Sven Fahlén berättar ...

Jag startade i filmens underbara värld som praktikant på Sandrews ljudverkstad i Novilla på Djurgården sommaren 1947. Efter ett par veckors jobb som medhjälpare vid ett förstärkarbygge blev det aktuellt med ett kort inhopp som B-ljud. Filmen hette Skepp till Indialand, regisserad av Ingmar Bergman. Efter fem dagar återgick jag med blandade känslor till mitt förstärkarbygge. Visst var det spännande med filminspelning, intressant och fascinerande – men vilket språk herr Bergman använde!

Någon vecka senare började jag som B-ljud på min första egna långfilm. A-ljud var Gösta Wiholm, och filmen hette Försummad av sin fru. Det var en mycket fridsam och behaglig inspelning i Sandrews ateljé på Lästmakargatan, regisserad av Gösta Folke.

Bland mina sysslor som B-ljud ingick att hantera mikrofonen, ladda tonkamerans kassetter, skriva ljudrapporter, och kuta till filmlaboratoriet med negativet för framkallning. A-ljudet hade det totala ansvaret för inspelning, efterarbete och mixning.

Så vitt jag minns bestod den ljudtekniska utrustningen vi använde på Försummad av sin fru av en tonkamera med intensitetsljud, tillverkad av Selenophon i Österrike, samt en dynamisk mikrofon, tillverkad av Western Electric, och en mikrofonförstärkare som Gösta Wiholm konstruerat och byggt själv.

Selenophon-kameran hade en besvärande egenhet. Ljudet omvandlades till ljusvariationer med hjälp av två små band i kamerans ljusventil. Banden vibrerade i takt med ljudsignalen, och släppte igenom mer eller mindre av ljuset från den glödlampa som exponerade filmens ljudspår. Problemet var att dessa band inte tålde kraftiga ljud. Klappan som användes för synkmarkering var ett ständigt bekymmer för oss. Inte sällan fick vi göra ofrivilliga avbrott i inspelningen för att byta band i tonkamerans ljusventil.

Sandrews mixlokal på Lästmakargatan var utrustad med ett mixbord med fyra kanaler in, och en kanal ut, förmodligen tillverkat av AGA-Baltic. Dessutom fanns där två optiska avspelare för effekter och musik, som hade gemensam drivaxel med projektorn. Dialogen spelades av i projektorn, skivspelare användes för ljudeffekter.

Vi hade alltså inte så många kanaler till vårt förfogande i mixstudion på den tiden. Det gällde att hushålla. I möjligaste mån spelade vi in alla ljud som förekom utanför bild – ringsignaler, dörrljud och s.k. off-repliker – samtidigt med synkdialogen. Filmes ljudspår blev på det viset färdigmixat redan på inspelningsplatsen. Fram till slutet av 1940-talet mixades aldrig hela filmrullar på Sandrews, utan bara de partier där musik eller effekter skulle läggas till. De mixade avsnitten klipptes sedan in i det optiska originalnegativet.

Jag arbetade ytterligare två somrar (1948 och 1949) som praktikant på Sandrews ljudverkstad, det sista året ute på Centrumateljéerna, som Sandrew just köpt upp. Sommaren 1948 fick jag hoppa in på Per Gunvalls film Kärlek, Solsken och Sång, återigen med Gösta Wiholm som A-ljud. Det var en ren exteriörinspelning, vi var förlagda på västkusten, och det kunde bli riktigt slitsamma inspelningsdagar. Mixbord, tonkamera, omformare, batterier, ljudvagn, kablar och telefoner, råfilm och kassetter, allt skulle lastas i och ur en liten kosterbåt – hugaligen.

1950-talet

Den 10 maj 1953 anställdes jag på Europa Film, och den första film jag arbetade med på min nya arbetsplats hette Marianne, regisserad av Egil Holmsen. Sven Rydh var A-ljud, och Olle Törnberger körde kameran. Själv fick jag ta hand om mikrofonen. Tre på ljudet således, och inte alls så stressigt längre. Utrustningen bestod av mixbord, tillverkat av Klangfilm (4 kanaler in och 1 ut), tonkamera, också av Klangfilms fabrikat (transversal teknik), samt en Klangfilm-mikrofon.

