|
|
Direktör E.G.A. Engström, Skand.
Kinematograffabriken, Stockholm.
Filmbladet, den 15
februari 1918
Film- och biografbranschen har, som våra läsare nogsamt känner till,
under innevarande och föregående svåra kristider också haft att dragas
med en mycket stor brist på en hel del saker, som krävas för
biografrörelsens bedrivande. Det har varit ont inte bara om film,
värme, ljus, båglampskol o.s.v., utan också — och detta i kanske än
högre grad — om maskiner och maskindelar, som höra till ett väl försett
och utrustat biografmaskinrum. Icke minst har det varit ont om
projektionsapparater och till sådana hörande ersättningsdelar. Under
sådana förhållanden har det varit gott att ha en sådan ”hjälpare i
nöden” som Erik Engström och hans fabrik för tillverkning av svenska
biografmaskiner och för reparation av maskiner och maskindelar,
Skandinaviska Kinematograffabriken.
Hr Engström utgör ett av de efterföljansvärda exemplen på att det också
finns svensk energi och företagaranda på biografmaskinteknikens område.
Ur den synpunkten och desslikes därför att han är relativt ”gammal i
gåle” inom den svenska biografbranschen lämpar det sig synnerligen väl
att nu presentera honom som »biografgubbe”.
Erik Gustaf Albert Engström är infödd stockholmare och såg dagen den 10
juni 1885, vadan hade han alltså nu står i sin fulla mannakraft, med
händerna fulla av arbete och huvudet fullt av idéer, vilka nog — om
inte förr så när världskriget en gång väl är över — komma till synes.
Engström har tillhört biografbranschen sedan år 1908. Han gjorde, som
så många andra av den svenska biografbranschens medlemmar sina första
lärospån som ambulerande biografägare och bereste i denna egenskap
under ett års tid olika delar av vårt land. Inom kort fann han dock
nomadiserandet allt för ansträngande och besvärligt, varför han slog
sig ner i Stockholm och övertog den lilla biografteatern Maxim i Birger
Jarls Passage, vilken han, med ett intervallum av ett par år, sedan
dess innehar. År 1911 sålde han nämligen Maxim för att två år senare,
1913, ånyo övertaga den. Sistnämnda år startade han jämväl i Stockholm
en mindre verkstad för reparation av biografmaskiner samt för
tillverkning av nya sådana. Att han redan vid starten hade stora
utvecklingsplaner i tankarna framgår av det namn han gav sin verkstad,
nämligen Skandinaviska Kinematograffabriken. Från den 16 januari 1916
arrenderade han Svenska Biografteaterns verkstad vid Malmskillnadsgatan
och övertog i oktober samma år genom köp samma verkstad, som han
därefter utvidgade och flyttade till annan och avsevärt större lokal i
huset Malmskillnadsgatan 54, med ingång från Brunnsgatan 25.
Här har han nu efter hand sett arbetet växa och verksamheten utvidgas,
så att han f.n. sysselsätter ett tjugotal arbetare. Vi visa i detta
sammanhang ett par interiörer av de synnerligen trevliga
fabrikslokalerna med deras uppsättning av dyrbara och präktiga
arbetsmaskiner och där det icke blott tillverkas biografmaskiner av
svenskt material utan även utföres reparationer av samtliga inom
biografbranschen använda maskintyper.
Direktör Engström har skaffat sig en stab av yrkeskunnigt arbetsfolk,
men framför allt har han haft förträffliga, med precisionsarbete väl
förtrogna verkmästare vilka gjort att hans fabrik så småningom arbetat
in sig och förvärvat namn om sig för synnerligen gediget och pålitligt
arbete. Själv övervakar han och har överinseende över det hela och
sköter affärens administrativa detaljer, samtidigt som han alltjämt
leder sin lilla biograf, vilken också används för provning av vid
fabriken tillverkade och reparerade maskiner.
