
Vi ha lovat med några ord presentera den
senaste nyheten på biografmusikens område och här är den i bild, sådan
den för närvarande ter sig i Linköping på utställningen under direktör
Sjölands beskyddarskap.
En representant för Biografbladet har vid Linköpingsutställningen haft
tillfälle att taga den Hupfeldska apparaten i närmare besiktning samt
hört ”Pan” — så heter detta förunderliga klangskåp icke utan skäl.
Pan lyder snällt tryckningen av en elektrisk knapp. På en sådan
tryckning spelar apparaten i skåpet med orkesterns liv och känsla
tonerna till Tristan, Parsifal, en Beethovensymfoni, en violinkonsert
med orkesterackompanjemang, marscher, dansstycken o. s. v., allt
beroende på de musikrullar som för tillfället insättas.
Men hur gör sig denna musik i en biografsalong?
Det är den frågan, som här framför andra skall besvaras.
Pans musik är verklig musik av levande orkester ganska nära, även om
man endast lyssnar till den från konsertsynpunkt. Emellertid kommer man
under sådana förhållanden lätt att ställa för stora pretentioner på
den. Till filmen är den på sin rätta plats. Vad som kan fattas av liv i
en eller annan tonkombination får sitt fulla liv av den levande bilden
på duken.
Vad som kanske mest överraskar är lättheten att anpassa Pan efter
filmspelets skiftningar. De rullar som tänkas lämpade för en film
insättas. Nu rider William Hart över prärien. Pan spelar en munter
galopp. Nu kuttra Douglas Fairbanks och hans leende moitié vid floden.
Pan spelar en vals. Plötsligt kastas scenen om. Lika fort slår man av
valsen på Pan och trummor och basun falla in.
Det märkliga i saken är att Pan vida överträffat alla förväntningar,
som besökande vid Linköpingsutställningen sagt sig ha haft, innan de
själva hört på Pan!
Pan kostar 108,050 Mark fritt banvagn Leipzig. Om markkursen ej
överstiger 12 öre säger sig representanten för Sverige, direktör
Ekblad, kunna leverera instrumentet fritt förtullat Stockholm för
15,500 kronor. Det är alltså en rätt väsentlig engångskostnad, men vad
kostar ej en orkester i dessa tider. Dessutom: Pan är aldrig ute och
strejkar.
Emellertid, för att Pan skall få den allmänt praktiska betydelse för
biograf ägarna, som dessa väntat, fordras att ett sådant arrangemang
vidtages, att musikrullarna kunna få hyras tillsammans med den film för
vilken de äro avsedda att användas.
”Pan” — det elektriska
musikverket
— vinner insteg på biograferna.
Biografbladet, nr 14 – 1 september 1920
Den i Biografbladet n:r 12 presenterade
musiknyheten,
den Hupfeldska apparaten ”Pan”, börjar nu komma till användning på
biograferna. Sålunda finnes den redan inmonterad förutom, som förut
meddelats, i Linköping även å Teaterbiografen i Kristianstad, Palladium
i Lund, Folkets Hus-biografen i Katrineholm, Regina i Åhus samt å
Vinslöfs biografteater. Filmcentralens under byggnad varande biografer
i Vestervik och Uddevalla komma likaså, när de någon gång i oktober
öppnas, att bjuda sin publik på detta slags moderna musik.
Den elektriska orkestern har mottagits av publiken med stor förtjusning
och även pressen har ansett den förtjänt av ett berömmande omnämnande.
I Kristianstads läns tidning för den 26 augusti finna vi nedanstående
notis, som vi tillåta oss avtrycka.
Elektrisk biomusik.
Vi leva som bekant i maskinernas och elektricitetens tidevarv, och
detta har till följd att man ibland får se och höra en del egendomliga
ting. De, som i dagarna besökt Teaterbiografen, ha helt säkert lagt
märke till att biografen fått ett nytt, för åskådaren osynligt kapell,
sammansatt av alla de olika instrument som höra till en bättre
orkester. Men alla ha kanske inte kommit underfund med, att tonerna
frambringas på mekanisk väg. En titt bakom musikestraden avslöjar
emellertid ”musikkåren” såsom en ”apellåda” av försvarliga dimensioner
och driven med elektricitet. Även om man inte är någon älskare av
mekanisk musik, måste man dock medge, att det sinnrikt inrättade
spelverket åstadkommer toner, som inte behöva komma något öra att lida.
De många olika instrumenten prestera ett utmärkt samspel och tonerna
äro klara och rena.
Orkesterverket är av tyskt fabrikat och har fått namnet ”Pan”. Det kan
ersätta en sexton mans orkester men skötes blott av en man.
Flera andra biografer i landet ha redan anskaffat eller tänka förse sig
med sådana kapell. De ordinarie biografmusici få en besvärlig
konkurrent, men man får dock både för deras och musikens skull hoppas,
att de icke bli helt utestängda av denna musikaliska modernitet.
En praktisk uppfinning
på biografmusikens område.
Filmbladet,
den 1 februari 1917
Innehavaren av biografen Biorama i Göteborg direktör
Otto Montgomery har gjort en uppfinning, som gör det möjligt för en
pianist att mitt under pianospelet bjuda på såväl orgelmusik och
zittraspel. Uppfinningen består däri, att i själva pianot inmonterats
dels en orgel och dels en zittra. Genom ett mycket enkelt handgrepp kan
pianot förvandlas till orgel. Man har nämligen endast att dra ut en
låda under tangentbordet och pålägga elektrisk ström, så är orgeln
färdig. Zittraspelet får pianisten fram genom att trampa på en pedal.
Uppfinningen, som under den närmaste tiden demonstrerats i Biorama har
hittills fungerat synnerligen väl och väckt berättigat uppseende bland
biopubliken. Att den innebär en stor fördel är givet, då det
naturligtvis särskilt på en biograf är till gagn för den spelande att
på detta sätt snabbt kunna ändra musiken efter de på vita duken
upprullade bilderna.
|