Europa Films studior vid Tappvägen i Mariehäll i Bromma, på gränsen till Sundbyberg

. Home Next



På den här platsen låg från början ett tegelbruk, anlagt 1889.

Ur Kongl. Maj:ts Befallningshavares femårsberättelser för Stockholms län åren 1891-1895: ”Nyanlagdt under perioden är Mariehälls tegelbruk i Bromma socken, som är afsedt att drifvas året om med en produktion af 3-4 millioner tegel. För underlättande af transporterna till och från detsamma har dess egare, aktiebolaget Mariehälls tegelbruk, låtit uppmuddra Bällstaviken och under år 1895 utverkat sig tillstånd att på egen bekostnad omlägga den s. k. Bällsta bro. Detta arbete, som medfört en ganska afsevärd kostnad, har under år 1896 äfven blifvit utfördt och den förutvarande fasta träbron utbytts mot en rullbro af jern.”

Tegelbruket slog igen 1907.

År 1917 reste man två byggnader på tomten, ett magasin och en verkstad. Man ville börja tillverka konststen. Men bolaget som bildats för verksamheten kom på obestånd 1920 och likvideras. De två byggnaderna skulle så småningom komma att bli B-hallen och C-hallen på
Europa Film. (Konststen består av olika slags krossade bergarter, sammanbundna med cement eller gips. Kallas ibland stengöt.)



Svenska Dagbladet den 7 juni 1923:

Tillkännagivande.
Härmed hava vi äran tillkännagiva att vi övertagit firman Herman Olssons Konststensfabriker, Sundbyberg, och under ny ledning komma att fortsätta verksamheten i konststens- och cementvarufabrikationen, varför vi hugsamt anhålla hos herrar arkitekter och byggmästare m.fl. om vår firmas välvilliga hågkomst.

Cementvarufabriken i Bromma.
I anslutning till ovanstående rekommendera vi våra tillverkningar och försälja från egna fabriker : trappsteg av cement och mosaik, golvplattor och kakelugnsplaner av mosaik och konststen, stängselstolpar m.m. Utföra : helgjutna cement- och mosaikgolv, fasadarbeten i gjuten eller putsad konststen, t.ex. socklar, portaler, balustrader och takgesimser m.m.



Bilden högst upp på den här sidan kommer från en annons i Dagens Nyheter den 6 oktober 1926. Annonstexten lyder:

Cementvarufabriken i Bromma.
Leverera: Alla slags marmorarbeten av svensk och utländsk marmor till trappor, golv-, vägg- och spiselbeklädnader. Fönster och diskbänkar, ornament, fasad-, och möbelarbeten. Elektr. instrumenttavlor m.m.

Tillverka: Cementrör och kulvertar, trappsteg och golvplattor av mosaik och cement.

Utföra: Fasadarbeten, portaler, ornament, balustrader, och gesimser m.m. i konststen. Gjuteriarbeten: lister och ornament.

Försälja: Krossad marmor i alla färgnyanser och storlekar.



Sista gången Cementvarufabrikerna i Bromma finns i Stockholms telefonkatalog är 1930, då med tillägger: Inneh. fastighets AB Progress, Nybrog. 24, Tga Bancking. Växel 23 07 25. (Fabrik i Sundbyberg, Sundbyberg 202, 1162) (Fabrik i Vingåker, Vingåker 217)

Chef för Cementvarufabriken i Bromma åren 1923-30 var Ernst Alexander Svahn, född 1895. År 1930 startade han firma Stenförädlingsfabriken i Vingåker, så förmodligen lät han flytta verksamheten i Bromma (Mariehäll) till Vingåker.




Europa Film hyrde de tomma fabrikslokalerna från hösten 1932. Man behövde nämligen ordentligt med plats för inspelningen av filmen Fridolf i lejonkulan. När det började gå bra för bolaget, och det gjorde det ganska så omgående, köpte man byggnaderna och tomten.




Europa Films inspelningsateljéer, 1932.




