Gamla elverket i Stocksund

Previous Home Next

segeltorp_215

1893 byggdes ett koleldat elverk i hamnen i Stocksund så att Djursholmsbanan, en smalspårig järnväg mellan Stockholm och Djursholm, skulle kunna elektrifieras. Elektrifieringen genomfördes 1895. Elverket kompletterades 1903 med en maskinhall för en generatorer som alstrade trefas växelström.

1946 började Film AB Imago spela in film i det då nedlagda elverket. Mest militärfarser och annan underhållning. Sista film för Imago i Stocksund blev Alla tiders 91 Karlsson, inspelad 1953.

Ett konsortium bestående av direktörerna Sven Nicou och Mats Bjerke samt bröderna Lars och Anders Burman
tog över Imago Films lokaler i Stocksund och bildade i oktober 1953 Metronome Studios AB. Affärsidén var att göra egen film i egna lokaler samt att hyra ut till andra filmproducenter och till företag som behöver utrymme för reklamfotografering.

Så här skriver filmfotografen Janne ”Limpan” Lindeström i juli 2015 om Metronome Studios:

Nu är det 62 år sedan vi började spela in filmen Sju Svarta Be-Hå på Metronome Studios i Stocksund
.

Vi startade inspelningen
i början på december 1953. Gösta Bernhard var regissör, och skådespelare var Dirch Passer och hela gänget från Casino, tillsammans med bland andra Annalisa Ericson och Katie Rolfsen. Med andra ord en väldigt rolig inspelning.



Lars Burman var producent och verkställande direktör för Metronome Studios. Hans devis var ”Hör man Burman ler man. Ser man Burman dör man”.


Jag arbetade sedan som fotograf för Metronome Studios,
uthyrd av Europa Film, under hela 1954 och delar av 1955 och gjorde under den perioden tio långfilmer.



Ungefär så här såg det ut i Metronome Studios lokaler i Stocksund på min tid.

Innanför entrén till studiolokalerna fanns ett kameraförråd, ett ljudrum, sminkloger och ett kontor för Uno Leidholm,
som var vår kamrer och ateljéchef och som tillsammans med inspicienten Carl Richardson följt med i köpet av Imago Films ateljéer.

I kameraförrådet förvarade vi en 35 mm Debrie-kamera med tillbehör, samt en stumkamera modell Eyemo tillverkad av Bell & Howell.
Där rymdes även ett mörkrum för omladdning av kassetter.

Eftersom filmstudion i Stocksund måste ha en elektriker med behörighet anställdes Erik Karlsson från Sandrews.

Nordisk Tonefilm hade målat sina lampor mörkt blåa, därför valde Metronome att måla sina röda. När vi träffade kollegor på stan sa dom ibland: ”Jasså brandkåren har utryckning”.


Det var nämligen inte bara lamporna som var röda. När Metronome köpet Imago Films ateljé ingick en Volkswagen-buss för transport av inspelningsutrustning. Den
var brun nedtill och bege upptill, men byttes ganska snart mot en ny VW-buss som var svart nedtill och röd upptill.

A-Ljud var från början Gösta Wiholm och B-Ljud Nisse Grening. Jag har för mig att deras krypin låg i anslutning till A-hallen. Rummet var inte stort, bara plats att sitta och utrymme för en bandspelare och annan ljudutrustning.

Senare anslöt Lasse Norberg och efter honom Rune Persson som med tiden blev legendarisk ljudtekniker på Metronome Records musikstudio på Karlbergsvägen 57 i Stockholm. Den finns fortfarande kvar och heter
numera Atlantis.

Mats Bjerke var delägare i Metronome Studios i Stocksund och i Metronome Record på Grevgatan 49. I fastigheten på Grevgatan, som
Mats Bjerke ägde, bodde Lars Burman och där fanns också kontor och ett stort lager för Metronomes grammofonskivor. I huset bodde också Guje Lagervall tidigare gift med Sture Lagervall. Hon var dotter till Victor Sjöström. I huset bodde också jag en tid i en liten trevlig etta med sovalkov och kokvrå.

