Drottninggatan 53
Foto: Åsa Wall, 1964
Stockholms Stadsmuseum

Svenska Biografteatern flyttade till Stockholm 1911 och byggde en ateljé med måtten 20 x 7 meter vid Kyrkviken på Lidingön. Filmlaboratoriet inrymdes på Malmskillnadsgatan 54. Kontor och filmlager placerades tillfälligt på översta våningen i ett hus på Hamngatan 36, men ganska snart bar det av till Drottninggatan 53.

Ett besök å Aktiebolaget Svenska Biografteaterns kontor i Stockholm. Facktidningen Biografens provnummer 1912 Kinematografien är ej gammal här i Sverige. Det är endast för några få år sedan den började sin karriär. Och hvilket oerhördt uppsving har den ej gjort under denna korta tid. Från en synnerligen blygsam början har den blifvit en faktor att räkna med och alltjämt går den med stora steg närmare sin fullkomlighet. Det bolag som man här i Sverige i främsta rummet har att tacka för den kolossala framgång kinematografien haft, är utan tvifvel Aktiebolaget Svenska Biografteatern, Stockholm. För att få en inblick i hvilken vidsträckt affär biografen dock är, gjorde vi en dag ett besök å detta bolags kontor. Redan från början slog oss det rastlösa lif som rådde där. Hvar och en, från den högste till den lägsta, arbetade under hög­ tryck, men så upplyste oss också chefen att man var midt i säsongen och då gälide det att sätta alla krafter till. Tillsammans med chefen företogo vi en liten vandring genom de vidsträckta lokalerna och beskådade de olika afdelningarne. Närmast direktörsrummet ligger bokförare- och kassaafdelningen, som redan den i sig sysselsätter en hel stab kontorister, och närmaste afdelningen därintill är korrespondensafdelningen, där skrifmaskinernas knackande var det enda som störde tystnaden. Innanför denna afdelning är filmsafdelningen, som sysselsätter största antalet af personalen. Här tycktes för dagen råda det värsta arbetet. Det ena programmet efter det andra sattes och lämnades ut för expedition. Det ar just den dag då programmen skola gå ut och stora laddningar films voro framplockade för att gå till olika biografer landet rundt. Inom parentes kan namnas att firman levererar films till ett par hundra af Sveriges biografteatrar. I öfrigt äro filialer upprättade i Kristiania och Köpenhamn och planeras till kommande år att öppna sådana äfven i Berlin och London. Vi fortsätta vår vandring och komma in i firmans s.k. intima teater, där alla films förevisas, innan de släppas ut i marknaden. Där går biografmaskinen med rasande fart från morgon till kväll. Vi slå oss ned i den lilla trefliga salongen och för våra ögon rullas upp den ene filmen efter den andra och jag kan försakra att det endast var fina saker som visades oss. Och hvad fabrikaten beträffar så var det ej endast skådespel af utländsk tillverkning, som vi fingo skåda, utan äfven sådana af firmans egen tillverkning, fullt jämförliga med det bästa som visats af franska och amerikanska filmsbolag. Sedan ett år tillbaka äger firman en egen atelier å Lidingön, där de olika scenerna inspelas med komplettering af alla exteriörer. En sådan inspelning innebär icke allenast ett kräfvande och ansvarsfullt arbete för regissören och fotografen, utan en långt mer tidsödande och komplicerad ap­parat än den utomstående kan ana. Skulle nämligen filmen misslyckas betyder detta ingenting mindre än en förlust på tusentals kronor, för att ej tala om alla de svårigheter, mödor och besvär som därigenom äro utan frukt. Firmans fabrikat, upplyser chefen vidare, var i brjan blygsamt nog, men så småningom har man arbetat sig fram, den ena fram­stående artisten efter den andra har engagerats och följden har blifvit att bolagets inspelningar nu stå på toppen af hvad ki­nematografien kan åstadkomma. Till ett kommande år har firman beslutat att än ytterligare utvidga sina inspelningar, då hufvudsakligen riktade för export. Efter förevisningens slut gjorde vi en titt in i reklamafdelningen, där äfven rådde ett rörligt lif och efter att hafva besett ytterligare några afdelningar i fullt arbete, lämnade vi biografkontoret med en känsla af respekt för denna nya industri som så hastigt eröfrat världen och som nu är lefvebröd för många tusenden. Aktiebolaget Svenska Biografteatern har från en synnerligen blygsam början vuxit upp till ett millionföretag och går alltjämnt stadigt framåt. Äfven är ju glädjande att se hvad svensk företag­samhet kan åstadkomma och äfven i denna nya industri bjuda utlänningarne konkurrens. (Svenska Bio har vid den här tiden 20-30 anställda på sitt kontor på Kungsgatan.) Några rader ur Svensk filminspelning under tio år en jubileumsintervju med direktör Ch. Magnusson i Svensk Filmindustri. Filmnyheter, 23 maj 1921 I en anspråkslös lokal om nio rum i nr: 53 Drottninggatan förde Direktör M. spiran de första åren av Svenska Bios tillvaro i Stockholm. Redan efter ett halft år var kontoret för trångt och det måste successivt utökas — det kunde nämligen på den tiden gå för sig att, dock med dryga kostnader även då, inlösa närbelägna våningar.

Till startsidan