Ekman, Hans (Hasse), f. 1915, regissör, manusförfattare och skådespelare. E. studerade 1935 filmregi i Hollywood, skrev 1937 sitt första filmmanus och regidebuterade med Med dej i mina armar (1940). Under drygt två decennier var E. en av svensk films mest yrkeskunniga regissörer och iscensatte såväl seriösa dramer som lättviktiga komedier, bl.a. Första divisionen (1941), Kungliga patrasket (1945) Vandring med månen (1945), Flickan från tredje raden (1949), Flicka och hyacinter (1950), Sjunde himlen (1956) och Ratataa eller Staffan Stolle Story (1956). Han spelade även i andra regissörers filmer, t.ex. Ingmar Bergmans Gycklarnas afton (1953). Åren 1951–54 och 1960–64 var E. engagerad vid Intima teatern i Stockholm som regissör och skådespelare. Han regisserade även revyer för Karl Gerhard, Povel Ramel och Kar de Mumma. Den mångsidige E. skrev också schlagertexter, t.ex. Swing it magistern! (1940), och böcker, bl.a. memoarboken Den vackra ankungen (1955).

Nationalencyklopedin


Ekman var så ung att det nästan föreföll utmanande när Lorens Marmstedt 1940 lät honom regissera sin första film som tjugofyraårig hos Terra. Debuten var en crazykomedi, Med dig i mina armar. Nästa uppdrag blev flygfilmen Första divisionen, och därefter kom en psykologisk thriller, Lågor i dunklet (1942), sedan en bitterljuv kärlekshistoria efter Walter Ljungquist, krigsskildringen En dag skall gry, idédramat Exellensen, vardagskomedin Som folk är mest (1944) osv, osv. I allmänhet ansvarade han själv för scenariot, förutom att han hann med att skriva en mängd manuskript till andras filmer, exempelvis Baumans Swing it, magistern. Syftet med uppräkningen är inte att antyda att varje Ekman-film var ett mästerverk utan att visa över vilket häpnadsväckande register han rörde sig. Han gjorde det med en självfallen naturlighet som både väckte beundran och misstänksamhet. Det var lätt att uppfatta honom som eklektiker och efterapare, ty föredömena ofta lätt igenkännliga, men i så fall var det eklektikerns förtjänst, att den svenska filmen för första gången berikades med livgivande impulser från internationell filmkonst, framför allt från den amerikanska thrillerns och komedins effektiva dramaturgi och spänstiga rytm. I den bemärkelsen gav Ekman svensk film en professionalism som dittills varit den märkligt främmande, och frågan är om han inte efter Mauritz Stiller var den förste regissören i Sverige för vilken filmen verkligen var det naturliga uttrycksmedlet.
Efter snart femtio år är det en smula märkvärdigt att se hur moderna och spänstiga och tillgängliga just Hasse Ekmans filmer fortfarande i allmänhet ter sig, och inte enbart för att de har ett tempo och en berättarforce som i jämförelse med de flesta av hans samtida kollegers förefaller unik. Hans mest personliga filmer, de som tillkom utan beställt beredskapspatos eller uppstressad produktivitetsider, har dessutom en fräschör och skärpa i utblicken över verkligheten och människorna som inte är bunden av sin tidsprägel. Hans kvickhet har behållit sin espri, hans vemod sin ömhet, hans desillution sin allmängiltighet.

Filmen i Sverige, av Leif Furhammar





Ekman, Hasse [1915-] svensk regissör, manusförfattare och skådespelare, är son till till den svenska scenens klarast lysande stjärna, Gösta Ekman senior, och far till Gösta Ekman junior.
Han vande sig från barnsben att sikta mot stjärnorna och stod på scenen redan hösten 1932. Följande år fick han sin första filmroll, och sommaren 1935 studerade han filmens hantverk och stjärnkult i Hollywood.
Den sedemera flitige filmförfattaren Ekman fick sitt första manus inspelat av Anders Henrikson, Blixt och dunder efter PG Wodehouses roman.
Lorens Marmstedt engagerade honom till Terrafilm och lät honom regidebutera med crazykomedin Med dig i mina armar 1940. Genombrottet kom året därpå med den militära flygfilmen Första divisionen, ansedd som den bästa av de många beredskapsfilmerna från andra världskrigets år. I båda filmerna visar han sig tydligt påverkad av 30-talets hollywoodska berättargrepp.
I komedin Kungliga patrasket skildrar han med ömsint allvar sina upplevelser av teaterfamiljen Gösta Ekman – i filmen genomskinligt maskerad till familjen Stefan Anker med Edvin Adolphson som överhuvud.
En enorm publikframgång blev Fram för lilla Märta, en fantasifull variant av Brandon Thomas' klassiska lustspel Charlies tant med en skräddarsydd titelroll för Stig Järrel.
Ekmans styrka som filmskapare ligger mer i den ironiskt tillspetsade, anekdotiska berättelsen än i den breda epiken. Episodfilmen Medan porten var stängd vittnar om hans förmåga att i några snabba skisser fånga ett helt människoöde.
Under senare delen av 40-talet kom han att inrikta sig på filmberättande i det litterära 40-talets anda – detta i öppen tävlan med Ingmar Bergman. Ekman strävade till en modernt frän, poetiskt underfundig filmstil, och denna kom att förkroppsligas av hans dåvarande hustru Eva Henning. Med henne som motspelerska skapade han i Banketten en äktenskapsskildring och tidsstudie av frätande skärpa. Direkt för henne skrev han också Flicka och hyacinter, ansedd som hans bästa film. I denna tolkar hon självutplånande intensivt en lesbisk kvinnas ensamhet.
Med dessa båda filmer var höjdpunkten i hans karriär redan nådd. I fortsättningen skulle han mest ge prov på sitt goda handlag med komedin, manifesterad i främst en serie filmer skrivna för Sickan Carlssons skrattgropar och älskvärda lustspelslynne. En särställning intar Ratataa, resultatet av hans tillfälliga filmförbindelse med Povel Rammel och Knäppupp. Med sin dramatiska stringens och lekfulla kvickhet intar Ekman en ledande ställning inom svensk film under 40- och 50-talen.

