Filmstadens byggnader, 1959-60



1: Portvaktsstugan, byggdes 1919.
Här höll Journalfilmsavdelningen till fram till 1960.
Kuren där portvakten sitter byggdes 1954.
2: Administrationsbyggnaden, 1919.
Huset byggdes om 1943 och fick då nya fönster och ny entré.
Här hade Gardar Sahlberg, Stellan Dahlstedt, Nils Jerring, Karsten Wedel och Filmstadens chef Harald Molander sina kontor.
3: Kasematter. Byggår 1920.
4: Backstugan, 1919.
Filmstadens personalmatsal.
4a: Trätrappa upp till Backstugans baksida. Alldeles väster om trappan låg en transformator som försåg ateljén som kallades för Ladan (nummer 8) med ström.
5: Krutboden. Uppfördes 1927. Arkitekt var Vilhelm Bryde. Ursprungligen ett förråd för oljor och bensin.
6: En garage- och magasinsbyggnad som uppfördes 1920 och som byggdes ut i början av 1940-talet. Platsen var från början avsedd för en reservateljé, men de planerna hade skrotats. År 1955 placeras en omformare i en liten utbyggnad vid byggnadens östra gaveln. Alltihop revs någon gång i början av 60-talet.
7: En låg byggnad. Förmodligen ett förråd eller ett garage.
8: Ladan.
SF hade en reservateljé i S:t Eriks gamla bryggeri på Garvargatan 15, som brandhärjades under ett åskväder sommaren 1948. Efter den prövningen bestämde sig SF för att lämna Garvargatan och istället bygga fler ateljéer i Filmstaden. Det är vid den här tiden som Ladan kommer till. Nya ateljén (nummer 16) står färdig 1953-54.
9: Snickeri och måleri, 1919.
En nära 900 kvm stor envåningsbyggnad i tjärat trä.
10: Förråd.
Huset byggdes 1941. Förbindelsegången mellan 9 och 10 kom förmodligen till samma år. (I samband med bygget av det här förrådet rivs det så kallade strutshuset.)
11: Fondmagasin.
11a:
 Magasin.
12: Magasin, byggdes 1919.
Byggnaden stod där till början av 60-talet. (Den smala remsan är ett skärmtak.)
13: Skjul.
13a:
 Magasin. Den lilla byggnaden till vänster var också ett magasin.
14: Smedja.
Ett litet timrat hus. Det lilla huset till vänster om smedjan var en vedbod. Smeden hette vid den här tiden Börje Krogstad. Byggnaden revs i början av 60-talet.
15: I markplanet en elverkstad, ett garage för två bilar och en mekanisk verkstad. På övervåningen en grafisk avdelning som gjorde för- och eftertexter. Där uppe hölls också fotograf Albert Rudling i sin trickavdelning. Byggnaden uppfördes 1946.
16: Nya ateljén, 1953-54.
I ateljéns källare fanns förråd.
16a:
 Lastbrygga och dekormagasin.
17: Ljudavdelningen, 1934. Ombyggd 1945-46. Läs mer här.
18: Stora ateljén, 1919. Ljudisolerad 1932-33. Tillbyggd 1934.
I källaren under ateljén fanns stora utrymmen där det bl.a. förvarades möbler.
19: En utbyggnad med bland annat kontor och i källarvåningen ett stort garage. Byggår 1935. I kontoren på markplanet hölls under senare tid arkitekt, belysningsmästare och scenmästare.
20: Nedfart till garage.
21: Belysningsförråd.
22: Maskinrum/omformarrum/ställverk, 1921.
När det behövdes mycket ljus i Filmstadens ateljéer använde man båglampor. Dessa matades med en 110 volts likström som kom från någon av de två omformare som var placerade i den här byggnadens källare. Omformarna matades med 600 volt från Råsunda elektricitetsverk. Man kunde vid behov koppla den ena omformaren mot Lilla ateljén och den andra mot Stora.
Omformarrummet byggdes till 1943 och fick en övervåning med en fotografiateljé.
23: Klädlogebyggnaden, 1919-20.
I bottenvåningen produktionsledare Allan Ekelund, ateljékamrer Karl Jonsson, ateljéchef Gustaf Roger och några inspicienter. Högre upp i huset loger, smink och syateljé. I källarvåningen en värmecentral.
24: Lilla ateljén, 1919-20.
I markplanet fanns rekvisitaförråd, kameraförråd, kameraassistenternas rum, samt en liten biograf med 24 platser som kallades ”Operan”, där man tittade på dagstagningar och filmer som ännu inte visats på biograferna. En trappa upp hade elektrikerna sina omklädningsrum. Själva ateljén, som ljudisolerades 1932-33, var belägen på övervåningen.
(När biografen under Lilla ateljén blev sliten börjat man kalla den för Lusoperan. Förledet lus togs bort när lokalen så småningom renoverades. Under 1950-talet kallades även Jarla-biografen i Aspudden utanför Stockholm ibland för Lusoperan.)
24a: Växthus under Lilla ateljéns södra balkong.
25: Kasematter, 1949.
En betongbyggnad med 20 förvaringsrum, alla försedda med sprinkler och skorsten. 1500 kg film kunde förvaras i varje rum, 30 ton sammanlagt i hela byggnaden.
26: Kasematter, 1950.
27: Transformatorstation.
Till den här anläggningen levererades den elektricitet som Filmstaden behövde. Här transformerades den inkommande spänningen ner och härifrån distribuerades den ut, bland annat till ljudavdelningen som hade sin egen matning skild från de övriga.
28: Regissörspaviljongen (Paviljongen), 1919.
Från början hade regissörerna sina arbetsrum här, och här klippte de sina filmer. SF anställde sin första filmklippare 1933, och allteftersom det blev fler med det yrket i Paviljongen fick regissörerna maka på sig. 1938 byggdes huset ut med två visningsrum, varav det större hade plats för 10-12 personer. Tillbyggnaden, som också hade klipprum i källarplanet, revs häromåret när det byggdes bostäder i Filmstaden.
29: Skjul, förråd.
30: Pumphus.
Här fanns en borrad brunn, reserv ifall det kommunala vattnet till laboratoriet skulle utebli.
I SF-nyheter nr 12 1943 står att man ur egen djupbrunn årligen tog upp cirka 20.000 kubikmeter vatten. Så på den tiden fick labbet förmodligen allt sitt vatten härifrån.
31: Garage med plats för fyra bilar, byggt 1930.
32: Laboratoriebyggnad, 1919.
Ett pannrum byggdes 1931 på sydvästra kortsidan.
Svensk Filmindustri upphörde med sin laboratorieverksamhet 1958. Film-Teknik AB tog över.
33: Kallförråd, huvudsakligen för kulisser.
Byggdes 1955, flyttades till sin nuvarande plats 1959 och fick en tillbyggnad 1960. Tidigare var förrådet placerat ungefär där Film–Tekniks laboratoriebyggnad kom att stå.




