Ljudutrustning på båt

Previous Home Next

4801_37

Tonkameran på bilden var tillverkad av Selenophon i Österrike. Den hade en strängoscillator och gav ett tonspår med varierande täthet.

Kamerans ljusventil bestod av en tunn aluminiumtråd (senare ett aluminiumband) som hade den egenheten att den lätt gick av när en skådespelare skrek, eller vid kraftiga dörr- eller klappsmällar. Att montera en ny kunde ta upp emot en halvtimme så det gällde att ha i reserv. Monteringen skedde under mikroskop och var ett riktigt pillgöra.

Selenophon-kamerorna var mycket svåra att ladda, så principen var att klippa på nästa rulle innan den gamla hade gått ut.

Detta berättar Lars Lalin, ljudtekniker på Sandrews mellan 1939-60 och på SF mellan 1960-68, i en NFTU-intervju. Han berättar vidare att ljudet från ett tonspår med varierande täthet blir varmare och vackrare, jämfört med ljudet från ett spår med varierande bredd. Det märks speciellt på musik. Ett spår med varierande bredd har dock den fördelen att det ger en högre utnivå, och därför mindre av brus och knaster.



Det här är en bild på en Selenophon-kamera
från tidskriften Filmtechnik, november 1931.

Även den här första tonkameramodellen från Selenophon, som köptes av Irefilm, hade en strängoscillator. Den kunde ställas om för ett tonspår med varierande täthet eller varierande bredd. Tonspår med varierande täthet rekommenderades dock.



Ljuset från en glödlampa (L) passerar en kondensor (K) och en smal spalt (B). Därefter tar det sig genom ett objektiv (O) som förminskar bilden av spalten, som sedan faller på en 0,1 mm tjock och 20 mm lång metalltråd (S). Metalltråden är placerad i ett 0,6 mm brett luftgap, mellan polerna på en elektormagnet, och monterad så att den i viloläge täcker halva bilden av spalten (B). När strömmen från en mikrofon flyter genom tråden rör den sig ur sitt viloläge och styr den mängd ljus som träffar filmen (F). Bakom tråden (S) sitter en lins (A) som projicerar bilden av spalten och tråden på filmen. Tonspåret kan observeras på filmens baksida genom ett mikroskop (G).

Skissens nedre del visar sträng och spalt i viloläge. Till väster monterad för varierande bredd, till höger för varierande
täthet.

Till startsidan