Direktör E.G.A. Engström, Skand. Kinematograffabriken, Stockholm.
Filmbladet, den 15 februari 1918

Film- och biografbranschen har, som våra läsare nogsamt känner till, under innevarande och föregående svåra kristider också haft att dragas med en mycket stor brist på en hel del saker, som krävas för biografrörelsens bedrivande. Det har varit ont inte bara om film, värme, ljus, båglampskol o.s.v., utan också — och detta i kanske än högre grad — om maskiner och maskindelar, som höra till ett väl försett och utrustat biografmaskinrum. Icke minst har det varit ont om projektionsapparater och till sådana hörande ersättningsdelar. Under sådana förhållanden har det varit gott att ha en sådan ”hjälpare i nöden” som Erik Engström och hans fabrik för tillverkning av svenska biografmaskiner och för reparation av maskiner och maskindelar, Skandinaviska Kinematograffabriken.

Hr Engström utgör ett av de efterföljansvärda exemplen på att det också finns svensk energi och företagaranda på biografmaskinteknikens område.

Ur den synpunkten och desslikes därför att han är relativt ”gammal i gåle” inom den svenska biografbranschen lämpar det sig synnerligen väl att nu presentera honom som »biografgubbe”.

Erik Gustaf Albert Engström är infödd stockholmare och såg dagen den 10 juni 1885, vadan hade han alltså nu står i sin fulla mannakraft, med händerna fulla av arbete och huvudet fullt av idéer, vilka nog — om inte förr så när världskriget en gång väl är över — komma till synes.

Engström har tillhört biografbranschen sedan år 1908. Han gjorde, som så många andra av den svenska biografbranschens medlemmar sina första lärospån som ambulerande biografägare och bereste i denna egenskap under ett års tid olika delar av vårt land. Inom kort fann han dock nomadiserandet allt för ansträngande och besvärligt, varför han slog sig ner i Stockholm och övertog den lilla biografteatern Maxim i Birger Jarls Passage, vilken han, med ett intervallum av ett par år, sedan dess innehar. År 1911 sålde han nämligen Maxim för att två år senare, 1913, ånyo övertaga den. Sistnämnda år startade han jämväl i Stockholm en mindre verkstad för reparation av biografmaskiner samt för tillverkning av nya sådana. Att han redan vid starten hade stora utvecklingsplaner i tankarna framgår av det namn han gav sin verkstad, nämligen Skandinaviska Kinematograffabriken. Från den 16 januari 1916 arrenderade han Svenska Biografteaterns verkstad vid Malmskillnadsgatan och övertog i oktober samma år genom köp samma verkstad, som han därefter utvidgade och flyttade till annan och avsevärt större lokal i huset Malmskillnadsgatan 54, med ingång från Brunnsgatan 25.

Här har han nu efter hand sett arbetet växa och verksamheten utvidgas, så att han f.n. sysselsätter ett tjugotal arbetare. Vi visa i detta sammanhang ett par interiörer av de synnerligen trevliga fabrikslokalerna med deras uppsättning av dyrbara och präktiga arbetsmaskiner och där det icke blott tillverkas biografmaskiner av svenskt material utan även utföres reparationer av samtliga inom biografbranschen använda maskintyper.





Direktör Engström har skaffat sig en stab av yrkeskunnigt arbetsfolk, men framför allt har han haft förträffliga, med precisionsarbete väl förtrogna verkmästare vilka gjort att hans fabrik så småningom arbetat in sig och förvärvat namn om sig för synnerligen gediget och pålitligt arbete. Själv övervakar han och har överinseende över det hela och sköter affärens administrativa detaljer, samtidigt som han alltjämt leder sin lilla biograf, vilken också används för provning av vid fabriken tillverkade och reparerade maskiner.



