Kortfattad svensk filmhistoria
|
|
|
Branschtidningen Filmbladet den 31 januari 1920:
”Till kassadirektör i A.-B. Svensk Filmindustri har antagits Olof
Andersson, förut under flera år kontorschef vid den stora maskinfirman
A.-B- Atlas-Diesels huvudkontor i Stockholm. (...) Till direktör för
Aktiebolaget Svensk Filmindustris (Svenska Biografteatern) anläggning
vid Råsunda har antagits kapten Helge Söderbom, regementsintendent vid
Positionsartilleriet. Kapten Söderbom, som är född 1881, har varit
lärare vid Krigshögskolan och innehaft chefsplats inom
krigstidsorganisationen. Befattningen tillträds i början av februari.”
Under maj-juni kommer verksamheten igång i Svensk
Filmindustris nybyggda ateljéanläggning i Filmstaden
i Råsunda. Två inspelningsateljéer finns på området. Den stora är på 40
x 25 meter och den lilla 30 x 18 meter. Ett fyravåningshus, som rymmer
loger, rum för regissörer och inspicienter, samt ett skrädderi, förenar
de båda ateljéerna. På den 58.000 kvm stora tomten finns dessutom laboratorium,
administrationsbyggnad, portvaktshus, restaurang, projektionsrum,
smedja, målar- och snickarverkstad. Anskaffningskostnaden för tomt och
byggnader blev 4.172.000 kronor.
Regissören Benjamin Christensen behöver ateljéer till
inspelningen av sin film Häxan,
som Svensk Filmindustri ska producera. Han övertalar därför SF att köpa
Astra-Films
ateljéanläggning på Taffelbays Allé i Hellerup i Danmark. Ateljéerna är
två till antalet, 14 x 9 meter (byggd 1912), och 12 x 16 meter (byggd
1913). Under SF:s ledning slås ateljéerna ihop till en inspelningshall.
(1925 säljer SF Hellerup-ateljén till det danska bolaget Fotorama.)
Svenska Bios Veckorevy byter namn till Svensk
Filmindustris Veckorevy. (Med tiden mer känd som SF-journalen.)
Det finns 703 fasta biografer i landet, och 687
ambulerande. I Stockholm finns det 75 biografer.
Svensk Filmindustri har kontor i London, Paris,
Amsterdam, Berlin och New York, samt representation i Mexico City och
Shanghai. Man räknar med en expanderande utlandsmarknad, och planerar
att göra minst trettio filmer om året. Men det råder
efterkrigsdepression i världen. Förväntade exportframgångar uteblir.
Arbetslösheten i Sverige ökar explosionsartat under december 1920 och
folk har inte längre råd att gå på bio som förr. Deflation tvingar fram
sänkta biljettpriser. Dessutom är Hollywood-filmen på stark frammarsch.
(1921 var arbetslösheten i Sverige 27 procent. 1922 var siffran 34
procent. Därefter återhämtade sig ekonomin och arbetslösheten i landet
sjönk fram till 1929 då den ånyo ökade.)
Svensk Filmindustris huvudkontor har adress
Kungsgatan 19. Export- och maskinavdelning finns på Kungsgatan 7.
Textlaboratoriet ligger på Malmskillnadsgatan 54.
Ur en intervju med Julius Jaenzon i Filmbladet den
27 november 1920: ”Beträffande den snabba utvecklingen i övrigt erinrar
sig hr J. om att när han kom till Kristianstad bestod hela Sv. Bios
tekniska personal av två personer, han själv och en dam. När Sv. Bio
flyttade till Lidingön hade den tekniska personalen utökats till 10
personer, och för närvarande har Svensk Filmindustri endast på Råsunda
cirka 150. Utvecklingen i fråga om vissa tekniska resurser är icke
mindre imponerande. ”Kolingens galoscher” inspelades med 8 à 10 ampères
lampor, och nu använder man ända upp till 150 ampère. Själva
kameraarbetet är relativt oförändrat under dessa år. Sålunda använder
hr. J. alltjämt en Pathéapparat – ehuru i vissa detaljer avsevärt
förbättrad – alldeles som de amerikanska fotograferna.”
Holdingbolaget AB
Sveriges Litografiska Tryckerier (SLT) köpte år 1918 boktryckeri,
bokbinderi och blankettförlaget AB
Hasse W. Tullberg. Nu, 1920, startar Tullbergs en filmavdelning med
kapten Ragnar Ring som chef, manusförfattare och
regissör. Man ägnar sig huvudsakligen åt industri- och
reklamfilmsproduktion under namnet AB Hasse W. Tullbergs Filmindustri.
(Filmavdelningen inreder 1923-24 ett laboratorium och en liten inspelningsateljé två
trappor upp i det tullbergska förlagshuset på Kungsbroplan 3 i
Stockholm.)
Klicka
här om du vill se vilka filmfirmor som var etablerade i Sverige
1919-20.
Mitchell Camera Company i USA
introducerar Mitchell Standard, en 35 mm filmkamera som sakta men
säkert erövrar den amerikanska filmindustrin och får Bell &
Howell-kamerans dominans att vika.
|
AGA (Svenska AB Gasaccumulator) på
Lidingö utanför Stockholm börjar tillverka en handvevad mobil filmprojektor avsedd
för lokaler utan tillgång till elektricitet. Projektorns ljuskälla
består av en acetylen-syrgaslåga och en glödkropp.
|
Nationernas förbund sammanträder för första gången
i Gèneve.
|
Ryssen Lev Sergeivitch Termen börjar serietillverka ett
elektroniskt musikinstrument som han gett namnet Theremin.
Instrumentet har två antenner, och ljud alstras när du rör dina händer
i dess närhet. Med ena handen styrs tonhöjden och med den andra volymen.
|
Hjalmar
Branting bildar Sveriges första socialdemokratiska regering.
|
Husbondes rätt att aga sina
tjänstehjon, den så kallad husagan,
avskaffas.
|
Det finns 20.000 bilar i Sverige.
|
|

Världens första offentliga demonstration av ett
optikt filmljudsystem sker torsdagen den 17 februari i Brevik på
Lidingön utanför Stockholm. Arrangör är Aktiebolaget Filmfotofon, som äger rätten till
ingenjör Sven A:son Berglunds
filmljudpatent. Närvarande är pressen samt gräddan av svensk film- och
biografnäring. Demonstrationen är mycket lyckad, men filmdirektörerna
förhåller sig tämligen kallsinniga till nymodigheten.
Svensk Filmindustri behöver pengar och tvingas
sälja i stort sett alla sina biograffastigheter till
Fastighetsaktiebolaget Hufvudstaden för 15,5 miljoner kronor.
SF:s
styrelse beslutar minska bolagets produktion till tre filmer om
året.
Under hösten startar SF en skolfilmsavdelning.
Höstens löneavtal mellan biografägarna i Stockholm
och deras anställda resulterar i en lönesänkning med 12 procent för
vaktmästarpersonalen. Arbetsgivarna hade gärna sett en sänkning även
för maskinisterna, men deras löner förblir oförändrade.
I slutet av december går Skandinavisk Filmcentral
i konkurs.
Filmbladet, 5 februari 1921: ”Svensk Filmindustris nya biografteater i
hörnet Drottning- och Apelbergsgatorna i Stockholm är nu så nära sin
fullbordan att den i dagarna kommer under tak. Platsantalet blir inemot
1,000, fördelade på parkett och läktare, omgiven av rymliga
promenoarer. Den nya biografteatern, som ännu icke fått sitt namn
bestämt, kommer i färdigt skick att bli synnerligen trevlig och bekväm.
Bland nyheterna kan omnämnas att i salongen kommer att installeras en
fjärrorgel, vilken blir den första i sitt slag i Sverige.
Den gamla byggnaden åt Drottninggatan kommer att påbyggas en våning,
men i övrigt bibehålla den vackra byggningens arkitektur. Åt
Apelbergsgatan uppföres ett boningshus i fyra våningar och inne på
gården reses utom teaterbyggnaden ett sexvåningshus, i vilket skola
inrymmas flera av Svensk Filmindustris avdelningar såsom maskin-,
export- och fastighetsavdelningen, byggnadskontoret, Skandia filmbyrå,
förevisningsrum, filmskarvning, filmarkiv av modärnaste konstruktion
o.s.v. Ritningarna äro uppgjorda av arkitekten Ragnar Hjort och arbetet
utföres av byggnadsfirman Kreuger & Toll.” (Biografen invigs 1923
och får namnet Skandia.)
