I
februari 1919 startade Filmindustri AB Skandia bygget av en
inspelningsateljé i Långängen utanför Stockholm. Arkitekt var professor
C. Forsell och arbetet utfördes av byggnadsfirman Contraktor. Golvytan var 38 x 23 meter och tomten var på 10
tunnland, 50.000 kvm.
Långängsateljén togs i bruk sommaren 1919 men användes till
filminspelning bara under
några få år. Ateljén låg ovanför Svanholmsängen, ungefär där
Tranholmsborna idag parkerar sina bilar (2009).
Byggnaden revs 1936. Innan
dess hade Svensk Filmindustri använt den som lager. Dessutom togs
ateljéns
filmlaboratorium i bruk under den korta
tid som en ny framkallningsmaskin, anpassade för ljudfilmen,
installerades i Råsunda Filmstad 1931.

Ateljén i
Långängen under uppbyggnad, 1919.
Förr kallades berget intill ateljébyggnaden för Filmberget.


På den här
kartan som upprättades 1925 kan du se var ateljén var belägen.
Kartan är här redigerad. Vägnamn och annan information har lagts till.
Stort tack till Ferenc Kazinczy i Stocksunds
Hembygdsförening som letat fram kartan.
Filmstaden
Skandia
Filmen, häfte
15, årg 2 (1919)
”Vår första filmstad efter mera
storslagna mått närmar sig nu sin
fullbordan. Ute i Långängen mellan Stocksunds och Djursholms samhällen
reser sig ett glashus av ofantliga dimensioner, som genast tilldrager
sig den besökandes uppmärksamhet. Det är Filmindustriaktiebolaget
Skandias nya filminspelningsateljé. Bakom denna utbreder sig ett
etablissementet tillhörigt större tomtområde om sirka tio tunnland
vacker och omväxlande terräng, även denna avsedd för inspelningar av
utomhusscener.
Även vår film tycks ha fått något av den amerikanska initiativkraften
över sig. Under febril verksamhet har själva ateljébyggnaden skjutit i
höjden på några få månader, och detta är inga småsaker, då man
betänker, att ateljén omfattar en golvyta om 1,300 kvm för själva
inspelningen och 3,000 kvm för diverse administrationsändamål, såsom
klädloger, laboratorielokaler, snickeri-, måleri, och
skräddarverkstäder, samlingsrum m.m. med dess kaos av apparater och
ledningar av alla slag.
Vad som återstår — och icke tarvar någon särskilt brådskande behandling
— är det yttre tomtområdets anordning för inspelningsändamål. Men även
här ute i terrängen skola uppföras mer eller mindre permanenta
byggnadsverk, som skola bilda ramen för blivande filmkonstverk.
Anläggningarnas utförande står under ledning av direktör Nils Bouveng i
Skandiabolaget, arkitekt är professor C. Forsell, och byggnadsarbetet
utföres av Byggnadsaktiebolaget Contraktor. A.-B. Installatör har efter
ingeniör J. Lidéhns planläggning ombesörjt de invecklade värme-,
sanitär-, och ventilationsanordningarna, och Asea har sörjt för de icke
mindre invecklade belysningsanordningarna. Det blir Älvkarleby
vattenfall, som fr leverera det erforderliga solljuset, då det
ordinarie strejkar. Men Skandia står inte rådvill inför sådana
bagateller, som om även Älvkarleby skulle torka in, ty det anlägger
ytterligare en reserv för motordrift som säkerhet mot avbrott i
ledningarna. Så brist på förutseende får inte förekomma, då det gäller
att bygga filmstad, och det är med verkligt nöje man konstaterar all
den omtanke och energi, som nedlagts på detta företag. Skandiabolaget
är att lyckönska till detta nya hem för sin verksamhet.”
Texten nedan är hämtad
ur en liten skrift med titeln
Aktiebolaget Svensk
Filmindustris ateljéer
som gavs ut den 25 maj
1920
”Till Långängen kommer man med
Djursholmsbanan. Man stiger av vid
Stocksund och tar bibanan till Långängsstationen, varifrån det är cirka
10 minuters promenad fram till ateljén. Denna är omgiven av högstammiga
furor och ligger vid Värtans vatten. Sommartid uppehålles trafiken till
ateljéns egen brygga med ångslupar från Ropsten.
För anläggningarna vid Råsunda och Långängen ha två skilda principer
följts. I det förra fallet har man tillämpat paviljongsystemet, medan
man i det senare utgått från den grundsatsen att så långt som möjligt
samla de olika avdelningarna under ett tak. Långängens etablissemang
inrymmer sålunda ateljéhall, laboratorium, klädloger, verkstäder,
kontorslokaler och marketenteri samt i källarvåningen
ventilationsanordningar, garage och magasin.
Inspelningshallen har en betydande omkrets, mätande icke mindre än
38x23 m. Den har plats för ett stort antal scenanordningar samtidigt —
ända upp till 12 uppställningar ha på en gång varit anordnade på dess
golv — men givetvis förekommer det också tillfällen, då hela den
väldiga ytan måste tagas i anspråk för en enda upptagning.
Belysningsanordningarna äro alltigenom av högsta klass och för
ventilationen är sörjt på ett sinnrikt och effektivt sätt.
Hela området mäter cirka 50.000 kvm i omkrets och erbjuder sålunda god
svängplats för inspelningar och arrangement i det fria. Sådana äro just
nu vidtagna i och för August Strindbergs 'Högre ändamål' med Rune
Carlsten som regissör. På den till ateljéområdet hörande holmen äro
under uppförande kyrka och kyrkogård och bakom ateljén prästgård, båda
avsedda för nyss nämnda film.
Före bildandet av AB Svensk Filmindustri tillhörde Långängens
etablissement Filmindustriaktiebolaget Skandia, som i februari 1919
påbörjade arbetena med uppförandet av den imponerande ateljébyggnaden.
Dessa bedrevos så raskt, att de första upptagningarna kunde företagas i
inspelningshallen redan i juli och innan året var till ända stod
anläggningen fullt färdig.
Chef för avdelningen vid Långängen är major L. A. Schenström med
förutvarande kamreren vid Oscarsteatern Gunnar Malmberg som närmaste
man.”
|