Annons i Filmbladet den 22 februari 1919




Annons i Sveriges film- och biografmän
ett porträttgalleri utgivet
1920 av Sveriges Biografägareförbund




Kinematograffabriken utvidgar
Svensk Filmindustri överlåter sin maskinavdelning
Biografägaren, 12 november 1926

Såsom våra läsare redan av annonsen å omslagets första sida erfarit, har Svensk Filmindustri till Skandinaviska Kinematograffabriken överlåtit sin maskinavdelning. Svensk Filmindustri har samtidigt såsom sin leverantör av maskiner och andra maskinrumsartiklar antagit Skandinaviska Kinematograffabriken.

Redan förut torde väl Skandinaviska Kinematograffabriken ha varit den dominerande, och firman, som ledes av direktör Gustaf Engström, har ju alltid gjort sig känd för ett välgjort arbete, vartill kommer de hänsynsfulla och för parterna angenäma former under vilka alla affärer kunna inledas, fullföljas och avslutas.

Direktör Engström är ju själv biografägare och som sådan så betrodd att han sedan många år tillbaka fungerar som den ene av Biografägarförbundets tvenne revisorer. Hr E. känner genom sin långvariga praktik de omständigheter, under vilka biografägarna i dessa tider måste arbete, och den år efter år utvidgade kundkretsen vittnar bäst om de sympatier och de förtroende som firman bland biografmännen åtnjuter.

Genom den nu gjorda sammanslagningen och utvidgningen kunna biografägarna säkerligen ställa ännu större fordringar på firman, och firman torde också hädanefter se sig i stånd att uppfylla ännu större anspråk än tillförne.

Maxim-Teaterns Maskinlagers katalog från 1915.
Skandinaviska Kinematograffabrikens katalog från 1927.

Skandinaviska Kinematograffabriken
Biografägaren nr 9, den 9 maj 1934

Problemet för alla biografägare, som på grund av bristande utrymme eller andra omständigheter, blott ha en projektionsmaskin är ju att i mesta möjliga mån söka komma ifrån pauserna, Det gäller därför att ha en så pass stor kassett som möjligt, men en kassett som på samma gång är kombinerad med sådan anordning för filmen upptagning, att filmen ej utsättes för slitage.

Skand. Kinematograffabriken för därför i marknaden en 1800-meterskassett, med speciellt för upptagningen konstruerad anordning, medförande konstant upptagning av filmen utan att denna utsättes för stora mekaniska påkänningar. Levereras och anpassas till alla förekommande maskintyper.

Gustaf Engström 50 år
Biografägaren nr 8 – 1935

Den 10 maj fyller Gustaf Engström 50 år. Redan 1908 upptäckte Engström landsortens behov av ”rörliga bilder” och begav sig ut på ”turné” med av Otto Bökman inköpt Pathé-apparat. Turnén sträckte sig igenom såväl Sverige som Finland. Dir. Engström har sedan innehaft ett flertal biografer, därav Chinas närmaste ”konkurrent” Maxim-biografen i över 25 år. Under sina resor i landsorten hade han rikliga tillfällen att lära känna biografmaskinistens vedermödor, om med den tidens primitiva och med kalkljus utrustade maskiner sannerligen icke voro små. År 1910 började Engström på allvar ägna sig åt att sälja biografmaskiner. Från en ringa början med ett rum och en man har firman sedan utvecklats till den av alla biografägare välkända A.-B. Skandinaviske Kinematograffabriken. (...) Det senaste åren har Kinofabriken avsevärt utvidgat sin svenska fabrikation och därigenom till stor del kunnat hålla priserna nere samtidigt son svenska arbetare erhållit sysselsättning. Under de gångna åren har dir. Engström sålt över 2,000 biografmaskiner, en siffra som ingen annan i detta land torde kunna uppvisa.

Personligen är dir. Engström synnerligen energisk med en icke föraktlig portion framåtanda. Under alla år har han haft en obegränsat optimistisk tro på branschens utveckling, i vilken han personligen tagit så verksam del.