Mats Bjerke var dessutom agent för Vespa i Sverige och han ägde även huset med Metronomes grammofonstudio på Karlbergsvägen.

Jag har forskat lite om de tre bröderna Burman, Lars, Anders och Rolf. Rolf var aldrig inblandad i de övrigas övningar. Han blev advokat och bland annat sekreterare i Internationella Golfförbundet. Anders och Lars och deras kamrat Börje Ekberg startade sin verksamhet i bröderna Burmans föräldras kök där pojkarna travade egenhändigt gjorda inspelningar gjorda med en bandspelare av märket Wollensak som Börje Ekberg köpt i New York.

Metronome Record startades sommaren 1949 med Börje Ekberg som VD och Anders Burman som inspelningschef.

Tidigt på hösten 1952 började Europa Film producera filmen Drömsemester i regi av Gösta Bernhard och med Dirch Passer i huvudrollen. Fotograf var Hilmer Ekdahl, och jag var B-foto. Produktionsledningen sköttes av bröderna Anders och Lars Burman. I filmen medverkade många av Metronome Records artister, bland andra Alice Babs, Svend Asmussen, Charlie Norman, Staffan Broms, Ulrik Neumann, The Delta Rhythm Boys, samt även Anders och Lars Burman.
Inspelningsplats: Europa Studio.

Distributör: Europa Film.


Film nummer två blev Kungen av Dalarna (1953) med Adolf Jahr i huvudrollen.
Regissörer: Emil A. Lingheim och Gösta Bernhard.
Fotograf: Holger Iacobæus, jag var B-foto.
Produktion: Europa Film, tillsammans med Anders och Lars Burman.
Inspelningsplats: Europa Studio.
Distributör: Europa Film.

En dag träffade jag Lars Burman utanför mixstudion på Europa Film. Han sa: ”Du Limpan jag gillar din snäcka. Du ska ta min nästa långfilm.” Det blev Carl Gyllenbergs film Som i drömmar (1954).
Hela filmen spelades in i Sandhamn under sommaren.
Produktion: Lars Burman.
Distributör: Europa Film.
(Snäcka = näsa.)


Lars Burman tyckte att det blev för dyrt att filma på Europa Film. På senhösten 1953 flyttade vi
därför till Metronome Studios i Stocksund för att spela in filmen Sju Svarta Be-Hå, med Gösta Bernhard som regissör och med Dirch Passer i huvudrollen. I de övriga rollerna fanns Åke Grönberg, Siv Ericks, Gösta Bernhard, Annalisa Ericson, Stig Järrel, Katie Rolfsen, Hjördis Petterson och Rut Holm.
Produktion: Metronome Studios.
Produktionsledning: Lars Burman.
Distributör: Europa Film.

1954 gjorde vi Aldrig med min kofot, eller Drömtjuven som den också hette.
Produktion: Metronome Studios.
Produktionsledning: Lars Burman.
Distributör: Freja Film. (Freja Film var Metronome Studios eget distributionsbolag.)

Nästa film blev Östermans Testamente (1954) med Adolf Jahr, John Elfström, Hjördis Petterson, Dagmar Ebbesen i rollerna. Du kan tro att vi hade roligt med det gänget.
Regi: Ragnar Frisk.
Produktion: Trio Film. (En i den trion var Inge Ivarson.)

Inspelningsplats: Metronome Studios.
Distributör: Iris Film.

Därefter var jag tillbaka hos Europa Film och gjorde Flicka med melodi (1954) regisserad av Martin Söderhjelm och med med Bibi Johns i huvudrollen. Produktion och distribution: Europa Film.

Sedan Metronome Studios igen och filmen Farlig frihet (1954) regisserad av Arne Ragneborn.
Produktionsledning: Lars Burman.
Produktion: Metronome Studios.
Inspelningsplats: Metronome Studio.
Distributör: Svea Film.