Allmän och lika rösträtt för kvinnor
och män tillämpas för förtsta gången i Sverige. Beslutet om kvinnors
rösträtt fattades 1919. Finland införde rösträtt för kvinnor 1906.
Norska kvinnor fick rösträtt 1913, och danska 1915. I USA dröjde det
till 1920. (I Storbritannien fick man vänta till 1928, i Frankrike till
1944.)
|
Gifta kvinnor över 21 år blir myndiga
och slipper ha maken som förmyndare.
|
Efter ett riksdagsbeslut avskaffas
dödstraff i fredstid. Högerpartiet (Allmänna valmansförbundet) röstade
emot.
|
Sveriges första officiella
rundradioutsändning genomförs i juli från Boden Radio.
|
|

Svensk Filmindustri övertar Skandinavisk Filmcentrals
biografer (ett 20-tal), och har nu tillgång till en bit över 80
biografer runt om i landet.
I ett försök att skapa kostnadsmedvetenhet bland
Svensk Filmindustris anställda regissörer bildas AB Svensk
Filminspelning, genom vilket regissörerna blir till delägare i sina
filmer. Så vill man tvinga det ekonomiska övervägandet att styra över
det konstnärliga.
Bokförläggare Birger Wahlström startar ett
filmbolag med namnet BeWefilm och den första film bolaget producerar
heter Anderssonskans Kalle, regisserad av Sigurd Wallén.
Interiörerna filmas i en tillfälligt inredd ateljélokal i Centralsaluhallen
vid Kungsbron i Stockholm, exteriörerna på Fjällgatan. Filmen kostar
36.000 kronor att spela in och drar in 500.000 kronor. (Fortsättningen
blir inte lika inkomstbringande. BeWefilm gör sin sista långfilm 1925. Tullbergs filmavdelning tar
då över ateljé i Centralsaluhallen.)
Stockholms Biografägare vill sänka sina musikernas
löner med 20 procent eftersom man menar att levnadskostnaderna sjunkit
i motsvarande grad. Följden blir att musikerna går i strejk.
På Röda Kvarn i Stockholm installeras en
traditionell piporgel, byggd av Åkerman
& Lund i Sundbyberg. Instrumentet har kostat 75.000 kronor, och
enligt Filmnyheter nr 33 - 1922 är det utrustat med 2300 pipor, ”72
klingande register, fördelade på 3 manualer (handklaviaturer) pedal
(fotklaviatur) och fjärrverk. Fjärrverket är en särskild avdelning inom
orgeln, som är placerad i ett på husets tak beläget, slutet skåp, som
med en ljudkanal på cirka 15 meters längd står i förbindelse med
salongen. Kanalen utmynnar i taket vid första ljuskronan. Meddelst
detta fjärrverk kunna egendomliga, synnerligen verkningsfulla
klangeffekter åstadkommas.”
Sverige får sin första kvinnliga
riksdagsledamot, Kerstin
Hesselgren.
|
Under sommaren startar Telegrafverket
radiosändningar på försök i Stockholm. Sändningarna sker på mellanvåg
360 meter, från Telegrafverkets försöksanläggning på Malmskillnadsgatan
19B.
|
Också Svenska Radioaktiebolaget (SRA)
startar under hösten försökssändningar i Stockholm. Samtidigt börjar
man tillverka radioapparater under varumärket Radiola. SRA grundades
1919 av tre banker samt ASEA, AGA och LM Ericsson.
(SRA:s rundradiosändningar upphör i november 1924. 1925 utgör
tillverkningen av radioapparater mer än 80 procent av företagets
sammanlagda omsättning. 1927 köper LM Ericsson ut ASEA och AGA ur SRA.
Marconi är minoritetsägare.)
|
Svenska Dagbladet föreslår benämningen
Rundradio, på det nya fenomen som allmänt kallades Broadcasting.
|
Skidtävlingen Vasaloppet
hålls för första gången och samlar 119 deltagare.
|
Baltzar von Platen och Carl
Munters konstruerar ett kylskåp som använder absorptionsteknik för
att omvandla värme till kyla. Apparaten är helt utan rörliga delar och
kan drivas med antingen elektricitet, gas eller fotogen. (Electrolux
köper uppfinningen år 1925.)
|
Karlsons
Klister lanseras och får stor uppmärksamhet när tillverkaren låter
en åsna med skylten ”Alla använda Karlsons klister utom jag ty jag är
en åsna” gå framför vaktparaden just där en filmfotograf står och vevar
på sin kamera. Åsnan hamnade i en journalfilm som visades på biografer
över hela landet.
|
Ett rasbiologiskt institut inrättas i Sverige efter
ett riksdagsbeslut från 1921.
|
Tutanchamons
grav upptäcks.
|
Det finns tre miljoner radioapparater
i amerikanska hushåll.
|
I oktober grundas British Broadcasting
Company (BBC) av en intressegrupp bestånde av Western Electric,
Marconi, General Electric, British Thomson-Houston, Radio Communication
och Metropolitan Vickers. Den 14 november sänder bolaget över London
för första gången. (Under en generalstrejk 1926 inser myndigheterna i
ett slag radiomediets stora betydelse. Året därpå byter BBC namn till
British Broadcasting Corporation, och får sin nuvarande public
service-inriktning, där honnörsorden är “educate, inform, and
entertain”.)
|
I Italien blir Benito
Mussolini premiärminister i en koalitionsregering med liberaler.
|
Franska Pathé presenterar filmformatet
9,5
mm, främst avsett för hemmabruk.
|
Eastman Kodak i USA lanserar Kodak
Panchromatic Cine Film. Men den är dyr. (Först 1926, när man sänkt
priset, tar försäljningen riktig fart.)
En pankromatisk film är lika känslig för alla färger och ger därför
bilderna en jämn gråskala.
Den allra första svartvita filmen, som var i bruk på 1800-talet och en
bit in på 1900-talet, var enbart blåkänslig. En svensk flagga fick ett
mörkt kors över ett ljust fält när den fotograferades med sådan film,
och skådespelare fick ibland vitsminka sig eftersom normal hudton
annars kunde bli för mörk på filmkopian. Den här filmtypen kunde ibland
kallas ”färgblind”. Med tiden blev filmmaterialet mer och mer
ortokromatiskt, dvs känsligt även för grönt, men ej för rött ljus.
|
Under sommaren börjar Sven A:son Berglund och
hans medarbetare att arbeta med ljudfilmsinspelningar för
projektortillverkaren Ernemann i Tyskland. De håller till i en ateljé i
stadsdelen Laubegast i Dresden.
|
Den 9 juni demonstrerar Professor Joseph T. Tykociner vid universitetet i Illinois
sin metod för optiskt ljud på film. Tonspåret på filmen exponeras med
hjälp av en kvicksilverbåglampa och det blir av varierande täthet.
Tykociner kallar sin inspelningsutrustning Phonactinion,
avspelningsutrustningen kallar han Actophone.
|
Herrar Vogt, Massolle och Engl (Tri-Ergon)
har en första offentligt demonstration av sin optiska ljudfilmteknik
den 17 september på biografen Alhambra i Berlin. Mottagandet bland
filmindustrins och pressens representanter blir blandat, men publiken
är entusiastisk. Bild och ljud ligger på samma filmremsa — 42 mm bred.
Filmhastigheten är 20 bilder/sekund. Biografhögtalaren är
elektrostatisk, en Statophon. Inspelningsmetoden bygger på modulation
av en glimlampa (glimljusoscillograf), som ger ett ljudspår med
varierande täthet, variable density. Mikrofonen de använt vid sina
inspelningar är en Kathodophon, konstruerad 1918 av Hans Vogt. Det är
en apparat utan rörliga delar, som registrerar täthetsvariationer
(ljudvågor) i joniserad luft mellan en anod och en katod. Vogts
mikrofon återger ett stort frekvensområde
med låg distorsion, men den ger tyvärr också ifrån sig en del sprak och
knaster.
|
Den 18 oktober får Dénes Mihály från Ungern, verksam i Tyskland,
patent på en metod för att spela in optisk ljud på film. Han kallar
metoden för Projektophon.
|
|
Victor Sjöström reser till Amerika. Mauritz Stiller följer snart
efter. Så gör även Greta Garbo och Hjalmar Bergman.