Dir. Engström är även sedan några år revisor i Svenska Biografägareförbundet samt i Pingstfonden [Svenska Filmsamfundets stiftelse] och Svenska Filmmannasällskapet. Under sina vidsträckta resor i Sveriges land samt i utlandet har dir. Engström genom vederhäftighet och gedigna personliga egenskaper skaffat sig många vänner. Och på femtio-årsdagen får han säkerligen talrika bevis härpå.

A.-B. Skandinaviska Kinematograffabriken utvidgar
Biografägaren den 15 maj 1935

A/B Skandinaviska Kinematograffabriken, som sedan ett tjugotal år förutom försäljning av Zeiss Ikon teatermaskiner även själva tillverkat olika slag av teatermaskiner, har under det senaste året avsevärt utvidgats. Deras nya svenska tillverkningar ha slagit mycket väl ut på grund av sin höga kvalitet och prisbillighet. Såväl inom som utom landet ha ”Kinofa”-artiklarna hastigt blivit populära och funnit stor avsättning. Bland de artiklar som slagit mest an är Kinofa-tondux, marknadens enda helt svenska apparat. Kinofa-ljudadapter och förstärkare röna för närvarande en storartad åtgång såväl inom som utomlands. De stora kassetterna för 1,800 meter film betecknas av experterna som fullkomligt genialiska beträffande jämn upprullning. Samtliga Kinofa-artiklar komma att utställas i Hotell Continental under kongeressdagarna.

Ur Biografägaren 1935



Kinofa-ljudadapter, svenskt precisionsarbete:
Alla rörliga delar lagrade i S.K.F.:s specialkullager.
Ytterst noggrant slipade och polerade transport- och styrrullar av specialstål.
Medgiver reproduktion av frekvenser upp till 10.000 perioder.
Möjliggör ett fullständigt utnyttjande av ”high fidelity”-filmen.
Konstruerad med hänsyn till kommande förbättringar i upptagningstekniken.
Projicerad spaltbild cirka 0,0115 mm.
Vridbar anordning för snabb utväxling av defekta tonlampor.
Levereras med 2, 3 eller 4 tonlampor.



Kinofa-kombinationshögtalare:
Denna högtalare består av en högtalare för de lägre frekvenserna samt en eller två dito för de högre.
Frekvensområde 40-10.000 perioder.
De olika högtalarna äro så elektriskt kopplade, att de arbeta inom bestämda frekvensområden, som kunna varieras beroende på akustiska förhållanden.
Den elektroakustiska verkningsgraden är vid denna högtalare cirka 100 procent högre än vid normala konhögtalare samt för frekvensområdet 3.500-10.000 perioder mångdubbelt högre.

Kinofa-förstärkare:
Typ K. 15, K. 30, K. 40. Distortionsfri utgångseffekt resp. 15, 30 och 40 watt vid 2 procent distorsion.



Kinofa-ljudadapter, svenskt precisionsarbete:
Ny förbättrad typ.
Effektiv filmbroms.
Ökad svängmassa.
Inga kort- eller långperiodiga variationer.
Ställbar slingfångare.
Jämn och tyst gång.
Alla rörliga delar lagrade i S.K.F.:s specialkullager.
Alla transport- och styrrullar noggrannt slipade och polerade.
Medgiver reproduktion av frekvenser upp till 10.000 perioder.
Möjliggör ett fullständigt utnyttjande av ”high fidelity”-filmen.
Konstruerad med hänsyn till kommande förbättringar i upptagningstekniken.
Projicerad spaltbild cirka 0,0115 mm.
Vridbar anordning för snabb utväxling av defekta tonlampor.
Levereras med 2, 3 eller 4 tonlampor.