Sven Fahlén håller mikrofonbommen vid inspelningen av filmen Marianne,
på Gazell Club i Gamla stan i Stockholm.

När jag började på Europa Film var mixlokalen utrustad med ett Klangfilm-mixbord från någon av ljudbussarna, 4 in och 1 ut, samt två grammofonverk, och en 1/4"-bandspelare tillverkad av Magnecord. I maskinrummet stod tre optiska avspelare tillverkade av AGA-Baltic, för musik och ljudeffekter, också här drivna med en gemensam axel från AGA-projektorn, precis som på Sandrews. Dialogen (nu en fine grain-kopia) gick som vanligt i projektorn. I maskinrummet fanns också två tonkameror, en för 35 mm film, tillverkad av Klangfilm i Tyskland, och en för 16 mm, tillverkad av Maurer i USA. I anslutning till maskinrummet fanns en 1/4"-bandspelare, tillverkad av Presto i Italien, som användes vid gravering av playback-lack och till ljudeffekter.

På den här tiden gjordes aldrig några förmixar. All ljudmix gick i ett svep direkt till en optisk tonkamera. Blev det fel laddade vi om tonkamerans kassett och försökte på nytt. Ofta vända vi på råfilmrullen och exponera andra sidan. På det viset kunde vi få två tagningar på samma filmsrulle.

Alla Sandrews filmmusikinspelningar åren 1947-49 gjordes i Bohusskolan på Södermalm. Europa Film använde biografen Saga för sina filmmusikinspelningar. Jag minns att jag någon gång vintern 1953-1954 hjälpte Stig Westrell med en musikinspelning på Saga. Den tekniska utrustningen bestod av ett 4-kanaligt mixbord, samt tre mikrofoner för orkester och sång, och en rymdmikrofon placerad i taket, över läktaren. Bandspelaren vi använde var av märket Magnecord.

Årsskiftet 1953-54 var det lilla julafton för Bengt Runsten, som var ljudchef på Europa Film. Eftersom filmljudavdelningen behövde utrustning för magnetljud köpte Bengt in tre 1/4"-bandspelare från Ampex, avsedda för inspelning av dialog och utrustade med pilottongivare (nätfrekvensen modulerad med 14 kHz). Han köpte även två avspelningsmaskiner och en inspelningsmaskin för 17,5 mm magnetfilm, tillverkade av Klangfilm. I samma veva byggdes maskinrummets optiska avspelare om för 17,5 mm magnetfilm, och fick avspelningshuvuden från MWA. Som krona på verket installerades ett nytt mixbord i vår mixstudio, som kallades Stora mixen. Bordet var byggt av Kurt Söderkvist, bestyckat med Quadförstärkare och hade 6 kanaler in och 1 ut. Två nya grammofonverk (EMT) kom också på plats.

Hjälpsamma Herrn, vintern 1954, var den första filmen på Europa Film som blev ljudlagd på 17,5 mm magnetfilm. Dialogen var fortfarande på optisk film, och slutmixen gjordes som vanligt till en optisk tonkamera.

I samband med övergången till 17,5 mm magnetfilm byggdes Lilla mixen på Europa Film. Den var avsedd för kontrollkörning av dagstagningar, eftersynk och till effektframställning.

Första gången dialog spelades in på 1/4"-band, på Europa Film, var till filmen Flicka med Melodi vintern 1954. Här fick Ampex-bandspelaren göra sin debut. Filmen blev ljudlagd på 17,5 mm magnetfilm, men slutmixen gjordes till optisk 35 mm film.

Min första inspelning som A-ljud var Blå Himmel, regisserad av Georg Årlin sommaren 1955. Under samma år byggde finmekaniska verkstaden på Europa Film fyra avspelningsbandspelare för 16 mm magnetfilm till filmmixen, utrustade med förstärkare och avspelningshuvuden från MWA.