Filmstadens byggnader, 1963-66

Det som skiljer den här kartan från den förra är att Studio 5, Studio 6, Filmteknik och Filmlager tillkommit. Dessutom har vissa omdisponeringar skett. Kassa, debitering och fakturering flyttade till exempel in i portvaktsstugan, där SF-Journalen tidigare höll till, och Filmkontakt tog över adminstrationsbyggnaden.



1: Portvaktsstugan, byggd 1919.
Kassör och kamrer håller till på nedervåningen. Fakturering och debitering på övervåningen.
Kuren där portvakten sitter byggdes 1954.
2: Administrationsbyggnaden, 1919.
Huset byggdes om 1943 och fick då nya fönster och ny entré.
Tillhåll för Filmkontakt, ett bolag som bildades 1963 av SF och Sandrews för produktion, distribution och försäljning av annons- och beställningsfilm.
3: Kasematter. Byggår okänt, men borde vara 1920-21.
4: Backstugan, 1919.
Filmstadens personalmatsal.
4a: Trätrappa upp till Backstugans baksida. Alldeles väster om trappan låg en transformator som försörjde ateljén som kallades för Ladan med ström.
5: Krutboden. Ursprungligen ett förråd för oljor och bensin.
Byggnaden uppfördes 1927. Arkitekt var Vilhelm Bryde.
7: En låg byggnad. Förmodligen ett förråd eller ett garage.
8: Ladan.
SF hade en reservateljé i S:t Eriks gamla bryggeri på Garvargatan 15, som brandhärjades under ett åskväder sommaren 1948. Efter den prövningen bestämde sig SF för att lämna Garvargatan och istället bygga fler ateljéer i Filmstaden. Det är vid den här tiden som Ladan kommer till. Nya ateljén (nummer 16) står färdig 1953-54.
9: Snickeri och måleri, 1919.
En nära 900 kvm stor envåningsbyggnad i tjärat trä.
10: Förråd.
Huset byggdes 1941. Förbindelsegången mellan 9 och 10 kom förmodligen till samma år.
15: I markplanet en elverkstad, ett garage för två bilar och en mekanisk verkstad. På övervåningen en grafisk avdelning som gjorde för- och eftertexter. Där uppe hölls också fotograf Albert Rudling i sin trickavdelning. Byggnaden uppfördes 1946.
16: Nya ateljén, 1953-54.
I ateljéns källare fanns förråd.
16a: Lastbrygga och dekormagasin.
17: Ljudavdelningen, 1934. Ombyggd 1945-46. Läs mer här.
18: Stora ateljén, 1919. Ljudisolerad 1932-33. Tillbyggd 1934.
I källaren under ateljén fanns stora utrymmen där det bl.a. förvarades möbler.
19: En utbyggnad med belysningsförråd, kontor och i källarvåningen ett stort garage. Byggår 1934. I kontoren på markplanet hölls under senare tid arkitekt, belysningsmästare och scenmästare.
20: Nedfart till garage.
21: Belysningsförråd.
22: Maskinrum/omformarrum/ställverk, 1921.
När det behövdes mycket ljus i Filmstadens ateljéer använde man båglampor. Dessa matades med en 110 volts likström som kom från någon av de två omformare som var placerade i den här byggnadens källare. Omformarna matades med 600 volt från Råsunda elektricitetsverk. Man kunde vid behov koppla den ena omformaren mot Lilla ateljén och den andra mot Stora.
23: Klädlogebyggnaden, 1919-20.
I bottenvåningen Filmstadens chef Allan Ekelund, ateljéchef Gustav Roger med sitt ateljékontor samt inspicienter och scriptor. Högre upp i huset loger, smink och syateljé. I källarvåningen en värmecentral.
24: Lilla ateljén, 1919-20.
I markplanet fanns rekvisitaförråd, kameraförråd, kameraassistenternas rum, samt en liten biograf med 24 platser som kallades ”Operan”, där man tittade på dagstagningar och filmer som ännu inte visats på biograferna. En trappa upp hade elektrikerna sina omklädningsrum. Själva ateljén, som ljudisolerades 1932-33, var belägen på övervåningen.
