 |
 |
|
| 1923 | ||
Nordiska Kompaniet i Stockholm hade en radioavdelning från 1923.
238 kronor år 1923 motsvarar 6.278:- år 2016.
| Svenska Dagbladet, den 4 februari 1923: ”Klockan 10,25 varje förmiddag utsänder Eiffeltornet en tidssignal. Genom ett utförligt diagram som medföljer Sv. Dagbl. kan en klocka lätt ställas hur noggrant man önskar. Tyvärr är den svenska etern f.n. nästan lika fri från radiofon som vid vår tideräknings början och den, som vill höra rundradio från utlandet, måste bereda sig på att skaffa en mottagare med minst ett par elektronrör. Vi kunna dock hoppas att innan årets slut ha avsändningsstationer åtminstone i rikets större städer.” Dagens Nyheter, den 6 maj 1923: ”Fast det ännu inte finns någon människa som har en aning om hur det skall bli med den svenska broadcastingverksamheten, om nu en sådan över huvudtaget kommer till stånd, är allmänhetens intresse för den trådlösa i stadigt stigande att döma av den synnerligen livliga efterfrågan på apparater, som för närvarande gör sig gällande runt hela Sveriges land. (...) Chefen för Nordiska Kompaniets radioavdelning, baron Fleming, antog att det i Stockholm för närvarande finns mellan två- till tre tusen mottagare, men han kände sig tämligen viss om att inte mer än högst 20 procent av dessa nådde några mer anmärkningsvärda resultat. Intresset är emellertid i ständigt stigande och baronen kände sig förvissad om att det skulle ytterligare drivas i höjden sedan skolorna slutat och deras ungdom fick mer tid att släppa sin experimentlusta loss. De för oss lättast tillgängliga av de utländska broadcastingprogrammen äro de engelska, vilka äro ganska lätta att uppfatta. En apparat för 400 kr. är fullt tillräcklig för att detta skall låta sig göra vid hyggliga atmosfäriska förhållanden. […] Att bromsa radions utveckling hos oss genom en massa förbudslagar och förordningar ansåg baronen omöjligt. Intresset bland allmänheten är redan allt för stort, vilket nogsamt framgår av den omständigheten att vi redan i Stockholm ha ett flertal firmor som specialiserat sig på att sätta upp antenner och som på denna verksamhet göra sig ganska vackra pengar.” Svenska Dagbladet, den 24 december 1923: ”Telegrafverket beredde den 23 dec. radioamatörerna en överraskning genom att upptaga gudstjänsten i Jacobs kyrka och pr radio sända ut densamma. Experimentet lyckades över all förväntan, och varje ord i predikan samt sången och orgelmusiken kunde tydligt uppfattas.” |
Vid
amplitudmodulering, AM, som används för radioutsändningar på långvåg,
mellanvåg och kortvåg, sänds ljudet som variationer i amplitud hos en
bärvåg. Denna bärvåg har alltid sändarens frekvens. Åren 1927-29 låg
exempelvis Motala långvåg på 227 kHz, vilket alltså var frekvensen för
den sändarens bärvåg. A: Bärvåg. B: Mikrofonsignal. C: Bärvågen modulerad av mikrofonsignalen. |
Här följer några rader ur boken ”Hur jag gör min egen radio och hur den fungerar” av Einar Erix,
tryckt 1924 och utgiven av Åhlén & Åkerlunds förlag:
De två rören i fig 65 är tillverkade av Svenska Radioaktiebolaget, SRA.