Del av karta över Stockholms stad med omnejd, tryckt 1934.




Ritning från 1941 över Europa Films studiolokaler.
Klicka här om du vill se den, och andra, i stort format.




Skiss från en skrift om beställningsfilm
med titeln
”Filmen – en god medarbetare”,
utarbetad av Europa Film och utgiven 1945.
Klicka här om du vill se skissen i större format.

Det vänstra huset i skissens överkant är Europa Films administrationsbyggnad som togs i bruk 1942. Höger om den syns de tre ateljéerna med sina sadeltak.

I den lilla fristående byggnaden, hitom ateljékomplexet, fanns en snickar-, målar- och gipsverkstad, byggd 1936-37.

Till höger i skissens mitt, vinkelrätt mot verkstaden,
syns en stor förrådsbyggnad för kulisser och rekvisita. Den var byggd av trä i två våningar och stod färdig för slutbesiktning i augusti 1942.

Till vänster i nederkant sträcker sig den L-formade kulissgatan, som även tjänade som förråd. Den började planeras 1944 och slutbesiktigades året därpå.

Till höger längst ner kasematterna med sina skorstenar. Anläggningen var täckt av jord och liknade ett skyttevärn.




Den här bilden är tagen av Jan Lindeström från det industrikomplex som kallades ”Diamanten”, förmodligen i slutet av 1950-talet.

Längst upp till vänster skymtar kulissgatan. Den stora byggnaden hitom var ett förråd och det lilla vita fyrkantiga huset mitt i bild är
galvano där man framställde matriser för pressning av grammofonskivor. Det låga huset med det svarta taket, till höger om galvano, var ett snickeri och bakom det ståtar administrationsbyggnaden med sina vindskupor. Framför den, längst till höger, syns ateljéerna.




Administrationsbyggnaden till höger.
”Diamanten” längst till vänster.

Bilden kommer från ”Filmen – en god medarbetare”, utgiven 1945.




Delförstoring av bilden ovan.




Del av ”Ekonomisk karta över Sverige”, kallad Ekan, upprättad 1951.
Kartan bygger på flygfotografier.




Del av flygfoto från 1958.




Flygfoto från 1975.




Karta ur Stadsmuseets skrift ”Industrimiljöer i Stockholm” från 1979.




Satellitbild från 2007. Husen med de röda taken hör till ”Diamanten”.



Europa Film AB
Tappvägen 24
Bromma

75 fast anställda

A-hallen, 550 kvm, takhöjd 9 meter
B-hallen, 350 kvm, takhöjd 4,8 meter
C-hallen, 420 kvm, takhöjd 4,8 meter

Tre musikstudior
Mixstudio för film med speakerrum (”Stora mixen”)
Studio för synkeffekter och dubb (”Lilla mixen”)

Källa: TM, 1976

Europa Films ateljéchefer genom åren:
Emil A. Pehrsson kallades ”Ljud-Pelle” och var ateljéchef bara under en kort period. (Omkring 1940 bytte han efternamn till Lingheim.)

Eilif Skaar var exportchef hos Svenska Biografteatern/Svensk Filmindustri 1913-1923, därefter direktör för Svensk Filmexport AB från 1924 och Europa Films ateljéchef från 1935.

Per A. Ingwall blev ateljéchef efter att ha varit byggmästare när kontorshuset restes på Europa Films område i Mariehäll. Huset invigdes 1942.

Björn Bergqvist började som ateljéchef alldeles i början av 1950-talet och slutade 1971. (Han var son till Gustav Scheutz' syster Eva Lovisa.)

Därefter blev Hans Ek ateljéchef, sedan Rolf Larsson, Håkan Waldebrandt och slutligen Agne Jonsson.





Europa Film, 1987




Satellitbild från hitta.se.

Alla byggnader på den här bilden revs år 2008 för att ge plats åt bostäder.


Klicka här om du vill titta på planskisser över Europa Films lokaler åren 1970 och 2000.

Till startsidan