Annonstext för Europa Films Record Plating Division,
  från den amerikanska musiktidningen Billboard, 5 november 1983:

When Europa Film, one of Sweden's largest film organizations, extended its activities into the phonograph record field in the 1940's, there was not a single supplier of record plating equipment whose standards met Europa Film's needs. The design and building of such a plant formed the basis on which today's EFP System is based. In between lie over 25 years of research, development and progress.

By 1957 the reputation of Europa Film's electroforming process had spread rapidly, and it wasn't long before the demand for similar equipment available for purchase prompted EFP to commence manufacturing for world-wide distribution.

Over the years, EFP has gained a wealth of experience in its own operation of recording studios, tape duplication (both audio and video) and, of course, a large plating plant. This devotion to the end product is embodied in the EFP System used throughout the world. The list of clients is impressive and extends to every continent. Constant monitoring of these plants provides the fed-back which continues the process of refinement to which EFP is devoted.

Today's Plating Plants can produce all kinds of matrices for AUDIO, VIDEO, CD (Compact Disc), DM (Direct Metal Mastering) as well as MEMORYDISC.





Anläggning från 1979.

Av det inspelade ljudbandet graverades en lackskiva som genom en galvanisk process först förvandlades till en master, en så kallad fadermatris, där spåren var negativa. I nästa steg gjordes en modermatris, ett positiv, från vilket pressmatrisen sedan framställdes. Bengt Runsten förfinade den här tekniken.



Bengt Runsten

Svenska Dagbladet den 5 augusti 1989: ”Ingenjör Bengt Runsten [1918-89] föddes i Stockholm, gick i internatskola i Osby och utbildade sig därefter vid Stockholms tekniska institut. Han började som lärling vid Svensk Filmindustri som 17-åring [1935] och anställdes 1944 vid Europa Film. Där blev han så småningom förste ljudingenjör och chef för all ljudinspelning.”
 
Ljudteknikern Gert Palmcrantz i samma nummer av SvD: ”Bengt Runsten var ljudchef på Europa Film när jag började där som assistent 1960. Han stod då på toppen av sin karriär som ljudingenjör. Under de tidigare åren som ljudtekniker vid filminspelningar hade han snabbt blivit ett namn som stod för kvalitet och utveckling. Han fann ständigt nya lösningar på akustiska problem och kreerade snabbt både mekaniska och elektroniska hjälpmedel inom ett område som då praktiskt taget helt levde på individuella initiativ och egen kreativitet: filmbranschen. ()

Redan i början av 50-talet, när bandspelarna kom, gick Bengt Runsten mer över till musiksidan. Som gammal jazzdiggare insåg han snabbt fördelarna med bandet som så lätt låter sig klippas och redigeras, till skillnad från vaxkakor och lack som graverades direkt. Hans mångåriga erfarenhet av musikinspelning till film, och hans strävan att ständigt förnya och förbättra ljudkvaliteten gjorde att även grammofonbolagen började intressera sig för den nya bandtekniken. Europa Films ägare Gustaf Scheutz hade i Bengt Runsten en nyckelperson, som gavs allt mer ansvar. På kort tid blev Europa Film landets ledande grammofoninspelningsstudio. Nästan samtliga grammofonbolag förlade sina inspelningar till Europa Films många filmhallar. (…)

Vid sidan av inspelningsjobbet höll han på att utveckla en ny och förbättrad metod att framställa pressmatriser för grammofonskivor. Grammofonkunder kunde nu under samma tak också få sina matriser tillverkade.”



Europa Film i slutet av 50-talet



I det lilla vita huset mitt i bild gjorde man pressmatriser
för grammofonskivor.
Huset kallades ”Galvano”.
Bilden är fotograferad av Jan Lindeström, förmodligen i slutet av 50-talet.



”Anordning vid behållare för anodmaterial”
Patentansökan inkom 1973-04-16 och fick nummer SE7305397-7.
Den publicerades 1975-11-10 med nummer
SE380553.
Sökande: AB Europa Film, uppfinnare: Bengt Runsten.

Text ur patenthandligarna:
Vid matrisering av grammofonskivor är det vanligt att man såsom anodmaterial använder metall i form av tärningar, granuler eller liknande, vilka inlägges i en behållare av ledande material, vilken har perforerade väggar för genomströmning av den galvaniska badvätskan. Ifrågavarande behållare står ofta i direkt kontakt med med en i badet anbringad anodkontaktledare, vanligtvis i form av titan eller annan högvärdig metall. När det gäller galvansk utfällning i mycket tunna och homogena skikt är det av vikt att icke några större partiklar lösgör sig från anodmassan och bildar en klumpformig beläggning på materialet som skall ytbeläggas. För att undvika dylika fenomen är det numera vanligt att man kring ifrågavarande behållare med perforerade väggar anbringar en påse av något lämpligt textilmaterial. Anbringandet av en dylik påse är emellertid en besvärlig procedur, enär man måste ha den övre delen av behållaren fri för påfyllning av anodmaterial och den undre delen av behållaren i kontakt med anodkontaktskenan. Tyghöljet måste därför utformas såsom en hylsa som trädes över behållaren, varvid nederdelen måste åtsnöras så att material icke kan föras ut vid partiet kring kontaktstången. I praktiken är det i det närmaste omöjligt att uppnå full täthet i föreliggande avseende. Föreliggande uppfinning avser en enkel och effektiv lösning på ifrågavarande problem.


Fig. 1 visar i sektion en anordning för galvanisk utfällning av beläggningsmaterial för matrisering av grammofonskivor.
Fig. 2 visar i perspektiv en behållare enligt uppfinningen för anodmaterial.
Fig. 3 visar en sidovägg av behållaren med en nedre bottenvägg och med en perforerad höljedel borttagen.


Fig. 4 visar påsättningen av en förvaringspåse på den i fig. 3 visade behållardelen.
Fig. 5 visar påsen påträdd på nämnda behållardel.
Fig. 6 visar hela behållaren hopsatt med inneliggande påse fylld med anodmaterial.



Bilder ur en patenthandling från 1983:


Till startsidan