Mixsituationen hade blivit alltmer komplicerad för Stig Westrell, Europa Films filmmixare och nestor i sammanhanget. Ljudläggningarna gjordes på fler och fler band, medan slutmixarna fortfarande gick direkt till optisk 35 mm, på 300 meters rullar, i ett svep, utan förmixar. Det var ingen lätt sak att ”sätta en rulle”. Mitt nästa steg i karriären blev därför att hjälpa Stig med i första hand dialogen, samt att så småningom avlasta honom med att mixa reklam-, skol-, journal-, industri- och beställningsfilmer. Stig drabbades dessvärre av en allvarlig sjukdom och förtidspensionerades 1961.

Bengt Runsten, ljudchefen på Europa Film, tyckte att vi på ett effektivare sätt borde kunna utnyttja bolagets lokaler och tekniska utrustning mellan filminspelningarna. Han ansåg att musikinspelningar vore ett bra komplement i vår verksamhet. Först såg han till att biografen Saga användes som musikstudio, men ganska snart kom också ateljéerna i Mariehäll att användas för musik. År 1955 köpte Bengt Runsten in två stycken 2-kanaliga bandspelare, tillverkade av Berlant i USA, och Sven Elmén byggde ihop två stycken mixbord av Quad-förstärkare, 10 kanaler in, och 2 ut. Stereomusikinspelningarna kunde börja.

Bengt Runstens ambitioner för grammofonavdelningen på Europa Film växte med åren. Hans mål var att vi skulle klara hela kedjan, från inspelning till färdig pressmatris. Så Bengt köpte ett nytt Neumann-graververk, samt utvecklade en galvanoappratur för framställning av moder-, fader- och pressmatriser. Galvanotillverkningen blev med åren en egen industri, med försäljning över hela världen.

Under år 1956 började vi slutmixa reklam- och beställningsfilm till 1/4" band, istället för till optisk film. Första långfilm till 1/4" blev Bengt Järrels Där möllorna gå..., senhösten 1956. Ett separat överspelningsrum för 17,5 mm, 16 mm, optisk 16 mm och 35 mm, samt 1/4" blev iordningställt under hösten 1956, med Lennart Andersson som bas.

Min första långfilm som ansvarig mixare var Ett Svårskött Pastorat, 1958, regisserad av Åke Ohlmarks.

Den första 3-kanaliga Ampexen köptes till musikavdelningen 1959. Till filmljudavdelningen investerades 1959-60 i en 16 mm och en 35/17,5 mm perfo, för in- och avspelning av musik och effekter (MWA:s klockmodell), samt i ett 3-kanalshuvud för I-bandsavspelningar.

1960-talet

År 1962 virvlade Bo Widerberg in på Europa Film. Han var inspirerad av den nya franska vågen, och ville filma utanför ateljéerna, i befintliga miljöer, i naturligt ljus, med reducerad teknik, och med lättast tänkbara kamerautrustning. Europa Films direktör, Gustav Scheutz, föll för Bo Widerbergs lågbudgetambitioner, och lät honom börja inspelningen av Barnvagnen samma sommar. Året därpå gjorde Bo mästerverket Kvarteret Korpen.

Europa Film producerade ytterligare tre Widerberg-filmer, Kärlek -65 (1965), Heja Roland! (1966), och Elvira Madigan (1967). All dialog i Elvira Madigan eftersynkroniserades, och all inspelning av eftersynk, synkeffekter och tramp, gjordes i Lilla mixen.

Mellan åren 1956 och 1964 gjorde vi all filmmixning till 1/4"-band, såvitt jag kommer ihåg. Främsta anledning var det bättre signal/brus föhållandet. Bandekot var inte heller så besvärande på 1/4", som på 17,5 mm magnetfilm, och det var lätt att klippa i 1/4"-slutmixar när vi gjorde kompletteringar. Andra fördelar var låga bandkostnader, och att 1/4"-banden var enkla att arkivera. Men det fanns fördelar med perfoband också, så 1964 köpte vi två nya perfomaskiner till Stora mixen, en kombi 16/17,5 in- avspelning, och en 17,5/35 mm för inspelning. 1964 övergav vi slutmixandet till 1/4". Samma år startade filmskolan sin verksamhet ute på Europa Film.

En ny filminspelningsstudio börjar byggas på Europa Film under 1964. Den fick namnet A-hallen, och invigdes 1965.

