| 1909-18:
|
Huset
Regeringsgatan
109, i kvarteret Hägerberget 55, uppförs 1909-10 för det stora
bokbinderi- och boktryckeriföretaget AB P
Herzog & Söner. Ibland kom huset att kallas Herzogska
fastigheten.
Genom fusion 1918 blir AB P. Herzog och Söner en del av holdingbolaget AB
Sveriges Litografiska Tryckerier (SLT).
|
| 1933-35: |
AB Real-Film
bildas
1933 av Albert
Wickman, Gösta Wykman, Carl Berg (som tidigare arbetat med
försäljning på Tullberg Film AB) samt Per Bergman (LO:s sekreterare). Man hinner göra tre
långfilmer,
”Marodörer”, ”Havets melodi” och ”Eva går ombord” innan bolaget går i
konkurs 1934.
Albert Wickman hade i unga år gått på Betelseminariet
och blivit väckelsepredikant. Han blev så småningom även pacifist och
satt
i fängelse i Malmö eftersom han inte ville bära vapen. Han bildade Antikrigsrörelsen och kallades Den vite generalen.
Blev medlem i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Hade
genom den organisationen kontakt
med Tullberg Film AB och
när Tullbergs upphörde köpte han deras
laboratorieutrustning.
Aktiebolaget Film-Labors stiftelseurkund är daterad den 12 december
1934 och undertecknad av redaktör Albert Wickman (249 aktier à 200
kronor), advokat Wilhelm Scheutz (1 aktie), disponent Otto Scheutz (1
aktie), fru Margareta Scheutz (1 aktie) och kandidat Torgny Wickman (1
aktie).
Styrelsen väljer den 20 december 1934 Albert Wickman till bolagets
verkställande direktör samt Wilhelm Scheutz och Torgny Wickman till
styrelseledamöter. Margareta Scheutz blir suppleant och Otto Scheutz
revisor.
Under åren 1934-35 söker SLT bygglov för en del ändringsarbeten i huset
Regeringsgatan 109. Bland annat ett filmlaboratorium på våning
6.
SLT begär slutbesiktning i maj-juni 1935 för AB Film-Labor.
Klicka här
om du vill titta på planritningar från 1935 och 1976.
|
1937-46:
|
Så här skriver Per-Anders Fogelström i sin bok Kampen för fred: ”…
administration var inte Wickmans starkaste sida, tyvärr inte heller
ekonomi.” Citatet avsåg hans arbete för Svenska Freds, men gällde i lika hög grad verksamheten på Film-Labor.
Till slut kan Albert Wickman inte längre betala
råfilmsleverantörernas räkningar. Återstår bara konkurs för
Film-Labor.
Ester Wykman, änka efter grosshandlare Rudolf Wykman, köper Film-Labor 1937.
Vid bolagsstämma den 24 mars 1937 närvarar fru Ester Wykman (596
aktier), direktör Gösta Wykman, Esters son (75 aktier), advokat Wilhelm Scheutz (75
aktier), disponent Otto Scheutz (1 aktie), fru Margareta Scheutz (1
aktie) och herr Folke Lindström (1 aktie). Man beslutar att direktör
Gösta Wykman ska bli bolagets VD och disponent Otto Scheutz bolagets
kamrer och kontorschef.
Vid en extra bolagsstämma den 2 oktober 1937 meddelas att direktör
Gösta Wykman och advokat Wilhelm Scheutz lämnar styrelsen.
Mellan 1939-46 är Karl Axel Viktorin Film-Labors verkställande
direktör.
|
| 1950: |
Ester Wykman säljer
Film-Labor till Europa Film och
Sandrews. |
| 1964: |
Pelle Persson slutar
det här året som laboratoriechef på Film-Labor för att i stället bli labbchef på
Sveries Radio. Pelle kom ursprungligen från Sandrews. Hans efterträdare
på Labor blir filmfotografen Hilding Bladh.
(Film-Labors förste laboratoriechef var förmodligen Carl-Axel Waldau, som hade
arbetat för Svensk Filmindustri och Kinocentralen innan han kom till
Labor på Regeringsgatan.)
|
1970:
|
Film-Labor
börjar
framkalla och kopiera även färgfilm. Först ut är Jarl Kulles
”Ministern”, fotograferad
av Rune Ericson.
Vid den här tiden har Film-Labor bara lokaler på
sjätte våningen.
|
| 1972: |
Rune
Ericson blir laboratoriechef.
Han efterträder Hilding Bladh som går i pension.
|
| 1974-75: |
Bosse Westerlund
och
Ove Porath köpte en optisk
printer och startar företaget
Printer-Effects år 1971. Först höll de till på Kammakargatan 2, men
1974-75 flyttade de in i källarplanet på Regeringsgatan 109.
Dit ner har Film-Labor även flyttat sina klipprum och
kasematter.
|
| 1976: |
SFI
(Svenska
Filminstitutet) går in som delägare. Nu hyr Film-Labor även femte
våningen och flyttade dit kontor,
klipprum,
ljussättning, biograf och expedition. Klicka här
om du vill titta på planritningar från 1976.
|
| 1980: |
Sandrews släpper
sina intressen i Film-Labor, som nu ägs av SFI och Europa Film.
|
| 1984: |
SFI blir ensamägare. |
1986:
|
Bengt Modin blir ny
VD för Film-Labor. Han kommer närmast från Sveriges Television där han
har varit verksam i 25 år och de senaste fem åren varit ansvarig för en
tekniska utvecklingen inom området film/video.
|
| 1989: |
Film-Teknik köper
Film-Labor och lägger ner filmlaboratorieverksamheten på Regeringsgatan
109.
Enligt
TM nr 107 (2/89) hade Film-Labor det här året 32 anställda, varav tre
ljussättare. FilmTeknik hade 120 anställda, nio var ljussättare. |
