Vid mixning av Sången om den eldröda blomman, 1956 |
![]() |
![]() |
![]() |
© 1956 AB Svensk
Filmindustri
Närmast
kameran Erik Nordgren, i mitten Lennart Unnerstad, och längst bort Sven Rudestedt. Mixbordet är tillverkat av AGA-Baltic. |
Foto: © Leif Hansen
Mixlokalen,
i början av 60-talet.
Klockan till
höger om duken gick sykront med projektorn och ställdes 8 sekunder i
12 vid start.
Filmens startsladd var 8 sekunder lång så första bild
kom 00:00. När
projektorn backades gick klockan baklänges. Ett mixschema visade när ljuden började och
slutade och på
vilket
band de låg. |
AGA-byggt
kontrollbord med automatmixer. Till vänster är ett växelbord monterat. Till detta är framdraget alla in- och utgångar till kontrollbordets förstärkare och kontrollorgan. Dessutom finns där ledningar från de olika programkällor, såsom omspelningsmaskin, grammofon, ekorum. Ur NKI:s Korrespondenskurs i ljudteknik, 1961 |
Kontrollbordet
[...]
är försett med anslutningar för ljudkanalerna från tontillsatserna,
från mikrofoner etc. I mixbordet finnas ett antal mikrofonförstärkare
och kompressionsförstärkare samt en kontrollförstärkare för matning av
en kontrollhögtalare. Möjligheter till variation av såväl ljudkaraktär
som ljudvolym finnas för samtliga ljudkanaler. Dessutom kan man, om så
önskas, genom en speciell anordning låta ljudet i en inkommande kanal
styra kompressionsförstärkarna i en eller flera av de övriga kanalerna.
Detta är t. ex. av betydelse, då en dialog med bakgrundsmusik inspelas.
Man kan då låta replikerna automatiskt pressa ned musikens nivå så att
de höras bättre. Denna sänkning måste emellertid åtföljas av en s. k.
fysiologisk frekvenskorrektion, dvs. en ökning av musikens
basåtergivning, enär den annars skulle låta illa. Från kontrollbordet
föres det blandade ljudet till en ljudkamera. Vid användningen placeras
omspelningsmaskinen jämte bildprojektorn i ett särskilt maskinrum,
varifrån bilden projiceras på en duk i en omspelningsateljé, där
kontrollbordet placeras. De på förhand i ett klippbord redigerade bild-
och ljudfilmerna insättas i resp. apparater och en eller flera
repetitioner företagas, vilka avlyssnas från kontrollhögtalaren
monterad i ateljén. Härvid kunna även ljudeffekter från mikrofoner etc.
inblandas. Då man är nöjd med resultatet, inkopplas ljudkameran och det
blandade ljudet fotograferas. I vissa fall användes även mixerapparaturen för åstadkommande av ekoeffekter såsom t. ex. tal i en sal med kraftig ekoverkan etc. I detta fall blandas i mixerapparaturen det ursprungliga ljudet med en försenad kopia av detsamma, vilken senare åstadkommits antingen genom att ljudet fått passera ett s. k. ekorum eller en mekanisk apparat, speciellt konstruerad för att åstadkomma ljudförsening. Arne Holtzberg Elektroteknisk handbok, band 5 Radio, radar, television, ljudteknik Redaktör Ove Norell Natur och kultur, Stockholm 1959 |