Svensk Filmindustri inviger biografen Skandia på
Drottninggatan i Stockholm, ritad av arkitekt Gunnar
Asplund. Biografen
rymmer 832 personer, och förutom 20 mannaorkestern, under ledning av
kapellmästare Gaston Borch, består biografens personal av 35 personer.
På invigningsprogrammet står Gustaf Edgrens film Närkingarna.
Här kan du se en film från
invigningsförberedelserna.
Här finns en
bild från Skandias maskinrum.
Svensk Filmindustri får tillstånd att lagra 28.500
kilo film i 19 lagerrum av betong i fastigheten Mäster Samuelsgatan 31.
Det nya filmlagret tas i
bruk under 1924.
Albert Bonniers förlag vill spela in film och
anställer författaren Hjalmar Bergman att skriva manus,
teaterregissören Per Lindberg att regissera, samt skådespelerskan,
regissören och teaterdirektrisen Karin Swanström och hennes make Stellan Claësson
att sköta produktionsledningen för det nybildade bolaget Bonnierfilm.
Första året bedrivs inspelningsverksamheten i ett stort tält rest på
Svea Ingenjörskårs övergivna kasernområde på Kungsholmen i Stockholm.
Året därpå flyttar den in i ett av militärens nedlagda ridhus, vid
Jaktvarvsgränd på Kungsholmen, som byggts om till inspelningsateljé. (År 1925, efter fem långfilmer
med stora ekonomiska förluster, slutar Bonniers göra film.)
Eastman Kodak Company lanserar 16 mm-formatet
och samtidigt en handvevad kamera för 16 mm film, Cine-Kodak.
(En version med fjäderverk kom 1925 och fick heta Cine-Kodak Modell B.
Cine-Kodak Special I kom 1933.)
|
Bell & Howell släpper en liten
handkamera med namnet Eyemo, avsedd för 35 mm film.
|
Amerikanen Lee
de Forest har sedan början av 20-talet arbetat med ett optiskt
filmljudsystem (sound-on-film), som han gett namnet Phonofilm. Nu har
han fått tillgång till ett gasfyllt rör, en sorts glimlampa,
konstruerat 1922 av Theodore Case, och med det lyckas de Forest
översätta ljudvågor till ljusvariationer. Röret kallas för The
AEO-Light, och har förmågan att snabbt variera i ljusintensitet,
alltefter ljudsignalens styrka och frekvens. Ett ljudspår enligt
Phonofilm får en varierande täthet, variable density. Den 15 april 1923 demonstrerar Lee de
Forest teknikens förmåga på Broadway-biografen New York Rivoli. Han har
filmat några vaudevilleartister ... men ljudet har en del brister.
(Mellan 1923 och 1927 gör Lee de Forest mer än 1000 korta ljudfilmer
med den här tekniken.)
|
I Palads Teatret i Köpenhamn
demonstrerar Axel Petersen och
Arnold Poulsen för första gången sin teknik för optiskt ljud på
film. Petersen & Poulsen har bild och ljud inspelade och kopierade
på separata filmer. De menar att ljudkvalitén blir bättre när de
fotografiskt kan behandla ljudfilmen utan hänsyn till bilden. Dessutom
vill man kunna ansluta ljudutrustningen till befintliga projektorer,
och på så sätt reducera kostnaderna för biografägaren vid övergång till
ljudfilm.
|
Göteborg fyller 300 år och det firas
med en jubileumsutställning. Nöjesparken Liseberg invigs.
|
Stockholms
stadshus invigs.
|
Varuhuset Nordiska Kompaniet på
Hamngatan i Stockholm öppnar en radioavdelning. Det finns 4.530
inregistrerade radiolyssnare i landet.
|
En jordbävning i Tokyo och Yokohama
dödar 145.000 människor.
|
I Tyskland råder hyperinflation. I maj
får man 10.000 mark för en svensk krona, i juli 100.000, i augusti en
miljon och i oktober en miljard.
|
Werke Simons & Co i Schweiz
lanserar en stillbildskamera för operforerad 35 mm film.
Bildformatet är 30 x 40 mm.
|
|
Gustav Stresemann talar vid invigningen av Kipho,
1925
(Große Kino-Photoausstellung Funkhaus, Berlin).
Ljudfilm inspelad med Tri-Ergons system.
På biografen Röda Kvarn i Stockholm arrangeras
orgelkonserter varje onsdag klockan 16. Organist är kompositören Gösta
Jahn. (Också tonsättaren Hilding Rosenberg är en tid anställd som
organist på Röda Kvarn.)
När Svensk Filmindustri planerar inspelningen av Två konungar,
även kallad Bellmanfilmen,
träffar man en överenskommelse med Tri-Ergon om att installera en
ljudfilmsinspelningsapparatur i Filmstaden. En del tekniska svårigheter
gör dock att Två konungar
trots allt spelades in som en stumfilm.
I Sovjetunionen avlider Vladimir
Lenin. (Efter några års maktkamp övertar Josef
Stalin makten.)
|
I Tyskland presenterar August Arnold
och Robert Richter (ARRI) sin första filmkamera. Den heter Kinarri 35
och är avsedd för amatörbruk. (1928 konstruerar de en modell av Kinarri
för 16 mm film.)
|
Amerikanen Iwan
Serrurier lanserar en betraktningsapparat för film som han kallar
för Moviola,
och som snabbt blir populär bland filmklippare i USA. I en Moviola
löper filmen vertikalt som i en projektor. (Europeiska filmklippare
kommer att föredra klippbord där filmen löper horisontellt, s.k.
flatbeds.) Här finns bilder på några Moviola-modeller.
|
Herrar Lyon och Tauern,
som äger Lyta-Kino-Werke i Tyskland, lanserar världens första
filmklippbord: Lyta-Universal-Arbeitstisch. Den som vill kan köpa bara
Lyta-klippbordets betraktningsapparat, som heter Lyta-Kinoskop, och
själv bygga sig ett klippbord genom att montera enheten på ett vanligt
spolbord. (År 1930 byter företaget namn till Lytax-Werke GmbH.)
|
J.P. Maxfield och H.C. Harrison vid
Western Electric Corporation (ett dotterbolag till AT&T) har
konstruerat en apparatur för elektrisk inspelning av grammofonskivor.
Deras arbete leder till att Western Electric Corporation får patent på
elektrisk ljudinspelning. Med den nya tekniken kan grammofonskivan
återge ett större frekvensområde, med en avsevärt högre ljudnivå.
Maxfield och Harrison använder sig i sitt konstruktionsarbete av den
teknologi som Western Electric utvecklat för telefonindustrin.
|
Sverige har 6 miljoner invånare.
|
Långvågssändaren i Grimeton tas i
bruk den 1 december. (Anläggningen invigs den 2 juli 1925.) Grimeton
ligger cirka 10 kilometer öster om Varberg.
Många kablar för telegramtrafik hade skadats under första världskriget.
Myndigheter och näringsliv i Sverige hade svårt att hålla kontakten med
den amerikanska kontinenten. Därför beslutade regeringen år 1920 att
bygga en radiostation på den svenska västkusten. |
En första svensk reguljär flyglinjen
öppnas mellan Stockholm och Helsingfors.
|
Mary Pickfords och Douglas Fairbanks besöker Stockholm.
|
Flera glödlampstillverkare kommer i
december överens om att brinntiden för glödlampor skall sänkas från
2.500 timmar till 1.000 timmar. Överenskommelsen kallas Phoebuskartellen.
|
|
Filmbladet skriver i sitt
ferbuarinummer: ”Det kan inte förnekas. Folk har fått den så
kallade flugan. Radioflugan. Alldeles som fallet var i Amerika för ett
par tre år sedan. Men där har man redan lugnat sig och återgått till
sina vanliga bestyr och förlustelser. Vartill den att gå på bio räknas
såsom bland de förnämsta. Och så kommer det nog snart att ske här hemma
hos oss, låt vara att en del personer av mer indolent läggning, i
radion tro sig ha funnit ett surrogat för allt vad förströelse heter
mellan himmel och jord. Nu återstår bara att bilden av den talande, av
den eller de spelande kan framträda inför den lyssnande, för att ingen
mänska mer skall behöva gå på en teater eller en bio eller en cirkus
eller ett föredrag eller en predikan. Utan bara sitta hemma i
länsstolen och komma i fullt och helt åtnjutande av alla dessa livets
förmåner utan att röra en fena knappt. Tro de, ja!”
|
|
Den amerikanska filmen erövrar Europa. I ett
försök att stå emot anstormningen och förhoppningsvis vinna tillbaka
utlandsmarknaden bildar Svensk Filmindustri dotterbolaget Nord-Westi
Film AB, tillsammans med det tyska bolaget Westi som är nära lierat med
Stinneskoncernen. Samarbetet avbryts när Westi går i konkurs i slutet
av juli.