Tillbaka från Europa Film för att fotografera Gunnar Hellströms film Simon Syndaren (1954). Vi hade planerat filmen tillsammans ett helt år. Vi ritade alla interiörer tillsammans, vi letade platser och plockade ut de skådespelare som vi tyckte skulle passa i de olika rollerna.
Produktion: Metronome Studios.
Producent: Lars Burman.
Inspelningsplats: Metronome Studios. 
Distributör: Freja Film.

Far och flyg med Dirch Passer i huvudrollen blev nästa film. Den började med en resa till Kairo för inspelning
vid pyramiderna i Giza utan regissör. Inspelningen gjordes 1954 och filmen hade premiär i februari 1955.
Produktion: Metronome Studios.
Producent: Lars Burman.
Inspelningsplats: Metronome Studios.
Distributör: Freja Film.

Karusellen i fjällen (1955), var rolig att göra. Ragnar Frisk var regissör och bland skådespelarna fanns Åke Grönberg, Åke Söderblom i en dubbelroll, Annalisa Ericson, Elisaveta och Katie Rolfsen.
Produktion: Trio Film.
Produktionsledning: Inge Ivarson och Jules Sylvain.
Inspelningsplats: Metronome Studios.
Distributör: Iris Film.

Jag fotograferade Friarannonsen (1955), regisserad av Gösta Werner och med bland andra Adolf Jahr och Elof Ahrle i rollerna.
Produktion: Trio Film.
Produktionsledning: Inge Ivarson och Jules Sylvain.
Inspelningsplats: Metronome Studios.
Distributör: Trio Film.

Sedan följde Paradiset (1955) regisserad av Arne Ragneborn. Bland skådespelarna sågs Edvin Adolphson, Gunnel Broström, Åke Grönberg, Eva Dahlbeck, Naima Wifstrand och andra från Dramaten i mindre roller.
Produktion: Metronome Studios.
Producent. Lars Burman.
Inspelningsplats: Metronome Studios.
Distributör: Freja Film.


Paradiset blev min sista film som uthyrd till Metronome Studios. Jag ville tillbaka till Europa Film och det fick jag. Jag fick dessutom påökt av ateljéchefen Björn Bergqvist.


91:an Karlsson rycker in (1955) med Bengt Lindström som fotograf och Arne Ragneborn som regissör.
Produktion: Film AB Imago.
Produktionsledning: Sven Nygren.
Inspelningsplats: Metronome Studios.
Distributörer: Svea film och Pallas film.

Metronome spelade sedan in Flamman (1956) fotograferad av Bengt Lindström och med Catrin Westerlund i huvudrollen.
Regissör: Arne Ragneborn.
Produktion: Metronome Studios.
Producent: Lars Burman.
Inspelningsplats: Metronome Studios.
Distributör: Freja Film.

Aldrig i livet (1957) i regi av Arne Ragneborn och med Bengt Lindström som fotograf.
Produktion: Metronome Studios, Iris Film.
Produktionsledning: Lars Burman.
Inspelningsplats: Metronome Studios.
Distributör: Iris Film.
Manuskript: Peter Bourne, Lars Burman, Lars Ekborg, Sven-Erik Gamle och Arne Ragneborn.

Blondin i fara (1957) i regi av Robert Brandt.
Fotograf: Bengt Lindström.

Produktion: Nyve Film.
Producent: Tom Younger.
Inspelningsplats: Metronome Studios.
Distributör: Freja Film.

91:an Karlsson slår knock out (1957) i regi av Gösta Lewin.
Fotograf: Bengt Lindström.
Produktion: SVEA Film.
Produktionsledning Sven Nygren (även kallad Massa Nygren).
Inspelningsplats: Metronome Studios.
Distributör: Svea Film, Pallas Film.

Linje sex (1958) i regi av Bengt Blomgren.
Fotograf:
Karl-Erik Alberts.
Produktion: Fortuna Film.
Produktionschef: Bertil Jernberg.
Inspelningsplats: Metronome Studios.
Distributör: Svea Film.