Nagra III gjorde sitt intåg hos oss i och med inspelningen av Bo Widerbergs film Kärlek -65. Filmen spelades in sommaren 1964, och jag använde Nagran bl.a. för intervjuer till en bakomfilm, och till en del effektinspelningar. Men inte till filmens dialogljud, så mycket litade jag inte på Nagran på den tiden. Till inspelningsljudet använde jag den trygga gamla Ampex-maskinen.

Om jag inte minns alldeles fel köpte vi ett 4-kanalshuvud med förstärkare till vår MWA 35 mm perfomaskin i Stora mixen, någon gång åren 1964-65. Sven Elmén fixade samtidigt ny teknik med knackfritt inslag av ”record”. Jag vill minnas att han hade hittat en artikel om metoden i SMPTE. Jag är osäker när det gäller den exakta tiden för mix till 4-kanalig 35mm magnetisk film, med slutmix, dialog, effekter och musik på spår 1-4, men en gissning får bli år 1965 eller 1966.

I och med en ombyggnad av Stora mixen 1967, passade vi på att köpa ett nytt mixbord från Neumann. Bordet installerades vintern 1967 och det var bestyckat med 16 ingångar och 4 utgångar, men förberett för 22 ingångar. Dessutom köpte vi fyra nya perfomaskiner, varav två var kombi 16/17,5 mm, och två 17,5/35 mm.

Att åstadkomma bra efterklanger var bekymmersamt för oss i filmmixen, speciellt till exteriöra scener. Vi försökte med ett plåteko (EMT), och musikstudions ekokammare, men hur vi än trixade gick det aldrig att efterlikna skogens, bergens och dalarnas klanger. För att lösa problemet konstruerade Stefan Essén på Europa Films service- och utvecklingsavdelning ett bandeko, en sinnrik anordning med en bandslinga som gick över sex avspelningshuvuden i en över en meter lång u-balk av aluminium. Ljudsignalen från avspelningshuvudena kunde återkopplas till inspelningshuvudet och nivåjusteras, allt efter behag. Bandekot fungerade fantastiskt bra, och var i bruk fram till den digitala eran.

Stora musikstudion (Musikstudio 1) byggdes om 1968, och utrustades med vårt första Kongsbergbord, 26 ingångar och 8 utgångar. Ytterligare ett Kongsbergbord köptes inom kort till Musikstudio 3. Genom åren hade bandspelarna i musikstudiorna växt från 4 till 8 och 16 kanaler.

1970-talet

Roy Andessons film En Kärlekshistoria spelades in under 1969 och mixades till 4-kanal stereo under februari-mars 1970. Tre kopior framställdes med 4 magnetspår ingjutna på filmen, ett arbete som utfördes av ingenjör Ragnar Wendin i Stockholm. Han hade en bra metod att fixera spåren på kopiorna.

En av mitt filmlivs starkaste upplevelser var en visning av En Kärlekshistoria under Berlin-festivalen 1970. En publik på 3 000 personer jublar under nästan hela filmen, och applåderar i säkert fem minuter efter visningen. Roy, Ann-Sofi och Rolf står på scenen och ler, lite bortkomna är dom. Sån succé hade ingen väntat sig.

Giliap blev Roys nästa film, även den i stereo, men endast 3-kanaler den gången och bara en magnetkopia. Pengarna var slut. Filmen restaurerars 1998, slutmixen fanns arkiverad på Filminstitutet och jag mixade om den till Dolby SR.

I slutet på 70-talet lanserades Dolby A och användes av oss på filmljudavdelningen endast till slutmixar och till I-band. Den första film vi mixade till Dolby Stereo var Sista Budet. Jag och Peter Holthausen var nere i Hamburg och spelade över magnetljudet till optiskt 35 mm. Mixen var gjord i 4-kanal diskret, utan encoder-decoder. Resultatet blev inte så lyckat. Premiären var i februari 1981.

1980-talet

Hösten 1981 köpte musikavdelningen två Solid-State bord till Musikstudio 1 och 2. Stora mixen fick ärva Kongsbergbordet (26 in- 8 utgångar) från Musikstudio 1. Neumannbordet åkte ut.

Europa Films nästa och mera lyckade mixning till Dolby Stereo blev Göta Kanal, med premiär i december 1981. Filmen mixades med Dolbys encoder-decoderlåda från England och med bra lyssning. Slutmixen spelades över i London.

