Gustaf Molander, 1938

Previous Home Next

sf54_202

© 1938 AB Svensk Filmindustri

Mellan 1930 och början av 1950-talet var filmljudet optiskt vid inspelning och efterarbete, och i stort sett alla som klippte film på den tiden hade ljudet inkopierat på arbetskopian. Det blev enklare så. Inget trassel med synken och inga ljudrullar att hålla reda på.

Det kunde förstås bli problem ibland med den så kallade tonförskjutningen, att ljudet var inkopierat omkring 20 rutor innan bilden, men den olägenheten lärde sig klipparna att hantera.

Tekniken att klippa med inkopierat ljud hade förstås sina begränsningar. Komplicerade musikscener måste exempelvis alltid klippas med separat ljudfilm.

Till startsidan