Bra Böckers Film och TV-lexikon


En journalist frågar Hasse Ekman: Vad är det som är typiskt Hasse och vad är det som är typiskt Ingmar Bergman? Hasse funderar en stund och svara med två drinkrecept:

HASSE SPECIAL
3/8-delar yrkeskunnande
2/8-delar vardagsäkthet
1/8-del leklynne
1/8-del ytlighet
1/8-del andras idéer
Serveras tempererad.
Tämligen oförarglig.
Inga efterverkningar.
BERGMANS BLANDNING
3/8-delar yrkeskunnande
2/8-delar genilaitet
1/8-del moralitet
1/8-del pubertetskomplex
1/8-del fula ord
Omskakas UTAV HELVETE!
Bör ej förtäras på fastande
mage eller av nervklena.


Hasse Ekman avled i februari 2004 på ett sjukhus i Spanien.


Filmografi:

  1. Blixt och dunder (1938) manus
  2. Hjältar i gult och blått (1940) manus tills. med Schamyl Bauman
  3. Karl för sin hatt (1940) manus tills. med Bengt Idestam-Almquist
  4. Swing it magistern (1940) manus tills. med Schamyl Bauman
  5. Med dej i mina armar (1940) regi och manus
  6. Fröken Kyrkråtta (1941) dialog
  7. Spökreportern (1941) manus
  8. Första divisionen (1941) regi och manus
  9. Magistrarna på sommarlov (1941) manus
  10. Lågor i dunklet (1942) regi och manus
  11. Lyckan kommer (1942) regi och manus tills. med Bengt Janzon
  12. Örlogsmän (1943) manus tills. med Alvar Zacke
  13. Ombyte av tåg (1943) regi och manus
  14. Sjätte skottet (1943) regi
  15. På liv och död (1943) manus
  16. En dag skall gry (1944) regi och manus tills. med Sven Stolpe
  17. Excellensen (1944) regi
  18. Som folk är mest (1944) regi och manus tills. med Herbert Grevenius
  19. Kungliga patrasket (1945) regi och manus, produktionsledare
  20. Vandring med månen (1945) regi och manus tills. med Walter Ljungquist
  21. Fram för lilla Märta (1945) regi, manus och produktionsledare
  22. I dödens väntrum (1946) regi och manus tills. med Walter Ljungquist
  23. Kärlek och störtlopp (1946) manus, tills. med Sven Esse Björkman
  24. Möte i natten (1946) regi och manus tills. med Torsten Flodén
  25. Medan porten var stängd (1946) manus tills. med Walter Ljungquist, regissör och produktionsledare
  26. En fluga gör ingen sommar (1947) regissör, producent och manus
  27. Var sin väg (1948) manus, regissör och producent
  28. Lilla Märta kommer tillbaka (1948) regi och manus
  29. Banketten (1948) regissör, produktionsledare och manus
  30. Flickan från tredje raden (1949) regissör, produktionsledare och manus
  31. Flicka och hyacinter (1950) regissör, produktionsledare och manus
  32. Hjärter knekt (1950) regi och manus tills. med Lasse Swärd
  33. Kyssen på kryssen (1950) manus
  34. Den vita katten (1950) regi, producent och manus
  35. Dårskapens hus (1951) idé, regi och produktionsledare
  36. Eldfågeln (1952) regi och manus
  37. Resan till dej (1953) manus
  38. Vi tre debutera (1953) manusbearbetning och regi
  39. Glasberget (1953) manusbearbetning
  40. Gabrielle (1954) regi och manus tills. med Walter Ljungquist
  41. Egen ingång (1956) regi och manus tills. med Sigurd Hoel
  42. Sjunde himlen (1956) regi och manus
  43. Ratataa, eller Staffan Stolle Story (1956) regi och manus
  44. Med glorian på sned (1957) regi och manus
  45. Sommarnöje sökes (1957) regi
  46. Den store amatören (1958) regi och manus
  47. Du är mitt äventyr (1958) manus tills. med Stig Olin
  48. Jazzgossen (1958) regi och manus, tills. med Gösta Stevens
  49. Fröken Chic (1959) regi och manus, tills. med Gösta Stevens
  50. Himmel och pannkaka (1959) regi och manus tills. med Gösta Stevens
  51. Det svänger på slottet (1959) manus tills. med Stig Olin
  52. Kärlekens decimaler (1960) regi och manus tills. med Gösta Gustaf-Janson
  53. På en bänk i en park (1960) regi och manus
  54. Stöten (1961) regi
  55. Min kära är en ros (1963) regi
  56. Äktenskapsbrottaren (1964) regi och manus
  57. Niklasons (1965) TV-serie

Till startsidan