1982 köptes en prismaprojektor, och en l6-kanalig Studer för dubb och eftersynk till Lilla mixen. Dessutom inhandlades en automatprojektor till Stora mixen. Samtidigt installerades Q-Lock för synkdrift i både Lilla och Stora mixen.

Vi behövde en tonkamera för Dolby Stereo på Europa Film, men våra ekonomiska resurser var begränsade så någon nyinvestering var inte att tänka på. Då tog Tryggve Svensson på sig uppgiften att bygga om en gammal Klangkamera till stereo. Tryggve hade all nödvändig kompetens, expert som han var på optik, mekanik och elteknik. Dessvärre tog det lite lång tid att få kameran färdig, men 1985 rullade den — naturligtvis bäst i världen.

Nästa stora händelse, och en mer beklaglig sådan, var när Svensk Filmindustri i början på sommaren 1984 köpte upp Europa Film. Redan i augusti samma år sålde SF musikstudioverksamheten och filmateljéerna i Mariehäll till Sonet. Det enda de behöll var Europa Films biografer.

Under perioden 1984-1989, efter Sonets köp av Europa Film, satsades det stort på studion. För filmljudavdelningens del investerades först i en ABC80 dator för automatisk kontroll av nivåerna i Kongsbergbordet. Enkelt, men en väldig hjälp. Vidare köptes två 35 mm klippbord med kombinerad film- och videoavsökning och tidkodavläsning. Dessutom en 24-kanalig bandspelare till Stora mixen, och flera perfomaskiner för avspelning av 35 mm och 17,5 mm magnetfilm. Lilla mixen byggdes om, och en ny studio byggdes för dubb och eftersynk samt mix av TV-produktioner i vår nya ljudefterarbetsavdelning en trappa upp i vad som förr var B-hallen. Som akustisk expert och konstruktör vid dessa om- och nybyggnationer anlitades Ingemar Olsson.

Kent Andersson, Europa Films eget geni, konstruerade och byggde dessutom tre mixbord, ett för optisk överspelning, ett för magnetisk överspelning och ett till Lilla mixen. Alla bord kom i bruk 1984.

1990-talet

Livet leker på Sonet Studios! Till konkursen 1992.

Studion återuppstod trots allt under hösten 1992, nu som Europa Studios AB men med mycket begränsade ekonomiska resurser. För att hålla jämna steg med utvecklingen i filmbranschen i övrigt köpte jag privat en ljudbearbetningsdator, en Audiovision, som installerades i dubbstudion vintern 1992-93.

Jag skall gå i pension december 1994 och vi börjde leta efter en ersättare. Till sist föll valet på Gábor Pasztor, som anställs i början av år 1994. Stora planer kom att smidas. Mixern byggdes om för att klara THX lyssningens krav, och ett nytt helautomatiskt mixbord köptes (ett Neve-Capricorn), samt flera Avidsystem för både bild- och ljudredigering. Jag fick förmånen att mixa några produktioner i detta fantastiska mixbord. Min sista film var tänkt att bli Lennart Hjulströms Rusar i hans famn våren 1996. Men ödet, i form av Bosse Jonsson, ville annorlunda. Bosse skulle producera en ny Åbergfilm, Hälsoresan, och det fick bli den sista filmen för min del, med inspelning, ljudläggning och mixning under 1999. En behaglig och trevlig avslutning på en mestadels inspirerande och glädjefylld period i mitt liv.

Jag vill passa på tillfället att hälsa till alla tekniker, regissörer och producenter som eventuellt läser det här. Nog har vi väl för det mesta haft fantastiskt trevliga tider tillsammans?

Tack alla!

Sven


Sven Fahléns långfilmsfilmografi

När jag i filmografin anger ”dialogmix” som arbetsuppgift, betyder det att jag mixat tillsammans med Stig Westrell, som hade det övergripande ansvaret. Min insats var att ”ratta dialogen”. Stig var Europa Films stora stjärna i mixern, och väldigt inspirerande att arbeta med.