AB Svensk Filmindustris ekonomi är usel och
bolaget tvingas till rekonstruktion. Aktiekapitalet skärs ned från 35
miljoner till 7 miljoner kronor. Ivar Kreuger går in med en nyteckning
på 3 miljoner vilket ytterligare stärker hans maktställning i bolaget.
AB Svensk Filmindustri upplöser sitt AB Svensk
Filminspelning och bildar istället Film AB Minerva för att sköta en del
av inspelningsverksamheten. Vilhelm Bryde blir det nya bolagets chef.
SF säljer sina ateljéer i Hellerup till det danska bolaget Fotorama.
På biografen Cosmorama i Göteborg installeras en
orgel av fabrikat Wurlitzer Hope
Jones Unit Orchestra, med modellbeteckningen Style
E / Opus 1067. Själva orgelverket är placerat ovanför duken och
spelbordet i orkestern. Stämmorna är 63 till antalet, fördelade på
pedalstämmor (fotpedal), ackompajemangstämmor, och solostämmor. Piporna
till dessa varierar i längd från 16 fot (8 stycken) ned till 6 tum.
(Orgeln är i bruk fram till 1935.)
American
Fotoplayer Company i Kalifornien tillverkade en så kallad mekanisk
orkester (orchestrion), mellan 1912-25. Instrumentet kallades
Fotoplayer och fanns i flera modeller, men alla var i huvudsak uppbyggt
kring ett självspelande piano, en orgel, slagverk och allehanda
aggregat som kunde leverera ljudeffekter. Operatören hade till uppgift
att under filmens gång ladda pianot med färdiginspelad musik som fanns
på perforerade pappersrullar och sedan själv se till att ljudeffekterna
hamnade där de skulle. Här
ett exempel. Här ett annat. Såvitt känt fanns det aldrig någon
Fotoplayer i Sverige. |
Den
norske möbelsnickaren Thor Bjørklund får patent på osthyveln.
|
Radiotjänst börjar sina reguljära
sändningar den 1 januari från Telegrafverkets lokaler i Stockholm. En
studio är iordningställd på Malmskillnadsgatan 30. Den har fyra fönster
mot gatan och en golvyta på 77 kvm. Väggarna är klädda med tjock,
mörkviolett sammet. På golvet ligger en Wiltonmatta. Radiotjänst har 15
anställda det här första året. Tidningarnas Telegrambyrå (TT) sköter
nyheterna och Telegrafverket det tekniska. Hallåman vid premiären är
Sven Jerring. Cirka 40.000 personer har betalt den årliga
licensavgiften på 12 kronor.
(Även Norge och Danmark börjar sända radio det här året. I Finland
startar man 1926.)
|
Antalet radioapparater i amerikanska
hushåll har stigit från tre miljoner 1922, till 50 miljoner.
|
Elektriskt inspelade 78 varvs-skivor
börjar säljas.
|
Amerikanerna Chester W. Rice och
Edward W. Kellogg vid General Electric beskriver de grundläggande
principerna för den elektrodynamiska högtalaren. (Från 1927
marknadsförs högtalartypen i Tyskland under varumärket AEG.)
|
AT&T:s båda dotterbolag Bell
Laboratories och Western Electric har konstrerat ett filmljudsystem som
heter Vitaphone, där ljudet ligger på grammofonskivor, sound-on-disc.
Western Electric försöker sälja tekniken till Hollywood under 1924-25.
Men intresset är svalt bland bolagsherrarna. Det är bara Warner
Brothers som nappar.
|
33 spelfilmer produceras i England det
här året. Flera av dem är samproducerade med Tyskland. (Över 600
amerikanska spelfilmer visas på engelska biografer under 1926.)
|
UFA (Universum Film AG) har premiär på
en tjugo minuter lång dialogfilm med optiskt ljud (sound-on-film),
gjord med Tri Ergons teknik. Filmen har premiär den 20 december och
heter Das Mädchen mit den Schwefelhölzern. Enligt pressen en
veritabel katastrof i avseende på det ljudtekniska.
|
Curt Stille i Tyskland tar patent på
en trådspelare (diktafon och telefonsvarare), som får namnet
Dailygraph. Apparaten har elektrisk förstärkning, och bygger i övrigt
på dansken Valdemar Poulsens Telegrafon, från 1898. Poulsens patent
gick ut 1918.
|
Ernst Leitz i Wetzlar lanserar en
stillbildskamera för 35 mm perforerard film. Kameran har namnet Leica
(Leitz Camera). Konstruktionen är
baserad på den Ur-Leica, som Oskar
Barnack konstruerade 1913.
|
|
|
|
|
Klicka på knapparna om du är intresserad av
det tekniska
|
Statens biografbyrå totalförbjuder Sergej
Eisensteins film Pansarkryssaren Potemkin.
I censurmyndighetens motivering används ord som ”upphetsande” och
”brottssuggererande”. Först 1952 får filmen offentlig premiär i Sverige.
Phonofilm,
det optiska ljudsystem som Lee de Forest för första gången presenterade
i USA 1923, demonstreras som Fonofilm
för inbjudna på biografen Piccadilly i
Stockholm den 4 februari.
Den offentliga stockholmspremiären för systemet inträffar den 8
februari.
Specerihandlaren
Anders Sandrew, som någon tid ägnat sig åt fastighetsaffärer, börjar
driva sin första biograf. Den heter Metropol, och ligger på Sankt
Eriksgatan 45 (hörnet av Fleminggatan) i Stockholm.
Svensk
Filmindustri bildar dotterbolaget Isepa, tillsammans med bokförläggaren
Birger Wahlströms bolag Bewefilm, och återupptar genom det nya bolaget
samarbetet med tyska intressen, där även UFA (Universum Film AG) ingår.
Produktionsledare och drivande kraft bakom det svensk-tyska samarbetet
är Oscar Hemberg, som började som direktör för Svenska Biografteaterns
filmbyrå 1916, blev chef för Svensk Filmindustris inköpsavdelning 1920
och direktör för SF:s Stockholmsteatrar 1922.
Några rader ur Svenska Dagbladet, den 22 augusti
1926, under rubriken:
Skall svensk film
erövra världen genom att samarbeta med den tyska?
Oscar Hemberg: ”För att kunna producera filmer, som kunna uthärda
konkurrensen med de amerikanska, måste vi lägga ned så pass stora
kostnader, att de aldrig skulle kunna återvinnas i hemlandet. Det kan
man naturligtvis göra någon gång, ja, flera gånger, men inte i längden.
Antingen får man sluta upp med filminspelning eller inskränka sig till
helt billiga produktioner, som kunna bära sig på de inkomster filmerna
kunna ge inom Sverige och i lyckligaste fall inom Skandinavien. Dessa
billiga filmer äro emellertid icke just ägnade att stärka den svenska
filmens position. Varken i utlandet eller hemma. Hos de svenska
biografbesökarna bidrar varje dålig svensk film att öka den amerikanska
filmens reputation och därmed dess konkurrenskraft. Att helt uppge
tanken på en värdefull svensk filmproduktion är det andra alternativet,
men det är onekligen bra hårt. Det är detta som tvingat fram försöket
med det tredje alternativet: svenska filmer, åstadkomna i samarbete med
andra europeiska länder. I Tyskland ha våra förslag på den punkten
mötts av största förståelse och Svensk Filmindustris fyra svensk-tyska
samarbetsfilmer detta år äro det praktiska beviset härför. Två av dessa
produceras i samarbete med Ufa och två andra i samarbete med dir, W.
Wengeroff, vars intresse för europeisk filmkooperation på den tid, då
han stiftade och ledde Westibolaget livligt kommenterades i fackpressen
världen över.”