Annons i Filmbladet
den
22 februari 1919
|
|
|
Annons i Sveriges
film- och biografmän
ett porträttgalleri utgivet 1920 av Sveriges Biografägareförbund
|
|
|
Kinematograffabriken utvidgar
Svensk
Filmindustri överlåter sin maskinavdelning
Biografägaren, 12
november 1926
Såsom våra läsare redan av annonsen å omslagets första sida erfarit,
har
Svensk Filmindustri till Skandinaviska Kinematograffabriken överlåtit
sin maskinavdelning. Svensk Filmindustri har samtidigt såsom sin
leverantör av maskiner och andra maskinrumsartiklar antagit
Skandinaviska Kinematograffabriken.
Redan förut torde väl Skandinaviska Kinematograffabriken ha varit den
dominerande, och firman, som ledes av direktör Gustaf Engström, har ju
alltid gjort sig känd för ett välgjort arbete, vartill kommer de
hänsynsfulla och för parterna angenäma former under vilka alla affärer
kunna inledas, fullföljas och avslutas.
Direktör Engström är ju själv biografägare och som sådan så betrodd att
han sedan många år tillbaka fungerar som den ene av
Biografägarförbundets tvenne revisorer. Hr E. känner genom sin
långvariga praktik de omständigheter, under vilka biografägarna i dessa
tider måste arbete, och den år efter år utvidgade kundkretsen vittnar
bäst om de sympatier och de förtroende som firman bland
biografmännen åtnjuter.
Genom den nu gjorda sammanslagningen och utvidgningen kunna
biografägarna säkerligen ställa ännu större fordringar på firman, och
firman torde också hädanefter se sig i stånd att uppfylla ännu större
anspråk än tillförne.
|
|
Maxim-Teaterns Maskinlagers
katalog från 1915.
Skandinaviska
Kinematograffabrikens katalog från 1927. |
|
|
Skandinaviska Kinematograffabriken
Biografägaren nr 9,
den 9 maj 1934
Problemet för alla biografägare, som på grund av bristande utrymme
eller andra omständigheter, blott ha en projektionsmaskin är ju att i
mesta möjliga mån söka komma ifrån pauserna, Det gäller därför att ha
en så pass stor kassett som möjligt, men en kassett som på samma gång
är kombinerad med sådan anordning för filmen upptagning, att filmen ej
utsättes för slitage.
Skand. Kinematograffabriken för därför i marknaden en
1800-meterskassett, med speciellt för upptagningen konstruerad
anordning, medförande konstant upptagning av filmen utan att denna
utsättes för stora mekaniska påkänningar. Levereras och anpassas till
alla förekommande maskintyper.
|
|
|
Gustaf Engström 50 år
Biografägaren nr 8
– 1935
Den 10 maj fyller Gustaf Engström 50 år. Redan 1908 upptäckte Engström
landsortens behov av ”rörliga bilder” och begav sig ut på ”turné” med
av Otto Bökman inköpt Pathé-apparat. Turnén sträckte sig igenom såväl
Sverige som Finland. Dir. Engström har sedan innehaft ett flertal
biografer, därav Chinas närmaste ”konkurrent” Maxim-biografen i över 25
år. Under sina resor i landsorten hade han rikliga tillfällen att lära
känna biografmaskinistens vedermödor, om med den tidens primitiva och
med kalkljus utrustade maskiner sannerligen icke voro små. År 1910
började Engström på allvar ägna sig åt att sälja biografmaskiner. Från
en ringa början med ett rum och en man har firman sedan utvecklats till
den av alla biografägare välkända A.-B. Skandinaviske
Kinematograffabriken. (...)
Det senaste åren har Kinofabriken avsevärt utvidgat sin svenska
fabrikation och därigenom till stor del kunnat hålla priserna nere
samtidigt son svenska arbetare erhållit sysselsättning. Under de gångna
åren har dir. Engström sålt över 2,000 biografmaskiner, en siffra som
ingen annan i detta land torde kunna uppvisa.
Personligen är dir. Engström synnerligen energisk med en icke föraktlig
portion framåtanda. Under alla år har han haft en obegränsat
optimistisk tro på branschens utveckling, i vilken han personligen
tagit så verksam del.