  1. 1947 - Försummad av sin fru - Gösta Folke - B-ljud
  2. 1948 - Kärlek solsken och sång - Per Gunvall - B-ljud
  3. 1948 - Ådalens Poesi - Ivar Johansson - B-ljud, enbart interiörerna
  4. 1948 - Främmande Hamn - Hampe Faustman - B-ljud, enbart interiörerna
  5. 1949 - Skolka skolan - Schamyl Bauman - B-ljud, enbart interiörerna
  6. 1949 - Sjösalavår - Per Gunvall - B-ljud
  7. 1953 - Marianne - Egil Holmsen - B-ljud
  8. 1953 - Göingehövdingen - Åke Ohberg - B-ljud
  9. 1954 - Hjälpsamma herrn - Roland Eiworth, Robert Brandt - B-ljud
  10. 1954 - En natt på Glimminge hus - Torgny Wickman - B-ljud & dialogmix.
  11. 1955 - Brudar och bollar - Bengt Järrel - B-ljud & dialogmix
  12. 1955 - Giftas - Anders Henrikson - dialogmix
  13. 1955 - Blå himmel - Georg Åhlin - ljud & dialogmix
  14. 1956 - Ett dockhem - Anders Henrikson - dialogmix
  15. 1956 - Rätten att älska - Mimi Pollak - ljud & mix
  16. 1956 - Där möllorna går - Bengt Järrel - B-ljud & dialogmix
  17. 1956 - Kalle Stropp, Grodan Boll - Thomas Funck - dialogmix
  18. 1957 - Expedition Röda havet - B Börjeson, C Lindblad - mix
  19. 1957 - Enslingen på Johannesskäret - Gösta Bernhard - dialogmix
  20. 1957 - Värmlänningarna - Göran Gentele - dialogmix
  21. 1958 - Kvinna i Leopard - Jan Molander - dialogmix
  22. 1958 - Fröken April - Göran Gentele - dialogmix
  23. 1958 - Ett svårskött Pastorat - Åke Ohlmarks - ljud & mix
  24. 1959 - Enslingen i blåsväder - Gösta Bernhard - ljud & mix
  25. 1959 - Resa i toner - Gösta Levin - ljud & mix
  26. 1959 - Raggare - Olle Hellbom - dialogmix
  27. 1959 - Sängkammartjuven - Göran Gentele - ljud & mix
  28. 1960 - Den blodiga tiden - Erwin Leiser - mix
  29. 1960 - Av hjärtans lust - Rolf Husberg - ljud & mix
  30. 1960 - Alla vi barn i Bullerbyn - Olle Hellbom - mix
  31. 1960 - Tre önskningar - Göran Gentele - mix
  32. 1961 - Avgörandet Floyd - Ingo - Arne Stivell - mix
  33. 1961 - Ljuvlig är sommarnatten - Arne Mattson - mix
  34. 1962 - Biljett till Paradiset - Arne Mattson - mix
  35. 1963 - Barnvagnen - Bo Widerberg - mix
  36. 1963 - En söndag i september - Jörn Donner - mix
  37. 1963 - Kvarteret Korpen - Bo Widerberg - ljud & mix
  38. 1964 - Är du inte riktigt klok - Yngve Gamlin - mix
  39. 1964 - Drömpojken - Karin Falck - mix
  40. 1965 - Kärlek 65 - Bo Widerberg - ljud & mix
  41. 1965 - Jakten - Yngve Gamlin - mix
  42. 1965 - Åsa Nisse slår till - Bengt Palm - mix
  43. 1966 - Heja Roland - Bo Widerberg - mix
  44. 1966 - Ska´ru´me´på fest? - Claes Fellbom - mix
  45. 1966 - Åsa Nisse i raketform - Ragnar Frisk - mix
  46. 1966 - Prinsessan - Åke Falck - mix
  47. 1967 - Resan - Berndt Klyvare - mix
  48. 1967 - Elvira Madigan - Bo Widerberg - ljud & mix
  49. 1967 - Puss & kram - Jonas Cornell - mix
  50. 1968 - Dom kallar oss Mods - Jan Lindqvist, Stefan Jarl - mix
  51. 1968 - Badarna - Yngve Gamlin - mix
  52. 1968 - Den vita sporten - Grupp 13 - mix
  53. 1968 - Flickorna - Mai Zetterling - mix