Guldgrävarna (1959) i regi av Bengt Järrel.
Fotograf: Bengt Lindström.
Produktion: Nöjeskatten Filmproduktion
Produktionsledning: Carl-Axel ”Sluggo” Carlsson.
Inspelningsplats: Metronome Studios.
Distributör: Cat-Film.

Rymdinvasion i Lappland (1959) regisserad av Virgil W. Vogel.
Fotograf: Hilding Bladh.
Produktion: Gustaf Unger Film (Hollywood) Fortuna Film
Producenter: Bertil Jernberg, Gustaf Unger.
Inspelningsplats: Metronome Studios och Sandrewateljéerna.
Distributör: Iris Film.

91:an Karlsson muckar (tror han), (1959) i regi av Åke Grönberg.
Fotograf: Bengt Lindström.
Produktion: Film AB Imago.
Inspelningsplats: Metronome Studios.
Distributör: Svea Film Pallas Film.

Med fara för livet (1959), regisserad av Peter Bourne.
Fotograf: Bengt Lindström.
Produktion: Freja Film, Gotlands Turisttrafikförening.
Produktionsledning: Sven Nicou.
Inspelningsplats: Metronome Studios.
Distributör: Freja Film.

Vaxdockan (1962), regisserad av Arne Mattsson och med Åke Dahlqvist som fotograf.
Producent: Lorens Marmstedt.
Produktion: Florafilm.
Inspelningsplats: Metronome Studios.
Distributör: Corona Film.

Raggargänget (1962), i regi av Ragnar Frisk.
Fotograf: Bent Williams, pseudonym för Åke W Borglund.
Produktion: Atlas Film.
Inspelningsplats: Metronome Studios.
Distributör: Atlas Film.

Mordvapen till salu (1963) regisserad av Per G. Holmgren.
Fotograf: Bengt Dalunde.
Produktion: Siriusfilm.
Inspelningsledning: Carl-Henry Cagarp.
Inspelningsplats: Metronome Studios.
Distributör: Tellus Film.



Kommentar från Roland Sterner, FSF:
Åke W Borglund, som 1962 fotograferade Ragnar Frisks ”Raggargänget”, var en av svensk films yngsta A-fotografer när han, just fyllda 23 år, gjorde ”Klarar Bananen Biffen?” 1957. Jag råkade se den inspelningen en sommardag på Stora Torget i Nyköping när det togs en scen med Åke Grönberg och Åke Söderblom. Jag och mina kompisar började prata med B-fotografen, en äldre man i vit overall. Det var Frank Dalin, som bl a hade fotograferat den första Åsa-Nisse-filmen 1949. Jag kikade in i en stor kombi-bil, och där satt en ljudtekniker och spelade in på 17,5mm perfo.

Jag minns att två bastanta kamerapassare lyfte upp en Debrie-kamera på ett biltak för en översiktsbild. Man fick en känsla av hur tung den kameran var, troligen närmare 80 kg.

Fredagen den 10 februari 1961 brann Metronome Studios. Expressen skrev dagen därpå under rubriken Skador för halv miljon vid ateljébrand i Stocksund: ”Den två våningar höga tegelbyggnaden, där ateljén var inrymd, blev helt och hållet urblåst. […] Ombyggnadsarbeten pågick på fredagseftermiddagen i filmateljén, där man skulle höja innertaket i A-hallen. En hantverkare hade kapat av ett ångrör […] med en skärbrännare, och sannolikt har elden vållats av en svetsloppa.”

Svenska Dagbladet skrev: ”När brandkåren kom till platsen och den närmaste halvtimmen därefter stod höga lågor ut från byggnaden genom taket över B-hallen, som då var övertänd. Det såg länge ut som om branden skulle kunna stoppas där men den gick vidare och vållade skador i praktiskt taget alla utrymmen. Elden gick genom såväl takkonstruktionerna som kulvertar under golv.”
Reparationsarbetet kom snabbt igång och så sakteliga började verksamheten rulla igen i Metronomes ateljéer. Men lusten var borta.