SF anställer Paul
Merzbach, som är född i Österrike och har varit verkat som iscensättare
och
dramaturg på UFA (Universum Film AG). Nu
blir han UFA:s litteräre
representant i det svensk-tyska samarbetet. (På SF kom Paul
Merzbach att arbeta som manusförfattare, regissör
och klippare fram till 1932. Därefter återvände han till Tyskland, men
emigrerade till England när Adolf Hitler utsågs till rikskansler 1933.)
Svensk Filmindustri övertar Bonnierfilms ateljé på
Kungsholmen i Stockholm.
Ivar Kreuger gör fruktlösa försök att sälja Svensk
Filmindustri till det tyska filmbolaget UFA (Universum Film AG).
Svensk
Filmindustri upphör med sin försäljning av biografutrustning och
överlåter sitt maskinlager till A.–B.
Skandinaviska
Kinematograffabriken.
Biografen Skandia i Stockholm utrustas med en stor
biograforgel
av fabrikat Wurlitzer. Orgel placeras först till höger i
orkesterdiket,
men efter någon tid flyttas den till dikets mitt, målas vit och får en
hydraulisk hissanordning så att den med hjälp av vattentryck långsamt
och majestätiskt kan stiga upp ur källarvåningen inför
föreställningarna. Förutom orgelpipor har den i sitt register bl.a.
trummor, klockspel, bilhorn, ångbåtsvissla, polispipa, siren, havets
brus, fågelkvitter, bjällerklang och porslinskrossning. Orgelns
modellbeteckning är Style
E / Opus 1254. (Orgeln på Skandia är i bruk fram till 1951.)
Notis i Biografägaren, den 14 december:
”De
amerikanska filmbolagen börjar kappas om aktiemajoriteten i de stora,
revolutionerande uppfinningarna, som tydligen äro gjorda på den talande
och musicerande filmens gebit. Kanske en dag biografkapellen tillhöra
historien.”
”1926
kom de första elektriska inspelningarna till Sverige. Grammofonen
fyllde i det rappet 50 år, och dess framtida möjligheter blev i det
sammanhanget uppenbara. Då jag besökte direktör Axel Widing på
Husbondens Röst spelade han på sin magnifika skåpgrammofon två skivor,
som omspände hela vidden av de nya resurserna: dels en platta med
triumfmarschen ur Aida, som dundrade fram med ofattbar skönhet, renhet
och kraft, dels en smältande halvviskad version av 'Blue Skies',
sjungen av 'the whispering baritone Jack Smith'. I sanning en
upplevelse! Det var uppenbart att grammofonen hade kommit ur
målbrottet.”
Säg det i toner, Sven-Olof Sandberg
berättar om Jules Sylvain,
Sveriges Radios förlag, 1969.
|
Antalet radiolicensbetalare i landet
är uppe i 250.000.
Kicka här om du vill beskåda annonser för
radioapparater 1924-39.
|
Stockholms konserthus invigs.
|
Kodak
lanserar en film för framställning av s.k. duplikatnegativ. Tidigare
var det omöjligt att göra kopior av filmens negativ, de användes så
länge de höll. Ville man absolut ha flera negativ, och det kunde
behövas vid en utlandsförsäljning, då användes flera filmkameror vid
inspelningstillfället.
|
Som ett svar på Kodaks lansering av 16
mm format (1923), försöker Pathé intressera sina konsumenter för det
gamla 17,5 mm formatet.
|
Den skotske uppfinnaren John L. Baird genomför en första offentlig
demonstration av ett mekaniskt TV-system. TV-bilden är uppbyggd av 30
linjer.
|
De
tyska foto- och filmapparaturfirmorna Carl Zeiss/Jena, ICA A.G. och
Ernemann A.G. i Dresden, Goerz A.G. i Berlin, samt Contessa-Nettel A.G.
i Stuttgart, slås samman och blir Zeiss Ikon AG Dresden.
|
UFA
(Universum Film AG) inviger Europas största filmateljé i Babelsberg
utanför Berlin. Den kallas ”Mittelhalle”, och har måtten 57 x 36 m,
2052 kvm.
|
Med en serie kortfilmer och långfilmen
Don Juan
lanserar Warner Brothers ljudsystemet Vitaphone, utvecklat av Western
Electric. Hjärtat i systemet är en skivspelare, mekaniskt hopkopplad
med filmprojektorn. Vitaphonespelarens pickup har ett nåltryck på
mellan 85-170 gram och ett hårt slitaget gör att skivorna bara kan
spelas cirka 25 gånger. Skivorna har 16" diameter (40,6 cm), spelas
inifrån och ut med 33,3 varv per sekund, och det går åt en skiva per 10
minuters filmrulle. Vitaphone-systemet mäktar återge ett frekvensområde
på cirka 5kHz.
|
William Fox
köper patenträttigheterna till Theodore Cases ljudfilmsuppfinningar och
låter Case tillsammans med Earl Sponable utveckla ljudsystemet
Movietone, sound-on-film.
|
AT&T
grundar Electrical Research Products, Inc. (ERPI), som ett dotterbolag
till Western Electric, i akt och mening att låta det nya företaget
exploatera den ljudteknik som WE:s tillverkar.
|
|
Tidskriften Filmteknik, berättar i
nummer 1-1926 att bildflimret vid filmvisningarna praktiskt taget
upphört, den senaste tiden:
”Och varpå beror det? Jo, på den verkligheten att
projektionshastigheten på de sista åren blivit avsevärt större. [...]
Liksom vid upptagning den 'normala' hastigheten är 16-18 st. bilder i
sek. är förhållandet samma vid projekteringen. Men som 'normalt' räknas
numera en projektionshastighet av 24 bilder i sekunden, ja, man finner
t.o.m. en del kinematografteatrar som arbeta med 30 bilder i sek. och
vid söndagsföreställningar komma även 35-40 bilder i fråga.”
Om Zeiss Ikons nya projektor
Imperator II, skriver Biografägaren den 29 april 1927:
”Särskild hänsyn har tagits till den stora hastighet, varmed filmen
ofta köres, och kan man utan svårighet köra med upp till 60
bildväxlingar per sek.”
Ӏven om
maskinisten lirar av filmen i 25 à 50 % hastigare tempo än det, i
vilken filmen upptagits, kan publiken inte göra invändning häremot,
såvida ej rörelserna blir direkt onaturliga. Publiken känner ej filmens
längd eller riktiga speltid. Skulle däremot farten få inflytande på
bildernas stadighet på duken, så har man kanske publikens protester.”
Modern biografteknik
Biografägaren, 20 december 1927
|
|
Filmlaboratoriet Kinocentralen flyttar sin verksamhet från
Kungsholmstorg 6 till större lokaler på David Bagares gata 7.
AGA (Svenska AB Gasaccumulator)
presenterar
Europas första nätanslutna radiomottagare
med inbyggd högtalare.
Här en kort AGA-historik.
|
Folkskolan blir obligatorisk och
läroverken öppnas för kvinnor.
|
Volvo lanserar sin första personbil, modell ÖV4.
|
Famn förbjuds som mått vid handel med
ved.
|
Långvågssändaren
i Motala tas i drift. En tredjedel av landets befolkning kan nu
lyssna på sändningarna från Radiotjänst.
|
Filmljudtekniken
tar ett stor steg framåt när Philips i september lanserar det första
kommersiella pentodröret. Det har beteckningen B 443.
Röret
är byggt för att driva högtalare och uteffekten från ett B 443 är
1,5 watt, avsevärt mycket mer än från andra rör vid den här tiden.
Rörtypen uppfanns 1926 av Bernhard D. H. Tellegen vid Philips
forskningslaboratorium i Eindhoven, Holland.
|
General
Electric och Westinghouse demonstrerar ett filmljudsystem med namnet
RCA Photophone. Hjärtat i systemet är en spegelgalvanometer som ger ett
ljudspår med varierande spårbredd, variable area. (1928 bildar RCA filmbolaget RKO Radio
Pictures [Radio-Keith-Orpheum] för att producera film med
Photophone-tekniken.)
|
I januari har Fox premiär på den
första långfilmen med Movietone-ljudteknik (sound-on-film). Den heter What
Price Glory? och är regisserad av Raoul Walsh. Filmen hade premiär
som stumfilm i november 1926, men nu har den fått ljudeffekter och
musik.
|
William Fox köper USA-rättigheterna
till den tyska Tri-Ergon-tekniken.