  54. 1968 - Fanny Hill - Mac Ahlberg - mix
  55. 1968 - Bamse - Arne Mattson - mix
  56. 1968 - Agent 0,5 Kvarten - Claes Fellbom - mix
  57. 1969 - Som natt och dag - Jonas Cornell - mix
  58. 1969 - Ådalen 31 - Bo Widerberg - mix
  59. 1969 - Duett för kannibaler - Susan Sontag - mix
  60. 1969 - Fadern - Alf Sjöberg - mix
  61. 1969 - Den vilda jakten på likbilen - Claes Fellbom - mix
  62. 1969 - Misshandlingen - Lasse Forsberg - mix
  63. 1969 - Kameleonterna - Torbjörn Axelman - mix
  64. 1969 - Miss and mrs Sweden - Göran Gentele - mix
  65. 1970 - Jänken - Lars Forsberg - mix
  66. 1970 - Kyrkoherden - Torgny Wickman - mix
  67. 1970 - En kärlekshistoria - Roy Andersson - mix
  68. 1970 - Den magiska cirkeln - Per Berglund - mix
  69. 1971 - Broder Carl - Susan Sontag - mix
  70. 1971 - Joe Hill - Bo Widerberg - mix
  71. 1971 - Lockfågeln - Torgny Wickman - mix
  72. 1971 - Niklas och Figuren - Ulf Andrée - mix
  73. 1971 - Äppelkriget - Tage Danielsson - mix
  74. 1971 - Smoke - Torbjörn Axelman - mix
  75. 1971 - 47:an Löken - Ragnar Frisk - mix
  76. 1972 - Strandhugg i somras - Mikael Ekman - mix
  77. 1972 - Smekmånad - Claes Lundberg - mix
  78. 1972 - Ture Sventon - Per Berglund - mix
  79. 1973 - Smutsiga fingrar - Arne Mattsson - mix
  80. 1973 - Viskningar och rop - Ingmar Bergman - mix
  81. 1973 - Håll alla dörrar öppna - Per-Arne Ehlin - mix
  82. 1974 - En handfull kärlek - Vilgot Sjöman - mix
  83. 1974 - En enkel melodi - Kjell Grede - mix
  84. 1974 - Dunderklumpen - Per Åhlin - mix
  85. 1975 - Jorden runt med Fanny Hill - Mac Ahlberg - mix
  86. 1975 - Garaget - Vilgot Sjöman - mix
  87. 1975 - Giliap - Roy Andersson - mix
  88. 1976 - Hallo Baby - Johan Bergenstråle - mix
  89. 1976 - Polare - Jan Halldoff - mix
  90. 1976 - Vi har vår egen sång - Musikfilmen - mix
  91. 1976 - Sven Klangs kvintett - med vid mix
  92. 1976 - Mannen på taket - Bo Widerberg - mix
  93. 1977 - Tabu - Vilgot Sjöman - mix
  94. 1977 - Jack - Jan Halldoff - mix
  95. 1977 - Den allvarsamma leken - Anja Breien - mix
  96. 1977 - Måndagarna med Fanny - Lars Lennart Forsberg - mix
  97. 1978 - Lyftet - Christer Dahl - mix
  98. 1978 - Bomsalva - Lars Molin - mix
  99. 1978 - Man måste ju leva- Margareta Vinterheden - mix
  100. 1978 - Slumrande toner - Johan Bergenstråhle - mix
  101. 1978 - Dante - akta´re för hajen - Gunnar Höglund - mix
  102. 1978 - Chez Nous - Jan Halldoff - mix
  103. 1978 - En vandring i solen - Hans Dahlberg - mix
  104. 1979 - Kristoffers hus - Lars Lennart Forsberg - mix
  105. 1979 - Heja Sverige - Mats Helge Olsson - mix
  106. 1980 - Blomstrande tider - John O Olsson - mix
  107. 1980 - Prins hatt under jorden - Ninni Olsson, Peter Hald - mix
  108. 1980 - Trollsommar - Hans Dahlberg - mix
  109. 1980 - Lämna mej inte ensam - Jan Halldoff - mix
  110. 1980 - Flygnivå 450 - Torbjörn Axelman - mix
  111. 1980 - Sverige åt svenskarna - Per Oscarsson - mix
  112. 1981 - Sista budet - Christer Dahl - mix