I skiftet 1963-64 var det dags för Svensk TV-produktion (STV) att hyra Gamla elverket i Stocksund. Aktieägare i STV var Svenska Philips, Olle Nordmars Artfilm, regissör Åke Falks Falkproduktion samt Hasse Alfredson och Tage Danielssons Svenska Ord. En annan intressent var Time-Lifekoncernen i USA. Verkställande direktör i STV var ingenjör Lars Gösta Ridderstrand från Philips. Chefsproducent var Arne Arnbom från Sveriges Radio, ekonomichef Bengt Höög och produktionschef Sven Sjönell.

Bland STV:s teknisk personal fanns bland andra Janne Bergmark som var teknisk chef samt Yngve Mansvik som var belysningschef, båda kom från Sveriges Radio. Chefen för dekorationsavdelningen hette Alvar Östlund. TV-fotografer var Hans Hernborn (senare chef på Sveriges Radio), Peter Goldman (senare producent för en berömd Beatles-film). Hans Svanberg var först bildmixer och med tiden även fotograf.


Ungefär så här såg det ut i Gamla elverkets lokaler på STV:s tid.
A-hallen var på 365 kvm, B-hallen 180 kvm.

Den rödtonade kvadraten på planskissen visar kontrollrummets placering en trappa upp. Spiraltrappan till vänster i A-hallen ledde dit upp. Så även den raka trappan i B-hallen. Bandrummet var uppbyggt av en amerikan vid namn Leroy Bellwood. Han kom från en TV-station i San Diego som tillhörde Time-Life koncernen. Lunchrum fanns i en gul villa i närheten.

Men STV hade det kämpigt. Det viktigaste skälet till svårigheterna var att Sveriges Radio inte ville köpa bolagets produktioner. Man fick istället vända sig till den internationella marknaden och det höll inte, trots inspelningar med Cullbergbaletten och Hasse & Tages Gula hund som rönte stor uppmärksamhet. I början av 1966 gav STV upp.

När Svensk Filmindustri den 3 december 1965 tillkännagav att man ämnade lägga ner Filmstaden i Råsunda, berättade VD Kenne Fant att bolaget planerade att förlägga sin framtida inspelningsverksamhet till det Gamla elverket i Stocksund.

När det blev så dags hade Svensk Filmindustri överlåtit driften av ateljéerna i Stocksund till Kommanditbolaget Nord-Art AB som bildades 1966 av AB Svensk Filmindustri, Svenska AB Philips och Tidningsutgivarföreningens förlags AB med syftet att producera TV-program.

Men det blev bara en kort sejour för Nord-Art i det gamla elverket. Dagens Nyheter meddelade den 3 mars 1967 att staten ämnar ta över ateljéer i Stocksund från 1 januari 1968, eftersom ”Nord-Art har funnit det ändamålsenligt att flytta sin inspelningsverksamhet till Filmstaden i Solna”, som AB Hufudstaden ställt till förfogande eftersom man ännu inte fått något rivningstillstånd. (Tiden i Råsunda Filmstad blev kort för Nord-Arts del. Riksteatern tog över där 1971.)

Den nybildade Kommittén för television och radio i utbildningen (TRU), flyttade in i Gamla elverket i Stocksund redan under 1967.

Sveriges Utbildningsradio AB (UR) övertog verksamheten 1978.

UR lämnade Gamla elverket i Stocksund 1993.

Numera ingår lokalerna i Marina Läroverket.

Stort tack till Janne Lindeström och Hans Svanberg som berättat!























Den här bilden kommer från en skrift som heter
”Roslagsbanan, data och händelser från 50-årsperioden 1885-1935”,
utgiven 1936 av Stockholm - Rimbo Järnvägsaktiebolag.

Byggnaden i bakgrunden är Cedergrenska tornet.







Satellitbild från www.hitta.se

Till startsidan