Vi ha lovat med några ord presentera den senaste nyheten på biografmusikens område och här är den i bild, sådan den för närvarande ter sig i Linköping på utställningen under direktör Sjölands beskyddarskap.

En representant för Biografbladet har vid Linköpingsutställningen haft tillfälle att taga den Hupfeldska apparaten i närmare besiktning samt hört ”Pan” — så heter detta förunderliga klangskåp icke utan skäl.

Pan lyder snällt tryckningen av en elektrisk knapp. På en sådan tryckning spelar apparaten i skåpet med orkesterns liv och känsla tonerna till Tristan, Parsifal, en Beethovensymfoni, en violinkonsert med orkesterackompanjemang, marscher, dansstycken o. s. v., allt beroende på de musikrullar som för tillfället insättas.

Men hur gör sig denna musik i en biografsalong?

Det är den frågan, som här framför andra skall besvaras.

Pans musik är verklig musik av levande orkester ganska nära, även om man endast lyssnar till den från konsertsynpunkt. Emellertid kommer man under sådana förhållanden lätt att ställa för stora pretentioner på den. Till filmen är den på sin rätta plats. Vad som kan fattas av liv i en eller annan tonkombination får sitt fulla liv av den levande bilden på duken.

Vad som kanske mest överraskar är lättheten att anpassa Pan efter filmspelets skiftningar. De rullar som tänkas lämpade för en film insättas. Nu rider William Hart över prärien. Pan spelar en munter galopp. Nu kuttra Douglas Fairbanks och hans leende moitié vid floden. Pan spelar en vals. Plötsligt kastas scenen om. Lika fort slår man av valsen på Pan och trummor och basun falla in.

Det märkliga i saken är att Pan vida överträffat alla förväntningar, som besökande vid Linköpingsutställningen sagt sig ha haft, innan de själva hört på Pan!

Pan kostar 108,050 Mark fritt banvagn Leipzig. Om markkursen ej överstiger 12 öre säger sig representanten för Sverige, direktör Ekblad, kunna leverera instrumentet fritt förtullat Stockholm för 15,500 kronor. Det är alltså en rätt väsentlig engångskostnad, men vad kostar ej en orkester i dessa tider. Dessutom: Pan är aldrig ute och strejkar.

Emellertid, för att Pan skall få den allmänt praktiska betydelse för biograf ägarna, som dessa väntat, fordras att ett sådant arrangemang vidtages, att musikrullarna kunna få hyras tillsammans med den film för vilken de äro avsedda att användas.

---

”Pan” — det elektriska musikverket
— vinner insteg på biograferna.
Biografbladet, nr 14 – 1 september 1920

Den i Biografbladet n:r 12 presenterade musiknyheten, den Hupfeldska apparaten ”Pan”, börjar nu komma till användning på biograferna. Sålunda finnes den redan inmonterad förutom, som förut meddelats, i Linköping även å Teaterbiografen i Kristianstad, Palladium i Lund, Folkets Hus-biografen i Katrineholm, Regina i Åhus samt å Vinslöfs biografteater. Filmcentralens under byggnad varande biografer i Vestervik och Uddevalla komma likaså, när de någon gång i oktober öppnas, att bjuda sin publik på detta slags moderna musik.

Den elektriska orkestern har mottagits av publiken med stor förtjusning och även pressen har ansett den förtjänt av ett berömmande omnämnande. I Kristianstads läns tidning för den 26 augusti finna vi nedanstående notis, som vi tillåta oss avtrycka.

Elektrisk biomusik.
Vi leva som bekant i maskinernas och elektricitetens tidevarv, och detta har till följd att man ibland får se och höra en del egendomliga ting. De, som i dagarna besökt Teaterbiografen, ha helt säkert lagt märke till att biografen fått ett nytt, för åskådaren osynligt kapell, sammansatt av alla de olika instrument som höra till en bättre orkester. Men alla ha kanske inte kommit underfund med, att tonerna frambringas på mekanisk väg. En titt bakom musikestraden avslöjar emellertid ”musikkåren” såsom en ”apellåda” av försvarliga dimensioner och driven med elektricitet. Även om man inte är någon älskare av mekanisk musik, måste man dock medge, att det sinnrikt inrättade spelverket åstadkommer toner, som inte behöva komma något öra att lida. De många olika instrumenten prestera ett utmärkt samspel och tonerna äro klara och rena.

Orkesterverket är av tyskt fabrikat och har fått namnet ”Pan”. Det kan ersätta en sexton mans orkester men skötes blott av en man.

Flera andra biografer i landet ha redan anskaffat eller tänka förse sig med sådana kapell. De ordinarie biografmusici få en besvärlig konkurrent, men man får dock både för deras och musikens skull hoppas, att de icke bli helt utestängda av denna musikaliska modernitet.

Innehavaren av biografen Biorama i Göteborg direktör Otto Montgomery har gjort en uppfinning, som gör det möjligt för en pianist att mitt under pianospelet bjuda på såväl orgelmusik och zittraspel. Uppfinningen består däri, att i själva pianot inmonterats dels en orgel och dels en zittra. Genom ett mycket enkelt handgrepp kan pianot förvandlas till orgel. Man har nämligen endast att dra ut en låda under tangentbordet och pålägga elektrisk ström, så är orgeln färdig. Zittraspelet får pianisten fram genom att trampa på en pedal. Uppfinningen, som under den närmaste tiden demonstrerats i Biorama har hittills fungerat synnerligen väl och väckt berättigat uppseende bland biopubliken. Att den innebär en stor fördel är givet, då det naturligtvis särskilt på en biograf är till gagn för den spelande att på detta sätt snabbt kunna ändra musiken efter de på vita duken upprullade bilderna.

Till startsidan