  113. 1981 - Snacka går ju - Ulf André - mix
  114. 1981 - Montenegro - Dusan Makavejev - mix
  115. 1981 - Göta kanal - Hans Iverberg - ljud & mix
  116. 1982 - Förföljelsen - Anja Breien - mix
  117. 1982 - En flicka på halsen - Tomas Löfdahl - mix
  118. 1982 - Klippet - Jan Halldoff - mix
  119. 1982 - Gräsänklingar - Hans Iverberg - ljud & mix
  120. 1983 - Raskenstam - Gunnar Hellström - mix
  121. 1983 - Kalabaliken i Bender - Mats Arehn - mix
  122. 1983 - Lyckans ost - Kjell Sundvall - mix
  123. 1983 - Svarta fåglar - Lasse Glomm - mix
  124. 1983 - Henrietta - Lars Lennart Forsberg - mix
  125. 1984 - Två solkiga blondiner - Birgitta Svensson - mix
  126. 1984 - Sköna juveler - Hans Iverberg - mix
  127. 1985 - Smugglarkungen - Sune Lund-Sörensen - ljud & mix
  128. 1985 - Sällskapsresan II - Snowroller - Lasse Åberg - ljud & mix
  129. 1986 - Bröderna Mozart - Suzanne Osten - mix
  130. 1986 - Älska mej - Kay Pollak - dialogmix
  131. 1986 - Amorosa - Mai Zetterling - mix
  132. 1986 - Den frusna leoparden - Lárus Óskarsson - mix
  133. 1986 - Demoner - mix
  134. 1986 - I lagens namn - Kjell Sundvall - mix
  135. 1987 - Spårvagn till havet - Håkan Alexandersson - mix
  136. 1987 - Sommarkvällar på jorden - Gunnel Lindblom - mix
  137. 1987 - Hip hip hurra - Kjell Grede - mix
  138. 1987 - Res aldrig på enkel biljett - Håkan Alexandersson - mix
  139. 1988 - Det är långt till New York - Bengt Danneborn - mix
  140. 1988 - Livsfarlig film - Suzanne Osten - mix
  141. 1988 - Enkel resa - Hans Iverberg - mix
  142. 1988 - Folk och rövare i Kamomilla stad - Bente Erichsen - mix
  143. 1988 - Sweetwater - Lasse Glomm - mix
  144. 1988 - S O S - En segelsällskapsresa - Lasse Åberg - ljud & mix
  145. 1989 - Kronvittnet - Jon Lindström - mix
  146. 1989 - Täcknamn Coq Rouge - Pelle Berglund - mix
  147. 1989 - Peter och Petra - Agneta Elers-Jarleman - mix
  148. 1990 - Bulan - Karsten Wedell - mix
  149. 1991 - Riktiga män bär alltid slips - Jonas Cornell - mix
  150. 1991 - Den ofrivillige golfaren - Lasse Åberg - ljud & mix
  151. 1992 - Ha ett underbart liv - Ulf Malmros - mix
  152. 1992 - Den demokratiske terroristen - Pelle Berglund - mix
  153. 1992 - Söndagsbarn - Daniel Bergman - mix
  154. 1992 - Lotta på Bråkmakargatan - Johanna Hald - mix
  155. 1993 - Morfars resa - Staffan Lamm - mix
  156. 1993 - Drömkåken - Peter Dalle - mix
  157. 1993 - Pojkdrömmar - Hrafn Gunnlaugsson - mix
  158. 1994 - Lust - Janne Wallin - mix
  159. 1995 - Vendetta - Mikael Håfström - mix
  160. 1995 - Alfred - Vilgot Sjöman - mix
  161. 1996 - Rusar i hans famn - Lennart Hjulström - mix
  162. 1999 - Hälsoresan - Lasse Åberg - ljud & mix

Den här listan är förmodligen så nära jag kan komma en filmografi över min medverkan i svenskproducerade långfilmer. Utanför listan hamnade några norska filmer, mixade hos Norsk Film på Jar, samt ett tiotal tecknade filmer, dubbade till svenska (Disney o. likn.).


Till startsidan