Under
hösten lanserar han Fox Movietone News. Till dessa journalfilmer
inspelas ljud och bild med samma kamera, på samma negativ. Man använder
alltså ingen separat tonkamera.
|
Det
här året (1927) produceras 44 spelfilmer i England. 723 amerikanska
filmer importeras till landet under samma tid. För att motverka den
amerikanska dominansen utarbetar det engelska parlamentet en
Cinematograph Films Act (The Quota Act) som stadgar att från och med
1928 ska minst fem procent av alla filmer som visas på landets
biografer vara gjorda i England. Kvoten höjs därefter år för år. (1936
är andelen inhemsk produktion uppe i 20 procent. The Quota Act
resulterar i ett uppsving för engelsk film.)
|
Distorsion
är ett stort problem i telefonsammanhang. Långa linje med många
förstärkare gör att röster kan bli svåra att uppfatta. Harold Black,
som arbetar på Western Electric i New York, kommer på att om man
använder negativ återkoppling i en förstärkare, då minskar distorsionen
avsevärt. (Vid negativ återkoppling – motkoppling – kopplas en del av
signalen från utgången, fasvänd tillbaka till ingången.)
|
Charles Lindbergh flyger ensam över
Atlanten, mellan New York och Paris, på 33 1/2 timme.
|
Den första kvartskristallklockan
konstrueras.
|
Victor Company of Japan (JVC) grundas.
|
|
Bell & Howell-kamera, modifierad för Movietone
Biografägareförbundet kräver att myndigheterna ska
utfärda inreseförbud för utländska cirkusföretag.
När djungelfilmen Chang
visas på biografen Olympia i Stockholm i januari har orkestern hjälp av
en elektrisk grammofon som återges naturens ljud. ”Så exempelvis har
det upptagits en speciell grammofonskiva med leopardens tjut, en med
trumpetstötar från elefanter, en med apljud o. s. v. Dessa
grammofonskivor spelas nu å biografen samtidigt med filmen men måste
skötas av en person, som avpassar ljuden och ljudstyrkan efter de olika
bilderna på filmen. [...] Filmens värde har med denna anläggning,
vilken är utförd av Svenska Radioaktiebolaget, förhöjts ganska
väsentligt och såsom varande den första i sitt slag i Sverige giver den
anledning att förutspå betydande fortsatt utveckling på området.” Ur
Tidskriften Radio, nr 3 – 1928
Anders Sandrew
inviger biografen Astoria i Stockholm, med plats för en publik på 820
personer. En tolvmannaorkester är anställd för att spela under
föreställningarna.
Svensk Filmindustri inviger
stockholmsbiograferna China och Göta Lejon, med plats för 1486
respektive 1307 personer, men överlåter driften av China på amerikanska
Paramount. Båda biograferna har tjugo man i orkestern. China har
dessutom en elektrisk pedalorgel tillverkad av Nyströms Orgel- och
Pianofabrik AB i Karlstad, samt en del ljudeffektinstrument tillverkade
av Leedys i USA.
Svenska Dagbladet utlyser den 19
augusti en pristävling och ger tio kronor till den som kommer på ett
passande ord för den talande filmen. Bland insända förslag märks
talfilm, ljudfilm, hörfilm, akustisk film, fonofilm, vokalfilm,
fotofonfilm, voxfilm, röstfilm, stämfilm, selyssfilm, totalfilm och
tonfilm. Ordet ljudfilm vinner tävlingen.
Den 8 oktober har William
A. Wellmans flygfilm De fördömdas legion
(1928) premiär på biografen Metropol-Palais i Stockholm. DN skriver:
”Som teknisk nyhet lanseras en Radiola, vilken på ett effektfullt sätt
illustrerade flygmotorernas buller.”
I samband med De blindas dag på
Konserthuset i Stockholm den 13 och 14 oktober förevisar
Nordisk Tonefilm från Danmark sitt optiska filmljudsystem, konstruerat
av Axel Petersen och Arnold Poulsen. Bild och ljud ligger på separata
filmer.
En uppgiven och desillusionerad Charles Magnusson lämnar
Svensk Filmindustri i november, avskedad av Ivar Kreuger. Företaget
omorganiseras och SF:s kassadirektör Olof Andersson
– Ivar Kreugers handgångne man – blir ny VD. Stora
personalnedskärningar genomförs. (Som SF:s VD, fram till 1942, kommer
Olof Andersson att verka efter parollen ”En bra film är en film som går
ihop”.)
Lars Hansson och Lillian Gish spelar huvudrollerna
i Victor Sjöströms film Stormen
(The Wind) som har premiär den 4/12 på biografen China i Stockholm. Som
titeln antyder blåser det en hel del i filmen. Aftonbladet skriver i
sin recension: ”Slutligen förtjänar musiken en särskild eloge för det
utmärkta sätt, på vilket den underströk och förstärkte de olika
effekterna.” Orkestern har nämligen en vindmaskin till sin hjälp (ev.
en grammofon). Apparaten står i orkesterdiket och återger vindens ljud.
Enligt DN: ” ... en öronbedövande skildring av stormen med
stort S.”
Klicka här
om du vill läsa exempel på vad några tidningar och tidskrifter skriver
om ljudfilmen under året.
Den 20 februari upprättas för första
gången allmän telefontrafik från Sverige, över Atlanten, till USA.
|
Stockholms arbetarekommun beslutar att
endast en talarstol skall sättas upp vid årets
1–majdemonstration, eftersom man denna gång skall använda sig av
högtalare.
|
Per
Albin Hansson
myntar folkhemsbegreppet vid ett tal inför socialdemokraternas
partikongress: ”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade
eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den
ene ner på den andre, där försöker ingen skaffa sig fördel på den
andres bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I
det goda samhället råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet.”
|
Radiotjänst flyttar in i nybyggda
lokaler på Kungsgatan 8 i Stockholm.
|
Stockholms stadsbibliotek på hörnet
Sveavägen–Odengatan invigs.
|
Volvo lanserar sin första lastbil.
|
AB Baltics radioavdelning köps upp
av AGA
(Svenska AB
Gasaccumulator), som vill utvidga sin radioavdelning och även satsa på
att tillverka
ljudutrustning
och projektorer för filmbranschen. Dotterbolaget
AGA-Baltic bildas.
|
Den 22 juni träder Nordisk
Films Kompagni
i Danmark i likvidation. Börsmäklaren Carl Bauder, som sedan
1926 haft
aktiemajoriteten i bolaget, rekonstruerar det och låter det återuppstå
under namnet Nordisk Tonefilm A/S. (Det nybildade bolaget, som
inregistreras den 28 oktober 1929, äger bl.a. nyttjanderätten till
Petersen & Poulsens filmljudpatent som gav stora inkomster. Det
gamla namnet, Nordisk Films Kompagni A/S, togs till heders igen år
1935.)
|
Harry
Nyquist
publicerar sitt samplingsteorem, grunden i all framtida digital
ljudteknik. (Ett teorem är ett vetenskapligt påstående vars sanning
låter sig strikt bevisas.) Nyquists teorem säger att
samplingsfrekvensen måste vara dubbelt så hög som den högsta frekvens
man vill återge. Vill du höra 20 kHz ska samplingsfrekvensen alltså
vara 40 kHz. Harry Nyquist föddes i Nilsby i Värmland, men utvandrade i
unga år till Amerika.
|
Fritz
Pfleumer, född i Österrike och verksam i Dresden, får patent på en
maskin för ljudinspelning på ett 16 mm brett band av papper, belagt med
ett magnetiserbart skikt av pulveriserat järn.
|
Holländska och schweiziska intressen
samt en tysk bank bildar Tonbild Syndikat AG
(Tobis) i Berlin. Bolaget äger flera ljudfilmspatent, bl.a. Tri-Ergons,
och anställer Joseph Massolle som teknisk chef. Massolle börjar genast
konstruera och tillverka en optisk tonkamera, modell
SA
(Synchron-Apparatur). Till sin hjälp har han Fritz Seeger, Hans Grimm,
Karl Brodmerkel och Adolf Jansen, medarbetare från Tri-Ergon-projektet,
samt Hermann Stör och Emil Specht från Radiosender Stuttgart.
|
Klangfilm
GmbH grundas av AEG (ägare till Telefunken) och Siemens & Halske
AG. Klangfilm ska ha fokus på utveckling, tillverkning och försäljning
av ljudutrustning till biografer. En patenttvist seglar upp mellan
Tobis och Klangfilm.
|
På
utställningen ”Die Technische Stadt” i Dresden visar produktionsfirma
Lignose Hörfilm System Breusing GmbH för första gången sin metod för
filmljud på grammofonskiva.
|
Victor
Talking Machine Company i USA börjar ge ut en serie grammofonskivor på
märket Victor Pict-Ur-Music. Skivorna innehåller stämningsmusik och
ljudeffekter och är avsedda för biografägare som saknar riktig
filmljudanläggning. (Över 300 Pict-Ur-Music-skivor fanns utgivna vid
mitten av 1929.)
|
Brunswick Record Company i USA ger ut
ett ”Mood Accompaniment Library”, 495 grammofonskivor för film- och
teaterbruk.
|
Walt Disney släpper den första
tecknade filmen med synkroniserat ljud. Den heter Steamboat Willie, är åtta minuter lång och har
Musse Pigg i huvudrollen.
|
Edward
Bernay, ”the father of public relations”, skriver följande i sin
nyutkomna bok Propaganda:
”The conscious and intelligent manipulation of the organized habits and
opinions of the masses is an important element in democratic society.
