Radio, 1924


1924 - 1

Joel Oscar Östlind föddes 1891 i Gunnarskog i Värmland. Fadern var instrumentmakare Anders Nilsson Östlind som tillsammans med Anton Almquist drev Östlind & Almquist Piano- och Orgelfabrik i Arvika.

Joel begav sig till USA 1912 för att hjälpa sin bror som ägde en brädgård i Marshfield, Oregon.

När Joel fick meddelande om att hans far låg för döden reste han tillbaka till Sverige för att ta hand om mor, systrar och pianofabrik. Fadern dog i september 1915. Joel gifte sig i Sverige, fick två döttrar och när radion blev en fluga började han tillverka mottagare. Tillsammans med hustrun och döttrarna återvände han till USA 1928.

Dagens Nyheter, den 15 januari 1924:
”Efterfrågan på radioapparater och radiomaterial är för närvarande helt enkelt enorm enligt vad som konstateras från affärer i branschen. Det är inte möjligt att helt tillgodose kundernas krav, då fabrikerna ej se sig i stånd att leverera vad som skulle behövas. Alltifrån jul har intresset visat oavbruten stegring, och under de senaste dagarna har det varit en formlig rusning. En stor del av radioamatörerna är folk, med mekaniska talanger, som själva förfärdigat sina apparater och därför endast behöver ta affärerna i anspråk vid inköp av vissa viktiga smådelar. Framför allt är det bland skolungdomen som radiofebern gripit omkring sig. Det finns lärare som högljutt klaga över att pojkarna nu försumma sitt arbete för att ägna sig helt åt den nya sporten. Många ungdomar har också lyckats experimentera sig fram till riktigt goda apparater, och från pojkarna sprider sig intresset ganska snart till den övriga familjen. I tusen och åter tusen hem har man för närvarande aftonunderhållningen klar genom vad som i radioväg bjudes ej blott från Stockholm utan även från London, Cardiff, Newcastle, Birmingham och andra städer på andra sidan Nordsjön, vilka dagligen sända ut både orkestermusik, sång och nyheter.”

Svenska Radioaktiebolaget (SRA) bildades år 1919 av bland andra AGA, LM Ericsson och ASEA för att utveckla och så småningom tillverka radioteknisk utrustning. Från augusti 1921 gick italienska Marconi in som minoritetsägare (43 procent) för att lösa en del patentproblem. Utan Marconi ingen tillverkning.

SRA lanserade sin första radiomottagare år 1922 under varumärket Radiola, och för att få fart på försäljningen bedrev man från maj 1923 till hösten 1924 försökssändningar några timmar om dagen från Alströmergatan 12 i Stockholm. Även Telegrafverket sända rundradio från sin försöksanläggning på Malmskillnadsgatan 19 B från november 1923.

År 1927 sålde AGA och ASEA sina aktier i SRA till LM Ericsson, som blev ensam majoritetsägare. Marconi fanns kvar med sina 43 procent.

Den första Radiolan med inbyggd högtalare kom 1928. AGA köpte samma år AB Baltics radiotillverkning och bildade så småningom dotterbolaget AGA-Baltic AB.

SRA importerade de flesta av sina rör från Marconi i England,
men hade också egen rörtillverkning fram till 1926.

Aktiebolaget Lux bildades 1901 för att tillverka ljusstarka fotogengaslampor för utomhusbruk, så kallade Luxlampor. Från början höll bolaget till på Kungsholmen i Stockholm, men 1908 flyttades verksamheten till nybyggda och mer ändamålsenliga lokaler på Lilla Essingen.

Elektricitetens genombrott gjorde dock att efterfrågan på Luxlampor blev allt mindre. Orosmolnen började hopa sig över Luxfabriken på Lilla Essingen och aktien sjönk. Man började leta efter nya produkter.

På hösten 1913 blev det hausse på Lux-aktien när det blev känt att bolaget inom kort skulle lansera lysbojar och klippljus avsedda för acetylen. Lux såg alltså ut att bli en allvarlig konkurrent till Aga (Aktiebolaget Gasaccumulator).

Agas motdrag blev att försöka köpa upp Lux. Det lyckades 1916. Vid det laget tillverkade och sålde Lux även dammsugare, termostater, karbidlampor och automatiska eldsläckningsanordningar.

Aktiebolaget Aga-Lux i Göteborg bildades 1917 för att ta hand om försäljningen i västra Sverige av allt det som AGA och Lux tillverkade.

Aga sålde hälften av sina aktier i Lux till Axel Wenner-Gren 1918, och året därpå slog Wenner-Gren ihop ett försäljningsbolag han ägde, Svenska Elektron AB, med sin del av Lux. Resultatet blev Elektrolux (Electrolux med ”c” först 1957). Agas återstående aktieinnehav såldes till Elektrolux 1923.

Aga-Lux i Göteborg blev nu ett dotterbolag till Aga och Agas filial i Västsverige. Man började även sälja radioapparater.

Deras rundradiokatalog från 1924 innehöll mottagare tillverkade av SRA (Svenska Radioaktiebolaget), ett bolag som Aga var delägare i fram till 1927 och som sålde under varumärket Radiola. Katalogerna från 1926-27 hade apparater tillverkade av SRA, Aga och Baltic.

Aga-Lux övertogs av moderbolaget från årskiftet 1946-47 och är borta ur 1948 års telefonkatalog.