Dir. Engström är även sedan några år revisor i Svenska
Biografägareförbundet samt i Pingstfonden [Svenska Filmsamfundets stiftelse]
och Svenska Filmmannasällskapet. Under sina vidsträckta resor i
Sveriges land samt i utlandet har dir. Engström genom vederhäftighet
och gedigna personliga egenskaper skaffat sig många vänner. Och på
femtio-årsdagen får han säkerligen talrika bevis härpå.
|
|
|
A.-B. Skandinaviska
Kinematograffabriken utvidgar
Biografägaren den
15 maj 1935
A/B Skandinaviska Kinematograffabriken, som sedan ett tjugotal år
förutom försäljning av Zeiss Ikon teatermaskiner även själva tillverkat
olika slag av teatermaskiner, har under det senaste året avsevärt
utvidgats. Deras nya svenska tillverkningar ha slagit mycket väl ut på
grund av sin höga kvalitet och prisbillighet. Såväl inom som utom
landet ha ”Kinofa”-artiklarna hastigt blivit populära och funnit stor
avsättning. Bland de artiklar som slagit mest an är Kinofa-tondux,
marknadens enda helt svenska apparat. Kinofa-ljudadapter och
förstärkare röna för närvarande en storartad åtgång såväl inom som
utomlands. De stora kassetterna för 1,800 meter film betecknas av
experterna som fullkomligt genialiska beträffande jämn upprullning.
Samtliga Kinofa-artiklar komma att utställas i Hotell Continental under
kongeressdagarna.
|
|
Ur
Biografägaren 1935
Kinofa-ljudadapter, svenskt precisionsarbete:
Alla rörliga delar lagrade i S.K.F.:s specialkullager.
Ytterst noggrant slipade och polerade transport- och styrrullar av
specialstål.
Medgiver reproduktion av frekvenser upp till 10.000 perioder.
Möjliggör ett fullständigt utnyttjande av ”high fidelity”-filmen.
Konstruerad med hänsyn till kommande förbättringar i
upptagningstekniken.
Projicerad spaltbild cirka 0,0115 mm.
Vridbar anordning för snabb utväxling av defekta tonlampor.
Levereras med 2, 3 eller 4 tonlampor.
|
|
Kinofa-kombinationshögtalare:
Denna högtalare består av en högtalare för de lägre frekvenserna samt
en eller två dito för de högre.
Frekvensområde 40-10.000 perioder.
De olika högtalarna äro så elektriskt kopplade, att de arbeta inom
bestämda frekvensområden, som kunna varieras beroende på akustiska
förhållanden.
Den elektroakustiska verkningsgraden är vid denna högtalare cirka 100
procent högre än vid normala konhögtalare samt för frekvensområdet
3.500-10.000 perioder mångdubbelt högre.
Kinofa-förstärkare:
Typ K. 15, K. 30, K. 40. Distortionsfri utgångseffekt resp. 15, 30 och
40 watt vid 2 procent distorsion.
|
|
Kinofa-ljudadapter, svenskt precisionsarbete:
Ny förbättrad typ.
Effektiv filmbroms.
Ökad svängmassa.
Inga kort- eller långperiodiga variationer.
Ställbar slingfångare.
Jämn och tyst gång.
Alla rörliga delar lagrade i S.K.F.:s specialkullager.
Alla transport- och styrrullar noggrannt slipade och polerade.
Medgiver reproduktion av frekvenser upp till 10.000 perioder.
Möjliggör ett fullständigt utnyttjande av ”high fidelity”-filmen.
Konstruerad med hänsyn till kommande förbättringar i
upptagningstekniken.
Projicerad spaltbild cirka 0,0115 mm.
Vridbar anordning för snabb utväxling av defekta tonlampor.