Those who manipulate this unseen mechanism of society constitute an
invisible government which is the true ruling power of our country.”
Bernay bor i USA och är systerson till Sigmund Freuds fru. Hans tankar
mottas välvilligt i politiska kretsar och inom industrin.
|
Alexander Fleming upptäcker penicillinet.
|
Bertolt Brechts Tolvskillingsoperan
har urpremiär i Berlin. Kurt Weill har skrivit musiken.
|
|
Fritz Pfleumer med sin bandspelare
Sveriges
filmproducenter oroar sig över ljudfilmens frammarsch. Stumfilmen har
varit internationell, med ljud blir filmen nationell och svår att
exportera.
Svensk Filmindustri avvecklar
dotterbolaget Isepa. Man funderar till och med på att lägga ner hela
sin
produktionsverksamhet.
Det finns 76 biografer i Stockholm.
När William
A. Wellmans film Vingarna
(1927) har premiär på biografen China i Stockholm den 10 januari, har
kapellmästare Otto Trobäck och hans orkester hjälp av en Panatrope, som
står på scenen och ger ifrån sig flygmaskinsljud, kulsprutesmatter och
ljudet av detonerande bomber. Brunswick Panatrope var den första
elektriska grammofonen på världsmarknaden. Den lanserades 1926,
utrustad med rörförstärkare och Rice Kellogg-högtalare, och användes
för musik och ljudeffekter på en del biografer fram till ljudfilmens
definitiva genombrott.
Ett skivbord
med två eller tre grammofoner, förstärkare och högtalare, är ett
rimligt alternativ för den biografägare som vill ha elektriskt ljud
till sin biograf, men som inte vill investera i en dyr anläggning för
synkront ljud. Axel Öhlander i Stockholm säljer en typ av skivbord som
heter Biophone, ”nutidens
förnämsta assynkrona ljudfilmsapparat”. Hösten 1929 har han installerat
ett femtiotal Biophone-anläggningar (s.k. orkesterapparater) på
biografer runt om i landet, och i maj 1930 är antalet uppe i hundra.
Axel Öhlander säljer också grammofonskivor med specialinspelad
biografmusik, samt effektskivor med ”kyrkklockor, storm- och
alarmklockor, folkupplopp, åska, regn, stormigt hav, djurläten (alla
slag), gatubuller, tågs ankomst och avgång, aeroplan, trummor, telefon
och ringklocka, kulsprutor, regn och storm m. m.”
Här kan
du läsa om en skivbordsanläggning som Philips tillverkar.
Här kan du
läsa om AEG:s anläggning.
Den 18 februari har den amerikanska filmen Jazzsångaren
premiär på Röda Kvarn i Stockholm, men utan Vitaphoneljud, eftersom
Röda Kvarn än så länge saknar ljudutrustning. I stället anställs
operasångaren Ola Isene, att stå i biografen varje kväll och sjunga Al
Jolsons soloparti, ackompanjerad av biograforkester och kör. Så här
skriver Svenska Dagbladet i sin recension: ”Som film utmärkt. Men den
är inspelad som ljudfilm och man kan ej bortse ifrån, att man här och
var saknade ljudet, något som man dock sökt avhjälpa dels genom en kör,
dels genom att hr Isene föredrog Al Jolsons ibland uppsluppna, ibland
mycket sentimentala sång. Hr Isene löste sin verkligt svåra uppgift med
glans. Succès!” Dagens Nyheter skriver: ”Man kan uttrycka en till
visshet gränsande förmodan att 'Jazzsångaren' som ljudfilm är en
konstnärlig upplevelse av rang. Man hoppas av hjärtat en gång få höra
och se denna film som den ska vara.” Ljudversionen av Jazzsångaren
får premiär i juli, på biografen Rialto i Stockholm.
Den 22 februari har biografen Auditorium i
Stockholm premiär på den amerikanska filmen Diamantkungen,
regisserad av F. Harmon Weight (1928). Annonsen i Dagens Nyheter har
rubriken: ”DEN FÖRSTA TALANDE FILMEN”, och fortsätter: ”Talande film -
man skulle också kunna kalla den Radiodrama med levande bilder. En av
Clive Brooks största och starkaste filmer, beledsagad av Auditoriums
orkester och samtidigt tolkad i lokalens radiohögtalare, replik för
replik, av en rutinerad och samspelt svensk skådespelarensemble under
ledning av den från Radiotjänst kände regissören Harry Bergwall. Ett
experiment! Skall det lyckas? Kom själv och konstatera det! SE! HÖR!
Bevittna det sensationella ögonblick då filmen och radion räcka
varandra handen!” Dagens Nyheters recensent skriver:
”Auditoriumbiografen [...] försökte i går att göra talfilm av en stum
film - ett experiment som från början är dömt att misslyckas. Man
visade en vanlig film, till vilken sades repliker genom högtalare, och
hur lovvärda ansträngningar än de härvid medverkande skådespelarna
gjorde att lägga sina ord väl, gick det ändå ganska illa ihop med
agerandet på den vita duken. Effekten blev i alla falla stum film med
ett påbröd, som inte alls hörde dit, utan verkade distraherande och kom
publiken att skratta på fel ställe åt de ofta oartikulerade ljuden.”

Svensk
Filmindustri förhandlingar med Western Electric och det amerikanska
bolaget hoppas få installera ljudanläggningar på tio av SF:s biografer.
Men SF tycker att apparaterna är för dyra och avtalsvillkoren för
snåriga. Så SF nöjer sig med en enda ljudanläggning, så här till att
börja med. Den monteras på Palladium i Stockholm under månadsskiftet
april-maj. Western Electric
säljer inte sina anläggningar, utan hyr ut dem på tio år. Klangfilm, Nordisk Tonefilm och Pacent tillverkar
anläggningar som kostar hälften av WE:s.
Den 2 maj är det Sverigepremiär för långfilm med
synkroniserat ljud. Hans hustrus ära på Palladium och Vita
skuggor på Söderhavet
på Picadilly, två amerikanska filmer. Ljudet i filmerna består av sång
och musik och en del ljudeffekter, men inget tal. Båda filmerna
använder sig av Vitaphonesystemet, sound-on-disc. Picadilly har en
hembyggd ljudanläggning tillverkad av Gustaf Nordquist, en ung
teknolog vid Kungliga Tekniska Högskolan som försörjer sig som
projektionist på biografen. Palladium ståtar med utrustning från
Western Electric. (Runt 1931-32 överges Vitaphone-tekniken eftersom den
visat sig opålitligt. Skivorna slits hårt och när filmkopian går av
blir det
synkproblem.)
Den 29 juli har Fox Follies premiär på
Palladium i Stockholm, den första långfilm på en svensk biograf med
Movietone, d.v.s. optiskt ljud (sound-on-film).
Den
första svenska ljudfilmen i långfilmsformat är Gustaf
Edgrens Konstgjorda Svensson.