(När biografen under Lilla ateljén blev sliten börjat man kalla den för Lusoperan. Förledet lus togs bort när lokalen så småningom renoverades. Under 1950-talet kallades även Jarla-biografen i Aspudden utanför Stockholm ibland för Lusoperan.)
24a: Växthus under Lilla ateljéns södra balkong.
25: Kasematter.
En betongbyggnad med 20 förvaringsrum, alla försedda med sprinkler och skorsten. 1500 kg film kunde förvaras i varje rum, 30 ton sammanlagt i hela huset.
26: Kasematter.
27: Transformatorstation.
Till den här anläggningen levererades den elektricitet som Filmstaden behövde. Här transformerades den inkommande spänningen ner och härifrån distribuerades den ut, bland annat till ljudavdelningen som hade sin egen matning skild från de övriga.
28: Regissörspaviljongen (Paviljongen), 1919.
Från början hade regissörerna sina arbetsrum här, och här klippte de sina filmer. SF anställde sin första filmklippare 1933, och allteftersom det blev fler med det yrket i Paviljongen fick regissörerna maka på sig. 1938 byggdes huset ut med två visningsrum, varav det större hade plats för 10-12 personer. Tillbyggnaden, som också hade klipprum i källarplanet, revs häromåret när det byggdes bostäder i Filmstaden.
30: Pumphus.
Här fanns en borrad brunn, reserv ifall det kommunala vattnet till laboratoriet skulle utebli. Utmed pumphusets sydvästra kortsida fanns ett skärmtak.
I SF-nyheter nr 12 1943 står att man ur egen djupbrunn årligen tog upp cirka 20.000 kubikmeter vatten. Så på den tiden fick labbet förmodligen allt sitt vatten härifrån.
31: Garage med plats för fyra bilar, byggt 1930.
32: Laboratoriebyggnad, 1919.
Ett pannrum byggdes 1931 på sydvästra kortsidan.
I bottenvåningen låg vid den här tiden kemiska textavdelningen som etsade in undertexter på utländska filmer. På mellanplanet fanns Gardar Sahlberg och stillbildslabbet. Sandrews höll till på övervåningen. (Svensk Filmindustri hade upphört med sin laboratorieverksamhet 1958. Film-Teknik AB tog över.)
33: Kallförråd, huvudsakligen för kulisser.
Byggdes 1955, flyttades till sin nuvarande plats 1959 och fick en tillbyggnad 1960. Tidigare var förrådet placerat ungefär där Film–Tekniks laboratoriebyggnad kom att stå.
34 & 35: Studio 5 och 6.
Stod färdiga i april 1961. Båda var lika stora. I en källarvåning fanns förråd för rekvisita och möbler.
36: Film-Teknik AB, vid Näckrosvägen 36B.
Huset stod färdigt 1960 och byggdes till 1963.
37: Filmlager AB. Huset stod färdigt 1960.
38: Garage. Kallades ibland Silvergaraget.
Från början placerat utefter laboratoriets västra långsida (36), men flyttades till den här platsen när ljudavdelningen skulle byggas.





Filmstadens byggnader, 1967

Svensk Filmindustri försvann från Filmstaden i slutet av 60-talet men började släppa taget redan 1966. Riksteatern flyttade in i Lilla ateljén 1971 och samlade alla sina resurser i Filmstaden 1976.

På den här kartan har Film-Tekniks ljudavdelning (39) tillkommit. Byggnaden uppfördes 1966 och togs i bruk året därpå. ”Ladan” (nummer 8 på förra kartan) är här riven.







Filmstadens gamla byggnader, 2009

Det här är vad som återstår.







Klicka här om du vill läsa om hur Filmstaden i Råsunda tedde sig år 1920.
Klicka här om du vill se kartor och bilder över området från 1928-58.
Klicka här om du vill se en karta från 1950.
Klicka här om du vill se bilder från 60-talet.
Här kan du läsa om Nya Filmstaden.
Här finns fotografier från Filmstaden, tagna i juli 2009.

Stor tack till Peter Olofsson för hjälp till att minnas.
Tack också till Sten Norlén och Stig Jonsson.

En del fakta är hämtad från Solna Stads
”Filmstaden. Kulturhistorisk byggnadsinventering 1983/84”.

Sidan är senast uppdaterad den 21 juli 2017.