Levereras med 2, 3 eller 4 tonlampor.
|
|
Kinofa högtalare:
Voigts högtalare äro kända över hela världen för sin höga
elektro-akustiska verkningsgrad (c:a 30-35 %) och enastående
reproduktion. De reproducera frekvenser upp till 11.000 perioder med
hög verkningsgrad och med en speciell s.k. ”booster” anordning kan
reproduktionen av de högre frekvensområdet ytterligare höjas om så
erfordras. Vi tillverka delvis dessa högtalare (Engelskt patent no.
278098 och 748709) här i Sverige under licens från Voigt Patent Ltd.,
England.
|
Kinofa förstärkare typ D. 30:
Kinofa förstärkare typ D. 30 representerar det allra senaste inom
förstärkartekniken. Den består egentligen av 3 separata
förstärkarsystem, var och ett arbetande inom ett visst frekvensområde.
De från fotocellen kommande impulserna fördelas genom ett elektriskt
filter till respektive förstärkare, varefter den resulterande
förstärkningen tillföres olika högtalare. Den s.k. blandningen av de
olika frekvensområdena kan ske inom mycket vida gränser, varigenom en
enastående reproduktion uppnås. Denna förstärkare har en distorsionsfri
utgångseffekt på 30 Watt. Vid ”normal” inställning av
blandningskontrollerna är förstärkaren fullständigt likformig mellan 20
och 16.000 per./sek.
|
|
Den svenska
reseapparaten ”Kinofa”:
1. Synnerligen portativ, lätt att medföra på resor.
2. Godkänd av Statens Provningsanstalt.
3. Förbättrad filmbana, enklast möjliga insättning av filmen.
4. Briljant ljus, bilder av 9 kvm. tya vid avstånd upp till 20 mtr.
5. Projektorn kraftigt byggd och i hållbarhet jämförbar med en stor
teatermaskin.
6. Förstärkare och synkronmotor (drivmotor), omkopplingsbara för
110-127 och 220 volts växelström.
7. Idealapparaten för resande, ambulerande biografer, propaganda etc.
Levereras även med 900 mtrs hjul.
”Kinofa” är en högklassig och absolut tystgående apparat!
A.-B.
Skandinaviska Kinematograffabriken
Kungsgatan 29
Stockholm
Telegramadress: Kinofabriken
|
Här finns mer att läsa om ”reseapparaten”
som även kallades Kinofaboxen.
|
|
|
Kinofa-annons
ur en skrift som heter
Sveriges biografer
utgiven 1936
av Sveriges
Biografägareförbund:
I årskiftet 1935-36 bytte Skandinaviska Kinematograffabriken namn till Kinofa.
Skandinaviska
Kinematograffabriken var generalagent för Zeiss från 1927
fram till 1936 då Zeiss öppnade eget i Stockholm.
|
|
|
Kinofa typ 10
Biografägaren nr 9,
12 maj 1936.
Kinofa bildprojektor typ 10 är den första i Skandinavien tillverkade
moderna projektormaskinen. Den är tillverkad av Skandinaviens största
och ledande specialfabrik med över 25-årig erfarenhet på
projektionsteknikens område. Kinofa 10 utgör resultatet av ingående
kännedom om hithörande problem parad med känd svensk yrkesskicklighet.
Kinofa 10 är en värdig representant för svensk teknik av idag.
När ni köper en Kinofa 10 gör ni icke endast rättvisa år Eder själv
utan också åt svensk företagsamhet.
Kinoga 10 är en rationellt byggd projektor. Den saknar alla onödiga
detaljer, som praktiken visat vara utan värde. Den fullgör sin funktion
år efter år utan alla komplicerade anordningar, som kunna förorsaka fel
och driftavbrott.
Den enkla rationellt genomförda konstruktionen i förening med ett
utmärkt material och arbetsskicklighet har gjort Kinofa 10 till en
maskin i toppklass.
|
|
|
Kinofa Junior med 1.800 meterskassetter.
Biografägaren 15
augusti 1936.
|
|
|
Zeiss Ikon öppnar försäljningskontor i
Stockholm
Biografägaren den
24 oktober 1936
Zeiss Ikon har tillsammans med Carl Zeiss, Jena, öppnat en gemensam
försäljningscentral i Stockholm under firmanamn Zeiss Svenska
Aktiebolag.
