Filmstaden i Råsunda 2009



Filmstaden i Råsunda byggdes 1919–1920.
Arkitekt var Ebbe Crone och byggherre Kreuger & Toll.




Portvaktsstugan.
SF-Journalens folk höll till här fram till 1960.
1963 flyttade kassa, debitering och fakturering in.
Vaktkuren, som byggdes 1954, syns längst till vänster.




Kontorshuset till vänster, lilla ateljén i mitten
och klädlogebyggnaden till höger.


Kontorshuset i förgrunden. Kallades ibland för adminstrationsbyggnaden. Produktionsledningen hade länge sina lokaler där. Filmkontakt tog över huset 1963. Till vänster portvaktsstugan och till höger skymtar laboratoriet.

”Administrationsbyggnaden [...] är i två våningar och innehåller tio rum och två hallar. Här residerar Råsundaanläggningens chef, kapten H. Söderbom, kamrer Fritz Magnusson och kontorspersonalen.”
Ur broschyren Aktiebolaget Svensk Filmindustris ateljéer, 1920

De flesta byggnader i Filmstaden är byggda i nationalromantisk stil.
Administrationsbyggnaden har dock en 20-talsklassicistisk prägel.
Huset byggdes om 1943 och fick då nya fönster och ny entré.




Kasematter nedanför backstugan.




Lilla ateljén fotograferad från backstugan.




Backstugan, en gång i tiden Filmstadens personalmatsal.




Backstugan.




Husets arkitekt var Sven Ivar Lind.




Krutboden till vänster, backstugan på höjden.




Klädlogebygganden.
En hög och långsmal tegelbyggnad utförd i nationalromantisk stil.

”Klädlogebyggnaden är i fyra våningar. I bottevåningen ha regissörer och inspicienter sina rum, och där hålla även fotograferna till. Första och andra våningarna inrymma klädloger, 10 i var med plats för 20 personer, herrar 1 tr. och damer 2 tr. upp. I båda våningarna finnas duschrum samt foyer. I fjärde våningen äro skrädderiverkstaden och garderoben inrymda. Till källaren har den stora värmecentralen förlagts, från vilken alla nybyggnader på området uppvärmas.”
Ur broschyren Aktiebolaget Svensk Filmindustris ateljéer, 1920




Rådhusvin klättrar efter väggarna på klädlogebyggnaden.




Klädlogebyggnaden till vänster, nybyggen till höger.




Portvaktsstugan längst bort.
Kontorshuset i mitten.
Lilla ateljén till höger.




Lilla ateljén (30 x 18 meter) med sin utanpåliggande trappa. I bottenvåningen fanns från början möbelmagasin, rekvisitaförråd och omklädningsrum för statister. Senare blev det kameraförråd i husets nedre regioner. I markplanet fanns också en liten biograf som kallades ”Operan”, där man tittade på dagstagningar och filmer som ännu inte visats på biograferna.




Lilla ateljén.




Lilla ateljén.
Under långsidans balkong fanns förr ett växthus.




Lilla ateljén till höger.




Lilla ateljén och kontorshuset längst bort.
Vid det nya huset till vänster låg stora ateljén.




Laboratoriebyggnaden mellan kontorshuset t.v. och lilla ateljen t.h.




Lilla ateljén till vänster, paviljongen till höger.

”I närheten av laboratoriet ligger en mindre paviljong, där regissörerna taga sina verk i betraktande och klippa ihop filmerna.”
Ur broschyren Aktiebolaget Svensk Filmindustris ateljéer, 1920




Paviljongen.
Laboratoriebyggnaden skymtar till höger i bakgrunden.
Det lilla huset till höger om paviljongen är ett nybygge.




Paviljongen.
Den del av huset som byggdes 1938,
och som bl.a. inrymde två visningsrum, är idag rivet.




Paviljongen till vänster, nybyggda lägenheter i bakgrunden.




Laboratoriebyggnaden till vänster och paviljongen till höger.




Laboratoriebyggnaden.
Huset är byggt för att vara brand- och explosionssäkert.
Svensk Filmindustri upphörde med sin laboratorieverksamhet 1958.
Film-Teknik tog över.

Från början av 60-talet höll Sandrews till på övervåningen, Gardar Sahlberg och stillbildslabbet på mellanvåningen. Textlabbet hade sina lokaler i bottenplanet.



Laboratoriebyggnaden.




Portvaktsstugans baksida.
Huset var från början bemannat dygnet runt. Två vakthundar hjälpte till att sköta bevakningen. Miljön var lantlig och runt Filmstaden gick ett trådstängsel. Men under 40- och 50-talen byggdes flerfamiljshus i närheten. Barn hade börjat hänga utanför stängslet och dessutom hade den ökande biltrafiken blivit ett problem för ljudteknikerna. Så för att hålla nyfikna barn på avstånd, men framför allt för att dämpa bullret, byggdes en betongmur runt området i slutet av 50-talet.

Klicka här om du vill titta på kartor över Filmstaden i Råsunda.