kvar på 60 mm, men den 145 mm långa kroppen minskades ner till 128 mm. Detta var 1958. M7-kapseln i U47 ersätts 1961 av K47/49, med membran av guldbelagd polyester (Mylar). U47 slutade tillverkas 1965.

1951 - Neumann lanserar kondensatormikrofonen M49 – i Sverige kallad ”Björntanden” – omställbar mellan kula, njure och åtta.

Klangfilm KLM 053

1953 - Schoeps tillverkar en kondensatormikrofon med njurformad riktningskarakteristik för Siemens/Klangfilm, modell KLM 053. Kapsel och förstärkare är elastiskt monterade i mikrofonkroppen. KLM 053 är utrustad med ett Hiller-rör, typ MSC2. Filmfolk i Sverige kallar mikrofonen för ”Cykellyktan”. Vikt 285 gram.
(En senare modell, med ett AC701k-rör, har beteckningen KLM 063a.)

AKG C12

1953 - AKG (Akustische und Kino-Geräte) lanserar kondensatormikrofonen C12. Karakteristiken är omställbar i nio lägen från en box ansluten på sladden mellan mikrofon och nätaggregat. Röret är ett 6072, en dubbeltriod.

Labor W MD 21

1954 - Labor W presenterar sin dynamiska mikrofon MD 21, en kula.

Neumann KM54

1954 - Film och TV vill ha små mikrofoner. Neumann lanserar kondesatormikrofonen KM54, en njure med miniatyrröret AC701k (k = klingarm = låg mikrofoni). Mått 130xØ21 mm, vikt 110 gram. ”KM” står för Klein Mikrofon (liten mikrofon).

RCA 77DX

1954 - RCA lanserar bandmikrofonen 77DX, med omställbar riktningskarakteristik.

Schoeps M221B

1955 - Schoeps M221B är en av de första riktigt små mikrofonerna på marknaden. Mikrofonkroppen har blygsamma 20 mm diameter. Elektronröret är ett Telefunken AC701k (k = klingarm = låg mikrofoni). Membranet är tillverkat av nickel. Schoeps tillverkade sin M221 också för Telefunken. Klicka här om du vill se bilder.

AKG D24

1956 - AKG (Akustische und Kino-Geräte) lanserar modell D24, en dynamisk mikrofon med njurformad riktningskarakteristik som ljudteknikerna på Svensk Filmindustri under sextiotalet börjar använda sig av vid exteriörinspelningar. Priset för en AKG D24 i 1959 års ELFA-katalog var 670:-.

Neumann U48

1957 - Neumann lanserar modell U48, med M7-kapsel och VF14m-rör. Mikrofonen är omställbar mellan kardioid och åtta. U48 slutade tillverkas 1965.

1958 - Labor W döps om till Sennheiser Electronic och lanserar sändarmikrofonsystemet Mikroport.

AKG D25

1958 - AKG börjar tillverka modell D25, en dynamisk mikrofon med njurformad riktningskarakteristik. D25:an är monterad i en vagga och tänkt att användas på bom, inom radio, TV och film. (Mikrofonen var vanlig inom engelsk filmindustri under 60-talet.)

SELA T24 - T27

1958 - SELA lanserar modell T24, en vidareutveckling av den kondensatormikrofon man presenterade år 1948. T24:an är 12 cm hög, har en diameter på 4 cm, och en njurformad riktningskarakteristik. Kapseln är hämtat från Neumann M49. Röret är en miniatyr-triod från Telefunken, en AC701k.

Pearl C-2

1959 - Pearl lanserar modell C-2, en kondensatormikrofon som används av ljudfolket på Svensk Filmindustri och Europa Film åren framöver. Röret i Pearl C-2 är ett AC701k.

1960 - Pearl flyttar sin verksamhet till Åstorp i Skåne.

Sennheiser MD 421

1960 - Sennheiser lanserar MD 421, en dynamisk kardioid.

Neumann U67

1960 - Neumann introducerar U67, en efterträdare till U47 & U48. U67 är omställbar mellan kula, kardioid och åtta. Kapselns membran är tillverkat av guldbelagd polyester (Mylar). Röret är ett EF86. U67 slutade tillverkas 1971.

Pearl C-12

1961 - Pearl lanserar modell C-12. Den används parallellt med C-2:an av Svensk Filmindustris ljudtekniker fram till 1968, när SF lägger ned sin verksamhet i Råsunda. C-12:an har ett inbyggt basfilter, och i en del verisoner även en så kallad getingmidja, en gummipackning som mekaniskt isolerar kontakt och mikrofonsladd från mikrofonens övriga delar. Basfilter och getingmidja gör C-12 lämpad för montering på mikrofonbom. Röret i mikrofonen är ett AC701k.

Sennheiser MKH 404

1961 - Vid vid en industimässa i Tyskland visar Sennheiser upp sin första mikrofon byggd på HF-teknik. Därmed är MKH-serien född, och en av de första modellerna i serien har beteckningen MKH 104, en HF-kondensatormikrofon med kulformad riktningskarakteristik. Mikrofonen lanseras 1962 och följs snart av MKH 404, en njure.

1962 - SELA lanserar modell T26.

1963 - Gerhard Sessler och James West, vid Bell Laboratories, patenterar elektretmikrofonen.

1963 - Beyer presenterar sin dynamiska mikrofon M 88.

Electro Voice 668

1964 - Electro-Voice lanserar modell 668, en dynamisk mikrofon, kardioid, gjord för bom och för att använda i film- och TV-sammanhang. Vikt: 0,75 kg. Modell 667a, som lanserades 1965, är en enklare version av 668.

1964 - Schoeps blir först med fantommatning med sin CMT 20, en mikrofon som beställts av franska radion och som matas med 9-12 volt.

1964 - Metoden att T-mata kondensatormikrofoner tänks ut av Sennheiser för att passa den batteridrivna bandspelaren Nagra III. ”T” kommer från tyskans Tonaderspeisung (ljud-lednings-matning). T-matning kallas ibland också AB-matning eller 12T.

1964 - Sennheiser visar riktrörsmikrofonen MKH 805 vid AES-konferensen i New York. (MKH 804, som hade lanserats 1963, var 8V-matad och hade två transitorer i eletroniken. MKH 805 är T-matad och har tre transitorer.)

Neumann KM84

1966 - Neumann lanserar modell KM84 (FET), världens första kondensatormikrofon för 48 volts fantommatning.

Neumann U87

1967 - Neumann lanserar U87 (FET), efterträdaren till U67 (som var en rörmikrofon). Mikrofonen är omställbar mellan kula, kardioid och åtta. Kapseln heter K87, och har ett membran av guldbelagd polyester (Mylar). U87 kan köras phantommatad (48 volt) eller med inbyggda batterier (2x22,5 volt). U87 slutade tillverkas 1986. Efterträdaren heter U87Ai.

Sennheiser MKH 415

1971 - Sennheiser lanserar MKH 415 (en supernjure), och MKH 815 (en riktrörsmikrofon). MKH 415 vinner stort förtroende i den svenska filmbranschen, främst bland dokumentärfilmare. Med tiden blir den en trotjänare också bland långfilmsljudtekniker.

1973 - Schoeps lanserar sin Colette-serie, som består av mikrofonförstärkare (CMC) med utbytbara kapslar (MK).

1975 - Sennheiser har så här långt satsat på T-matade HF-mikrofoner. Nu börjar man sälja dem också i fantommatat utförande.

1980 - Crown lanserar den första PZM-mikrofonen. (PZM = Pressure Zone Microphone.)