Kinofa högtalare:
Voigts högtalare äro kända över hela världen för sin höga elektro-akustiska verkningsgrad (c:a 30-35 %) och enastående reproduktion. De reproducera frekvenser upp till 11.000 perioder med hög verkningsgrad och med en speciell s.k. ”booster” anordning kan reproduktionen av de högre frekvensområdet ytterligare höjas om så erfordras. Vi tillverka delvis dessa högtalare (Engelskt patent no. 278098 och 748709) här i Sverige under licens från Voigt Patent Ltd., England.



Kinofa förstärkare typ D. 30:

Kinofa förstärkare typ D. 30 representerar det allra senaste inom förstärkartekniken. Den består egentligen av 3 separata förstärkarsystem, var och ett arbetande inom ett visst frekvensområde. De från fotocellen kommande impulserna fördelas genom ett elektriskt filter till respektive förstärkare, varefter den resulterande förstärkningen tillföres olika högtalare. Den s.k. blandningen av de olika frekvensområdena kan ske inom mycket vida gränser, varigenom en enastående reproduktion uppnås. Denna förstärkare har en distorsionsfri utgångseffekt på 30 Watt. Vid ”normal” inställning av blandningskontrollerna är förstärkaren fullständigt likformig mellan 20 och 16.000 per./sek.



Den svenska reseapparaten ”Kinofa”:

1. Synnerligen portativ, lätt att medföra på resor.

2. Godkänd av Statens Provningsanstalt.

3. Förbättrad filmbana, enklast möjliga insättning av filmen.

4. Briljant ljus, bilder av 9 kvm. tya vid avstånd upp till 20 mtr.

5. Projektorn kraftigt byggd och i hållbarhet jämförbar med en stor teatermaskin.

6. Förstärkare och synkronmotor (drivmotor), omkopplingsbara för 110-127 och 220 volts växelström.

7. Idealapparaten för resande, ambulerande biografer, propaganda etc.

Levereras även med 900 mtrs hjul.

”Kinofa” är en högklassig och absolut tystgående apparat!

A.-B. Skandinaviska Kinematograffabriken
Kungsgatan 29
Stockholm
Telegramadress: Kinofabriken



Här finns mer att läsa om ”reseapparaten”
som även kallades Kinofaboxen.


Kinofa-annons
ur en skrift som heter Sveriges biografer
utgiven
1936 av Sveriges Biografägareförbund:



I årskiftet 1935-36 bytte
Skandinaviska Kinematograffabriken namn till Kinofa.

Skandinaviska Kinematograffabriken var generalagent för Zeiss från 1927
fram till 1936 då Zeiss öppnade eget i Stockholm.


Kinofa typ 10
Biografägaren nr 9, 12 maj 1936.



Kinofa bildprojektor typ 10 är den första i Skandinavien tillverkade moderna projektormaskinen. Den är tillverkad av Skandinaviens största och ledande specialfabrik med över 25-årig erfarenhet på projektionsteknikens område. Kinofa 10 utgör resultatet av ingående kännedom om hithörande problem parad med känd svensk yrkesskicklighet. Kinofa 10 är en värdig representant för svensk teknik av idag.

När ni köper en Kinofa 10 gör ni icke endast rättvisa år Eder själv utan också åt svensk företagsamhet.

Kinoga 10 är en rationellt byggd projektor. Den saknar alla onödiga detaljer, som praktiken visat vara utan värde. Den fullgör sin funktion år efter år utan alla komplicerade anordningar, som kunna förorsaka fel och driftavbrott.

Den enkla rationellt genomförda konstruktionen i förening med ett utmärkt material och arbetsskicklighet har gjort Kinofa 10 till en maskin i toppklass.

Kinofa Junior med 1.800 meterskassetter.
Biografägaren 15 augusti 1936.



Zeiss Ikon öppnar försäljningskontor i Stockholm
Biografägaren den 24 oktober 1936

Zeiss Ikon har tillsammans med Carl Zeiss, Jena, öppnat en gemensam försäljningscentral i Stockholm under firmanamn Zeiss Svenska Aktiebolag.