Då ett stort antal biografer i Sverige ha projektorer från Zeiss
Ikon-Ernemann och Hahn-Goerz, och då dessa fabrikat i Sverige i likhet
med i övriga världen åtnjuta ett gott anseende, kommer den nya firman
utan tvivel att mottagas med glädje av landets biografägare.
Firmans pampiga lokaler äro belägna i S. Kungstornet (Kungsgatan 33),
Stockholm. Där har firman även anordnat en representativ utställning av
alla fabrikat, som säljas av Zeiss Ikon Svenska A.-B. |
|
Annons ur
Sveriges biografer, 1942:
 |
|
Kinofa
går in på sitt fjärde decennium, och i nya lokaler
Ur
Biografägaren, den 21 mars 1944
Kinofa fyllde de trettio för
några månader sedan
och samtidigt passade bolaget på att flytta sina lokaler ut till
Hammarbyleden. Men innan dagens Kinofabolag presenteras, kanske det
skulle vara intressant med en liten återblick på dess utveckling.
Maxim-Teaterns Maskinlager.
Kinofa hade — liksom många filmbolag — ett helt annat namn när det
startades. Då — det var 1913 — hette det helt anspråkslöst
»Maxim-Teaterns Maskinlager» och dess lokal var Maxim-biografens i
Stockholm maskinrum. Biografens dåvarande ägare — som nu är Kinofas
chef — Gustaf Engström fann, att det skulle finnas marknad för maskiner
till dåtidens biografer och att det även skulle kunna finnas tillgång
till reparationsarbeten o. s. v. Han satte i gång och under den första
tiden gjordes allt för hand. Med tiden kom den första maskinen — en
borrmaskin. Tiden gick och firman gick framåt. 1915 utsläppte den nya
firman sin första katalog.
25 år senare är denna katalog av stort
värde, inte blott ur kuriositetssynpunkt utan även som en tankeställare
över den enorma utveckling som biograftekniken tagit sedan dess.
Bläddrar man i katalogen bland alla »kinematografmaskinerna» tror man
att det knappast är sant. Nyheten för det året tycks den automatiska
brandluckan vara. En maskin från samma år av fransk modell garanteras
ha absolut stillastående bilder och den såldes till det facila priset
av 280: — kr.!
Men katalogen upptog även priser på olika reservdelar och andra
biograftillbehör, det finns båglampor, kalkljusbelysning, elektriska
motstånd (som nu skulle få statens provningsanstalt att rysa), vidare
t. ex. notställ med lamphållare, huv, ledning och stickkontakt för 15
kr., filmskåp av galvaniserad plåt etc. »En komplett uppsättning med
Kinematografmaskin av fransk modell för elektriskt ljus» betingade ett
pris av 756 kr. om motor och motstånd och järnstativ medföljde — utan
dessa extra arrangemang gick uppsättningen på 526 kr.! Det var tider!
Skandinaviska Kinematograffabriken.
Maxim-Teaterns Maskinlager växte och frodades och från att ha haft en
anställd fick det flera och man började bygga projektorer av Pathé och
Ernemanntyp. Senare blev firman även agentur för Ernemann projektorer.
1915 hade dåvarande Maxim-Teaterns Maskinlager övertagit Svenska Bios
maskinlagers verkstad och ungefär samtidigt med ombildningen övertog
Skandinaviska Kinematograffabriken Svenska Bios maskinlager. Bolaget
slutade tillverka egna projektorer 1927 när det fick generalagenturen
för Zeiss och då sysslade man mest med reparationer. Några år tidigare
hade bolaget även introducerat Hahn Goertz-projektorerna, som blev
mycket omtyckta. Under mitten av 1930-talet började bolaget med
tillverkning av olika apparater för biografbruk och man satte även i
gång med tillverkning av projektorer av egen konstruktion.
Kinofa.
Detta nya steg markerades även av ett nytt namnbyte. Det gamla namnet
var alltför svårhanterligt och under de närmaste åren fick bolaget den
form det i dag har och efter flera år på olika ställen har det nu
funnit en lämplig verkstad vid Hammarbyleden.