Filmen har premiär den 14 oktober på biografen Skandia i Stockholm, och
är egentligen en stumfilm med sporadiska ljudinslag, inspelade på 5
stycken grammofonskivor, 78 varv/min. Tekniken är Lignose-Hörfilms System
Breusing. Filmljudet består av en
prolog av
Fridolf Rhudin, sångnummer och en del ljudeffekter. Förutom ljud
från
grammofonskivor ackompanjeras filmen på premiärkvällen av
Skandiaorkestern under ledning av kapellmästare John Kåhrman. Skandia
får sin ljudanläggning den 21 augusti 1929 och den levereras av
Klangfilm. Högtalarna är s.k. Blatthaller.

Ville Andesons
äventyr, en film för den yngre biopubliken, hade premiär den 21
september och dagen därpå skrev
signaturen Alter i Svenska Dagbladet: ”Det nödvändiga älskande paret
framställes av en debutant fröken Inez och revy- och skivcharmören John
Wilhelm Hagberg. Den sistnämndes insjungning av en sång till Stockholm
var för övrigt inlagd på Sibyllan, så lite ljudfilm blev det även om
det var klent med synkroniseringen.” Den 28 oktober fick Ville Andesons
äventyr nypremiär. Så här skrev Svenska Dagbladet i en notis
den 26 oktober: ”Det svenska lustspelet Ville Andesons äventyr kommer
på måndag åter upp på Röda lyktan. Denna gång som ljudfilm. Man har
nämligen nu fått hit den synkroniserade upplagan från Berlin, som man
förgäves väntade på till den första premiären.” Filmen är producerad av
Fredrik Anderson på Filmfred Produktion. Så här skrev filmens regissör,
Sigurd Wallén, i sin memoarbok Revydags: Men i […] Ville Andesons äventyr
sjöngo skådespelarna ett antal vackra sånger, som togos upp på
grammofonplattor. Kameran arbetade över skådespelarnas axlar, medan de
vände ryggen till, ty man fick inte se deras munrörelser. Då hade det
hela inte ”klaffat”, som man säger på filmspråk.
Nästa svenska långfilmer med ljud
är Säg det i toner, regisserad av Edvin Adolphson och J. Julius
(pseudonym för Julius Jaenzon).
Filmen har premiär den 26 december på Palladium i Stockholm, och är en
stumfilm som fått en del effekt- sång- och musikavsnitt inspelade i
Berlin på 33-varvs grammofonskivor. Inspelningsteknikern heter Hermann
Stör och ljudsystemet han använder kommer från Firma Lignose-Hörfilm i
Berlin och heter System Breusing.
Säg det i toner går 10 veckor i sträck på
Palladium, och håller sig kvar ytterligare 5 veckor på mindre biografer.
Svenska
AB Nordisk Tonefilm (skrivs vid den här tiden ibland Tone-Film) bildas
den 16
december och har lokaler på Skeppsbron 9 i Malmö. Företaget har i
huvudsak danska ägare och ägnar sig
vid den här tiden uteslutande åt att sälja ljudutrustning till
biografer. (Tonefilm
flyttar hösten 1933 till Kungsgatan 29 i Stockholm och omkring 1938-39
till
Apelbergsgatan 58.)
Biografbladet nr 5 -29 skriver om ljudfilmen: ”Det
är tillsvidare inte
fråga om stort mycket mer än orkesterackompanjemangets flyttning från
'diket' till duken.”
Läs fler
presskommentarer här.

Finurliga Fridolf, är en kortfilm
i regi av Gunnar Skoglund.
The Academy of Motion Picture Arts and
Sciences (grundat 1927) ger sin första Oscar för bästa film till Vingarna,
regisserad av William A. Wellman.
|
Kodak lanserar en råfilm tillverkad
speciellt för optisk ljudinspelning.
|
Amerikanen Vladimir
Zworykin (med ryskt ursprung) demonstrerar ett helt och hållet
elektroniskt TV-system, kamera och mottagare.
|
Curt
Stille i Tyskland har konstruerat en stålbandspelare som kan återge
frekvensområdet 100 - 5.000 Hz, på 6 mm breda band av stål vid en
bandhastighet på 1,2 meter/sekund. Louis Blattner i England köper en
licens på stålbandspelaren. Han ger den namnet Blattnerphone, och
hoppas kunna intressera filmbranschen för magnetisk ljudinspelning. Men
det misslyckas.
|
Klangfilm, som ägas av Siemens och
AEG, slås ihop med Tobis (Tonbild Syndikat AG). Tobis-Klangfilm bildas.
1928
hade en patenttvist uppstått bolagen emellan. Nu är den bilagd och
bolagen har beslutat att Tobis i framtiden ska ägna sin verksamhet åt
filmproduktion och uthyrning av inspelningsutrustning, medan Klangfilm
ska ägna sig åt apparattillverkning och försäljning av
biografutrustning.
|
UFA
(Universum Film AG) öppnar fyra ljudfilmsateljéer i Babelsberg utanför
Berlin. Ateljéerna är byggda som ett kors, och kallas därför
”Tonkreuz”. N+S: 20 x 30 m, 600 kvm; V+Ö: 18 x 25 m, 450 kvm.
|
Den första tyska långfilmen med
optiskt ljud har premiär den 12 mars i Berlin. Filmen heter Melodie
der Welt, och är regisserad av Walter Ruttmann.
|
Övergången
till ljudfilm mycket fort i USA, när den väl sätter fart. Men den
kostar fasansfullt mycket pengar. Biografer skall byggas om,
studiolokaler skall ljudisoleras, och nya tystare filmkameror
införskaffas. För att finansiera det hela är filmbolagen tvungna att ta
stora lån, vilket får till följd att de indirekt kommer att
kontrolleras av bankmän.
|
Ett patentkrig utbryter mellan Western Electric och
Tobis-Klangfilm.
|
Torsdagen den 24 oktober (den svarta
torsdagen) kraschar börsen på Wall Street i New York. Läget
blir än värre tisdagen den 29 oktober (den svarta tisdagen). Då råder
kaos och panik.
Under
1928 och 1929 hade den amerikanska aktiemarknaden växt explosionsartat.
Många amerikaner spekulerade i aktier. Man tog banklån för sin handel
och använde sitt aktieinnehav som säkerhet. (Efter kraschen drabbas
världen av en svår ekonomisk depression.)
|
Edwin Hubble upptäcker att galaxerna
rör sig ifrån varandra, att universum expanderar.
|
Thomas Mann får Nobelpriset i
litteratur.
|
Erich
Maria Remarques roman På västfronten intet nytt kommer ut
på svenska.
|
Bertolt Brecht och Kurt Weills Tolvskillingsoperan
har svensk premiär på Komediteatern vid Engelbrektsplan i Stockholm den
2 november.
|
Rolleiflex introduceras, en tvåögd
spegelreflexkamera med negativformatet 6 x 6 centimeter.
|
I Sverige är antalet radiolicenser
uppe i 420.000.
|
|
Författaren
och skådespelaren Rune Lindström berättar i en artikel i
Filmnyheterna nr 1 - 1951, om sina bedrifter i ljudfilmens barndom:
”Pretentionerna
steg. Folk nöjde sig inte med filmbilderna och min fars musik. Man
ville ha ljudeffekter också. Ljudeffekterna - det blev jag det. [...]
Höjdpunkten nåddes i en film med Clara Bow. Jag minns än att den hette Vingarna
och handlade om något tragiskt under första världskriget. Ämnet rörde
sig kring flygare som ideligen, ideligen skjöt ner fientliga flygplan.
Ibland blev de också själva nedskjutna. [...] Jag hade min arsenal
välutrustad. En gammal fordmotor stod mitt på scenen bakom duken.
Korrugerade plåtar och druvor av skrot hängde i scenvinden. En fiffig
anordning lösgjorde ljudeffekterna med ett snöre. Filmen spelades.
Motorn spann i takt med biplanens starter så att färgen lossnade från
föreningslokalens väggar. Flygplanen störtade. Samtidigt drog jag i
snöret. Effekten var enorm. Vid första haveriet svimmade
skolkökslärarinnan och bars ut av biljettplockaren. När nästa maskin
störtade på duken och jag röck i mitt andra snöre blev resultatet ännu
mera glädjande. Det berodde på att jag samtidigt höll en pappersbit mot
ett roterande hjul på en upp- och nedvänd cykel. När det tredje
skrotknippet vid tredje flyghaveriet dråsade ned mot en på golvet
placerad takplåt ropade någon basröst i salongen om att man skulle
bilda en freds- och skiljedomsförening. Ortspressen betecknade Vingarna
som Stor Konst.”
|
|
Till startsidan
|