Då ett stort antal biografer i Sverige ha projektorer från Zeiss Ikon-Ernemann och Hahn-Goerz, och då dessa fabrikat i Sverige i likhet med i övriga världen åtnjuta ett gott anseende, kommer den nya firman utan tvivel att mottagas med glädje av landets biografägare.

Firmans pampiga lokaler äro belägna i S. Kungstornet (Kungsgatan 33), Stockholm. Där har firman även anordnat en representativ utställning av alla fabrikat, som säljas av Zeiss Ikon Svenska A.-B.

Annons ur Sveriges biografer, 1942:

Kinofa går in på sitt fjärde decennium, och i nya lokaler
Ur Biografägaren, den 21 mars 1944


Kinofa fyllde de trettio för några månader sedan och samtidigt passade bolaget på att flytta sina lokaler ut till Hammarbyleden. Men innan dagens Kinofabolag presenteras, kanske det skulle vara intressant med en liten återblick på dess utveckling.

Maxim-Teaterns Maskinlager.
Kinofa hade — liksom många filmbolag — ett helt annat namn när det startades. Då — det var 1913 — hette det helt anspråkslöst »Maxim-Teaterns Maskinlager» och dess lokal var Maxim-biografens i Stockholm maskinrum. Biografens dåvarande ägare — som nu är Kinofas chef — Gustaf Engström fann, att det skulle finnas marknad för maskiner till dåtidens biografer och att det även skulle kunna finnas tillgång till reparationsarbeten o. s. v. Han satte i gång och under den första tiden gjordes allt för hand. Med tiden kom den första maskinen — en borrmaskin. Tiden gick och firman gick framåt. 1915 utsläppte den nya firman sin första katalog. 25 år senare är denna katalog av stort värde, inte blott ur kuriositetssynpunkt utan även som en tankeställare över den enorma utveckling som biograftekniken tagit sedan dess. Bläddrar man i katalogen bland alla »kinematografmaskinerna» tror man att det knappast är sant. Nyheten för det året tycks den automatiska brandluckan vara. En maskin från samma år av fransk modell garanteras ha absolut stillastående bilder och den såldes till det facila priset av 280: — kr.!

Men katalogen upptog även priser på olika reservdelar och andra biograftillbehör, det finns båglampor, kalkljusbelysning, elektriska motstånd (som nu skulle få statens provningsanstalt att rysa), vidare t. ex. notställ med lamphållare, huv, ledning och stickkontakt för 15 kr., filmskåp av galvaniserad plåt etc. »En komplett uppsättning med Kinematografmaskin av fransk modell för elektriskt ljus» betingade ett pris av 756 kr. om motor och motstånd och järnstativ medföljde — utan dessa extra arrangemang gick uppsättningen på 526 kr.! Det var tider!

Skandinaviska Kinematograffabriken.
Maxim-Teaterns Maskinlager växte och frodades och från att ha haft en anställd fick det flera och man började bygga projektorer av Pathé och Ernemanntyp. Senare blev firman även agentur för Ernemann projektorer. 1915 hade dåvarande Maxim-Teaterns Maskinlager övertagit Svenska Bios maskinlagers verkstad och ungefär samtidigt med ombildningen övertog Skandinaviska Kinematograffabriken Svenska Bios maskinlager. Bolaget slutade tillverka egna projektorer 1927 när det fick generalagenturen för Zeiss och då sysslade man mest med reparationer. Några år tidigare hade bolaget även introducerat Hahn Goertz-projektorerna, som blev mycket omtyckta. Under mitten av 1930-talet började bolaget med tillverkning av olika apparater för biografbruk och man satte även i gång med tillverkning av projektorer av egen konstruktion.

Kinofa.
Detta nya steg markerades även av ett nytt namnbyte. Det gamla namnet var alltför svårhanterligt och under de närmaste åren fick bolaget den form det i dag har och efter flera år på olika ställen har det nu funnit en lämplig verkstad vid Hammarbyleden.