Den nya fabriken.
Det hör ju till att tillverkningen skall komma i ett helt annat läge i
en ny fabrik och det gör den sannerligen ute vid Hammarbyleden. Själva
fabriken som sådan är inte ny, den byggdes för ett par år sedan för ett
annat ändamål, men den passar Kinofa utmärkt. Driften har kunnat
rationaliseras åtskilligt eftersom alla verkstadslokaler ligger i ett
plan och utom verkstaden inryms planeringsavdelning, orderkontor, lager
etc. inom samma fastighet. Vid ett besök är det ett nöje att konstatera
hur väl varje utrymme har tillvaratagits. Fabriken har dessutom en stor
tomt som möjliggör de utvidgningar som måste komma när tiderna har
blivit normala igen.
Kinofas tillverkningar.
Bland alla de tillverkningsgrenar, som Kinofa har för att främja den
svenska biografnäringen, kan nämnas projektorer, ljudanläggningar,
HI-lampor och LI- lampor, kassetter, portabla ljudfilmsanläggningar,
spolapparater, likriktare, instrumenttavlor o. s. v. Vidare tillverkas
reservdelar till de flesta projektorer. Kinofa har inriktat sin
tillverkning på det självförsörjande planet — allt som kan utföras av
bolaget självt tillverkas. Utom naturligtvis vissa standardvaror. Men
för att ta ett exempel: projektorerna är i det närmaste helt och hållet
Kinofas eget arbete och dessa har som så många vet många finesser som
utexperimenterats av tillverkaren själv. Transportabla
ljudfilmsanläggningar är även ett gebit som Kinofa står ensam för i
Sverige och bland bolagets många egna nyheter under åren kan nämnas
1800 meterskassetterna, en kassettyp som knappast tillverkas någon
annanstans. Av Kinofas många specialiteter kan även nämnas lampor av
olika slag och utföranden och många bolag — som man nästan skulle kunna
tro vara bittra konkurrenter — köper av Kinofas tillverkningar.
Exporten.
1939 — det sista fredsåret — hade Kinofa en stor export till
grannländerna och även på andra håll inom Europa. F. n. ligger denna
export av förklarliga skäl nere men man arbetar liksom på många andra
håll för en kommande export och här som inom alla svenska industrier
gäller det att komma fram tack vare sin kvalité och efter detta krig
får man räkna med att denna betyder mer än någonsin.
(Under de gångna åren har Gustaf
Engström stått i
ledningen och han har vakat över bolaget både i goda dagar och i onda —
ty de senare har även beskärts honom — men han har förstått att leda
sitt bolag tillbaka på säker grund och han har många medhjälpare kvar
sedan unga år, som t. ex. Erik Wahlström som började sitt
projektorbygge redan 1916. Till slut ber vi att få önska Gustaf
Engström och hans Kinofa lycka till där ute vid Hammarbyleden!)
A-B
Kinofa flyttade den 1 januari 1944 till Södra Hammarbyhamnen
med adress Hammarbyvägen 9-11, Stockholm 20.
Gustaf Engström 60 år
Biografägaren, nr
7-8, den 20 april 1945
En av filmfackets namnkunnigaste på det tekniska gebitet, direktören
för Kinofa, Gustaf Engström, ingår den 10 maj i sitt sjätte decennium.
Redan under svensk films genombrottsår gjorde dir. Gustaf Engström en
bestående insats på det tekniska området som grundare av
”Maxim-Teaterna Maskinlager” som inrymdes i Maxim-biografens lokaler
och blev ursprunget till Kinofa. Det var så tidigt som 1913, och numera
är firman väl känd under namnet Kinofa.
Gustaf Engström fann med vaken
blick de kännbara behov av maskiner till dåtidens biografer och lämnade
ingen möda ospard att tillfredsställa detta behov. Firmans hela
maskinutrustning bestod av en borrmaskin — men firman expanderade 1915
och kom ut med den första katalogen upptagande ett flertal nyheter på
det maskintekniska området.
