Vem dömer (1922)

© 1922 AB Svensk Filmindustri

Från inspelningen av Vem dömer, 1921. (Filmen hade premiär 1922.)
Victor Sjöström med megafon, Julius Jaenzon bakom kameran, Mauritz Stiller i förgrunden.

Några rader ur en artikel i Filmnyheter, den 4 oktober 1920, med titeln
”Victor Sjöström i arbete”

Varje regissör har sitt sätt att arbeta på. Och Victor Sjöström har sitt. Det finns regissörer, som tycker om att vara temperamentsfulla under inspelningarna, att nedkalla alla mer eller mindre onda makter över de agerande, när det av en eller annan anledning råkar gå år skogen. Det är ett sätt. Men det är inte Victor Sjöströms sätt.

Victor Sjöströms sätt är lugnt, behärskat och metodiskt. Det är överhuvudtaget mycket behagligt att arbeta under Victor Sjöströms ledning, betygar var och en som blir tillfrågad i saken.

Skådespelaren Tore Svennberg säger t.ex.:
— Jag tycker det är trevligt att spela in film för Sjöström. Allting är så klart och redigt. Han vet precis hur allt ska vara, när inspelningen börjar. Det är inget sökande under arbetet. Det kan ju vara någon liten detalj, men man märker, vart han vill syfta. Personligen uppskattar jag honom mycket både som konstnär och som regissör. Jag har samarbetat med honom vid teatern också, och det är verkligen glädjande, att han både som filmregissör och teaterman alltid hållit fast vid de konstnärliga kraven.

Herr Sjöströms underregissör, skådespelare E. Engborg, understryker detta uttalande med följande erfarenheter av samarbetet med honom:
— Något mycket utmärkande för Sjöström är hans punktlighet, allt är väl övertänkt. Alla regianordningar äro noga utarbetade i manuskriptet, så att det aldrig behöver förekomma några väsentliga ändringar under arbetet. Han kostar f.ö. på manuskriptet upprepade överarbetningar, och när han är färdig med inspelningen för dagen tar han itu med en noggrann utformning av scenerna till nästa dags inspelning. Han fogar smådetaljer till manuskriptet och lägger allt till rätta för skådespelarna.

Till exempel beträffande småroller, som utföres av skådespelare som engagerats för enstaka scener och som inte ha varit med under den föregående inspelningen, dessa nya rollinnehavare instruerar han ofta skriftligt. Han låter utdela promemorior till dem, lösa pappersblad, på vilket klar och tydligt redogöres för det ifrågavarande scenernas innebörd och innehåll. På samma sätt gör han anteckningar till stöd för sitt eget minne.

Till startsidan