Den nya fabriken.
Det hör ju till att tillverkningen skall komma i ett helt annat läge i en ny fabrik och det gör den sannerligen ute vid Hammarbyleden. Själva fabriken som sådan är inte ny, den byggdes för ett par år sedan för ett annat ändamål, men den passar Kinofa utmärkt. Driften har kunnat rationaliseras åtskilligt eftersom alla verkstadslokaler ligger i ett plan och utom verkstaden inryms planeringsavdelning, orderkontor, lager etc. inom samma fastighet. Vid ett besök är det ett nöje att konstatera hur väl varje utrymme har tillvaratagits. Fabriken har dessutom en stor tomt som möjliggör de utvidgningar som måste komma när tiderna har blivit normala igen.

Kinofas tillverkningar.
Bland alla de tillverkningsgrenar, som Kinofa har för att främja den svenska biografnäringen, kan nämnas projektorer, ljudanläggningar, HI-lampor och LI- lampor, kassetter, portabla ljudfilmsanläggningar, spolapparater, likriktare, instrumenttavlor o. s. v. Vidare tillverkas reservdelar till de flesta projektorer. Kinofa har inriktat sin tillverkning på det självförsörjande planet — allt som kan utföras av bolaget självt tillverkas. Utom naturligtvis vissa standardvaror. Men för att ta ett exempel: projektorerna är i det närmaste helt och hållet Kinofas eget arbete och dessa har som så många vet många finesser som utexperimenterats av tillverkaren själv. Transportabla ljudfilmsanläggningar är även ett gebit som Kinofa står ensam för i Sverige och bland bolagets många egna nyheter under åren kan nämnas 1800 meterskassetterna, en kassettyp som knappast tillverkas någon annanstans. Av Kinofas många specialiteter kan även nämnas lampor av olika slag och utföranden och många bolag — som man nästan skulle kunna tro vara bittra konkurrenter — köper av Kinofas tillverkningar.

Exporten.
1939 — det sista fredsåret — hade Kinofa en stor export till grannländerna och även på andra håll inom Europa. F. n. ligger denna export av förklarliga skäl nere men man arbetar liksom på många andra håll för en kommande export och här som inom alla svenska industrier gäller det att komma fram tack vare sin kvalité och efter detta krig får man räkna med att denna betyder mer än någonsin.

(Under de gångna åren har Gustaf Engström stått i ledningen och han har vakat över bolaget både i goda dagar och i onda — ty de senare har även beskärts honom — men han har förstått att leda sitt bolag tillbaka på säker grund och han har många medhjälpare kvar sedan unga år, som t. ex. Erik Wahlström som började sitt projektorbygge redan 1916. Till slut ber vi att få önska Gustaf Engström och hans Kinofa lycka till där ute vid Hammarbyleden!)



A-B Kinofa flyttade den 1 januari 1944 till Södra Hammarbyhamnen
med adress Hammarbyvägen 9-11, Stockholm 20.



Gustaf Engström 60 år
Biografägaren, nr 7-8, den 20 april 1945

En av filmfackets namnkunnigaste på det tekniska gebitet, direktören för Kinofa, Gustaf Engström, ingår den 10 maj i sitt sjätte decennium.

Redan under svensk films genombrottsår gjorde dir. Gustaf Engström en bestående insats på det tekniska området som grundare av ”Maxim-Teaterna Maskinlager” som inrymdes i Maxim-biografens lokaler och blev ursprunget till Kinofa. Det var så tidigt som 1913, och numera är firman väl känd under namnet Kinofa.

Gustaf Engström fann med vaken blick de kännbara behov av maskiner till dåtidens biografer och lämnade ingen möda ospard att tillfredsställa detta behov. Firmans hela maskinutrustning bestod av en borrmaskin — men firman expanderade 1915 och kom ut med den första katalogen upptagande ett flertal nyheter på det maskintekniska området.