Sedermera började Engströms blomstrande
företag att bygga projektorer av Pathé- och Ernemann-typ, och de
betydelsefulla året 1915 övertog Maxim-Teaterna Maskinlager Svenska
Bios maskinlagers verkstad.
1927 fick bolaget generalagenturen för
Zeiss och på mitten av 30-talet startade tillverkningen av olika
apparater för biografbruk under Gustaf Engströms personlig ledning.
Firman Kinofa växte i betydenhet och sista fredsåret, 1939, kunde en
icke föraktlig export till grannländerna och även övriga Europa
noteras.
Gustaf Engström är stockholmare och företog i unga år vidsträckta
studieresor i Europa, tills han återbördad till hemlandet 1908 inträdde
i biografbranschen. Han startade Maxim-teatern, men han kom snart in på
det gebit, som skulle bli hans specialitet. Hans praktiska duglighet
och driftighet är omvittnad, och hans arbetsförmåga har även tagits i
anspråk av fackets föreningar av skilda slag. (...)
På sin högtidsdag skall han säkerligen vederfaras uppriktiga hyllningar
av sina många vänner i branschen, och i hyllningskören ber
Biografägaren att hjärtligt få instämma.
Annons 1945-46
Kinolux
räddade situationen under avspärrningen.
En ny serie av den helsvenska HI-lampan nu klar för omgående leverans.
Infordra offert.
A.-B.
Kinofa, Hammarbyvägen 9-11, Stockholm 20.
Kinofa Populär — Kinofa KP
Biografägaren nr
11, den 22 augusti 1946
(KP = Kinofa Populär)
Kinofas sista
projektor blev Kinofa KPU, som introducerad 1949.
Det hann bara bli 30-40 exemplar av KPU innan tillverkningen stoppades.
KPU såg ut som KP, det
var bara en del konstruktionsdetaljer som skiljde.
Kinofa Populär — Kinofa KP
Ur Svensk
industrikalender / Tjugonionde
årgången 1947 /
AB. Kinofa, Stockholm.
Fabrik för tillverkning av biografapparater såsom filmprojektorer,
ljudfilmanläggningar, likriktare samt båglampor och tillbehör för
biografmaskiner m.m.
Varumärke: »Kinofa».
Kontor: Hammarbyvägen 9—11;
postadr.: Stockholm 20. Telegr.-adr.: Kinofa,
Stockholm. Telefon: 441415—16.
Postgiro: 2562.
Akt.-kap.: 150,000 kr. Antal industriarb.: 40. Tillv.-värde pr år:
500,000 kr.
Firman, etabl. 1913, erhöll 1916 namnet Skandinaviska
Kinematograffabriken, nuv. bolag 1935 [eg.
årsskiften 1935-36].
Verkst. dir.: Stig Sundgren.
Kinofa övertogs av AGA år 1946. Stig
Sundgren kom från AGA:s ljudfilmsavdelning och var verksam som VD för
Kinofa åren 1946-51. År 1952 hade Kinofa flyttat till AGA:s lokaler på
Lidingö.
Direktör
Erik Gustaf Albert Engström, Stockholm,
har avlidit i en ålder
av nära 70 år.
Dagens Nyheter den 30
januari 1955
Efter avslutade handelsskolestudier och en kortare tid inom
försäkringsbranschen etablerade han sig som egen företagare inom film-
och biografbranschen. Han var en av pionjärerna inom den svenska
biografrörelsen, och innehade redan som tjugofemåring ett flertal
biografer i Stockholm. Han startade Sveriges första
biografmaskinistskola och tog även upp tillverkningen av
biografmaskiner och ljudfilmsapparater. Från en blygsam start med firma
Maximteaterns maskinlager bildades Skandinaviska Kinematograffabriken,
vars namn sedermera ändrades till Kinofa, som år 1946 övertogs av AGA.
Därefter har han bl.a. drivit Slottsbiografen i Uppsala.
|
|
|