Sedermera började Engströms blomstrande företag att bygga projektorer av Pathé- och Ernemann-typ, och de betydelsefulla året 1915 övertog Maxim-Teaterna Maskinlager Svenska Bios maskinlagers verkstad.

1927 fick bolaget generalagenturen för Zeiss och på mitten av 30-talet startade tillverkningen av olika apparater för biografbruk under Gustaf Engströms personlig ledning. Firman Kinofa växte i betydenhet och sista fredsåret, 1939, kunde en icke föraktlig export till grannländerna och även övriga Europa noteras.

Gustaf Engström är stockholmare och företog i unga år vidsträckta studieresor i Europa, tills han återbördad till hemlandet 1908 inträdde i biografbranschen. Han startade Maxim-teatern, men han kom snart in på det gebit, som skulle bli hans specialitet. Hans praktiska duglighet och driftighet är omvittnad, och hans arbetsförmåga har även tagits i anspråk av fackets föreningar av skilda slag. (...)

På sin högtidsdag skall han säkerligen vederfaras uppriktiga hyllningar av sina många vänner i branschen, och i hyllningskören ber Biografägaren att hjärtligt få instämma.



Annons 1945-46

Kinolux räddade situationen under avspärrningen.
En ny serie av den helsvenska HI-lampan nu klar för omgående leverans.
Infordra offert.

A.-B. Kinofa, Hammarbyvägen 9-11, Stockholm 20.




Kinofa Populär — Kinofa KP
Biografägaren nr 11, den 22 augusti 1946
(KP = Kinofa Populär)

Kinofas sista projektor blev Kinofa KPU, som introducerad 1949.
Det hann bara bli 30-40 exemplar av KPU innan tillverkningen stoppades.

KPU såg ut som KP, det var bara en del konstruktionsdetaljer som skiljde.




Kinofa Populär — Kinofa KP



Ur Svensk industrikalender / Tjugonionde årgången 1947 /

AB. Kinofa, Stockholm.

Fabrik för tillverkning av biografapparater såsom filmprojektorer, ljudfilmanläggningar, likriktare samt båglampor och tillbehör för biografmaskiner m.m.

Varumärke: »Kinofa».

Kontor: Hammarbyvägen 9—11;
postadr.: Stockholm 20. Telegr.-adr.: Kinofa,
Stockholm. Telefon: 441415—16.
Postgiro: 2562.

Akt.-kap.: 150,000 kr. Antal industriarb.: 40. Tillv.-värde pr år: 500,000 kr.

Firman, etabl. 1913, erhöll 1916 namnet Skandinaviska Kinematograffabriken, nuv. bolag 1935 [eg. årsskiften 1935-36].

Verkst. dir.: Stig Sundgren.



Kinofa övertogs av AGA år 1946. Stig Sundgren kom från AGA:s ljudfilmsavdelning och var verksam som VD för Kinofa åren 1946-51. År 1952 hade Kinofa flyttat till AGA:s lokaler på Lidingö.


Direktör Erik Gustaf Albert Engström, Stockholm,
har avlidit i en ålder av nära 70 år.
Dagens Nyheter den 30 januari 1955

Efter avslutade handelsskolestudier och en kortare tid inom försäkringsbranschen etablerade han sig som egen företagare inom film- och biografbranschen. Han var en av pionjärerna inom den svenska biografrörelsen, och innehade redan som tjugofemåring ett flertal biografer i Stockholm. Han startade Sveriges första biografmaskinistskola och tog även upp tillverkningen av biografmaskiner och ljudfilmsapparater. Från en blygsam start med firma Maximteaterns maskinlager bildades Skandinaviska Kinematograffabriken, vars namn sedermera ändrades till Kinofa, som år 1946 övertogs av AGA. Därefter har han bl.a. drivit Slottsbiografen i Uppsala.


Några sidor ur en Kinofa-katalog från 1945.



































Till startsidan