1894

Från april månad kan New York-borna se korta filmer ur tio stycken tittskåp som står uppställda i en lokal på Broadway. Apparaterna är konstruerade av W. K. L. Dickson, på uppdrag av Thomas Alva Edison, och kallas Kinetoscope.

1895

Den 1 november visar bröderna Skladanowsky från Tyskland levande bilder för en betalande publik på varieté Wintergarten i Berlin. Programmet innehåller åtta korta filmer med kända artister, och musiken som framförs till bilderna är komponerad av Hermann Krüger. Projektorn som bröderna konstruerat för ändamålet heter Bioskop. Den är placerad bakom duken som hålls våt för att uppnå bästa genomskinlighet. Varje film är omkring 6 sekunder lång.

Bröderna Lumière, från staden Lyon i Frankrike, konstruerar en kombinerad filmkamera, kopieringsapparat och projektor som får namnet Cinématographe. Kinematograf på svenska. Ordet är bildat av grekiskans kinéma = rörelse, och graphein = att skriva.

Apparaten är avsedd för en 35 mm bred film med runda perforeringshål, ett i varje bildkant. Den kan laddas med upp till 18 meter film som matas fram med hjälp av en vev, åtta bildrutor per varv. Bildhastigheten blev omkring 16 bilder/sekund.

När kinematografen används som projektor ställs den framför en båglampa, om det finns tillgång till elektricitet i visningslokalen, annars använder man kalkljus (limelight).

Bröderna Lumière visar film kommersiellt för första gången den 28 december på Le Salon Indien du Grand Café i Paris. Man visar tio filmer som är mellan 40-50 sekunder långa.

Det här året upptäcker Wilhelm Conrad Röntgen ”X-strålarna”. I Sverige kom vi att kalla dem för röntgenstrålar.




1896

Den första offentliga filmvisningen i Sverige äger rum den 28 juni i en tillfällig sommarteater i anslutning till en industri- och slöjdutställning vid Pilstorp i Malmö. Omkring trettiofem tusen besökare beskådar det kinematografiska miraklet under de tre månder utställningen pågår. Sydsvenska Dagbladet skriver den 29 juni: Kinematographen ”består uti en serie av ögonblicks fotografier, som förstorade återgifvas på en hvit yta under elektrisk belysning. Fotografen har tagit sina vyer mestadels från gatulifvet i Paris, som förträffligt återgifvas. Mest anslog en scen från Boulognerskogen med sina cyklande damer och herrar, som åkte fram mot åskådaren med den största naturtrohet. Det fattas endast att fonografen återgifvit sorlet av menniskorna för att göra taflan illusorisk.”

I augusti visar Max Skladanowsky film i en varietéföreställning på Kristallsalongen ute på Djurgården i Stockholm. Under sin stockholmsvistelse spelar han dessutom in en film med titeln Komiska förvecklingar på Djurgården i Stockholm, den första som görs i Sverige.

Den 26 december visas det film på Valand i Göteborg. Filmerna är gjorda av fransmannen George Méliès och i pauserna spelas musik från en graphofon.

Bland andra Oskar Messter i Tyskland börjar använda malteserkors till filmframmatningen i de projektorer han tillverkar. Med den tekniken blir bildstilleståndet bättre.

Henri Becquerel upptäcker radioaktiviteten hos uran.

Guglielmo Marconi ansöker om patent på trådlös telegrafi, trots att Nikola Tesla hade demonstrerat tekniken redan år 1893. (Tillsammans med Ferdinand Braun får en 35 årig Marconi nobelpris i fysik år 1909, ”såsom ett erkännande av deras förtjänster om den trådlösa telegrafiens utveckling”. Strax efter Teslas död år 1943 konstaterar USA:s högsta domstol att det var Tesla som uppfunnit radion, inte Marconi.)

Den franske yrkesillusionisten och trolleriteaterdirektören Georges Méliès börjar bygga sig en glastäckt filmateljé utanför Paris.

Några rader ur en text som Maksim Gorkij skrev för en tidning efter att ha sett bröderna Lumières filmer i St Peterburg i juni: ”And all this in strange silence where no rumble of the wheels is heard, no sound of footsteps or of speech. Nothing. Not a single note of the intricate symphony that always accompanies the movements of people. Noiselessly, the ashen-grey foliage of the trees sways in the wind, and the grey silhouettes of the people, as though condemned to eternal silence and cruelly punished by being deprived of all the colours of life, glide noiselessly along the grey ground.”



1897

På den Allmänna konst- och industriutställningen på Djurgården i Stockholm finns en kopia i reducerad skala av Gamla Stockholm vid slutet av 1500-talet. Bland kulisstadens trollkarlar, köpmän, musikanter, tinnar och torn, har apotekaren och fotohandlaren Numa Peterson och hans son Mortimer ställt i ordning ett rum för visning av s.k. lefvande fotografier. Lokalen rymmer omkring 100 personer och bär namnet Lumières Kinematograf i Gamla Stockholm. Entréavgiften är 50 öre för vuxna och 25 öre för barn och programmets speltid är 15-20 minuter. Och det blir stor succé! När konst- och industriutställningen stänger i oktober har bortemot 75.000 personer besökt kinematografen.

Klicka här om du vill läsa Otto Bökmans berättelse om den kinematografiska begivenheten på industriutställningen i Stockholm. (Otto Bökman är vid den här tiden anställd hos Numa Peterson.)

På eftermiddagen den 4 maj börjar projektorn brinna under en filmförevisning i Bazar de la Charité i Paris. 126 personer omkom i lågorna och över 200 skadas.

De sociala förhållandena i Sverige är usla. Fattigdom och svält driver folk till städerna. Mellan 1850-1900 tredubblas befolkningen i Stockholm, från 100.000 till 300.000. Det är dyrt att leva vid den här tiden. Det är svårt att få arbete och det är svårt att få tag i bostad. Hyrorna är höga och för att ha råd att bo måste man ibland hysa inackorderingar. Över hälften av Stockholms arbetarfamiljer har inneboende. Man lever trångt. Arbetsdagen varar från klockan 6-7 på morgonen, till 7-8 på kvällen. Semester är det aldrig tal om. Allmänna arbetslöshetskassor finns inte. Blir man sjuk får man lita till familjens eller arbetskamraternas välvilja.

Ingenjör S.A. Andrée försöker tillsammans med sina medhjälpare Knut Fraenkel och Nils Strindberg, segla till nordpolen med luftballong. Den 11 juli sker uppstigningen från Danskön på Spetsbergen, men allt går på tok och de försvinner spårlöst på isvidderna.



En av Stockholmsutställningens krönikörer, författaren och journalisten Andreas Hasselgren, skriver så här om en av filmerna som visas på Kinematografen i Gamla Stockholm: ”Vi se en varietétribun, på vilken ett antal figurer i [rysk] nationalkostym livligt figurerar och svänga sig i takt efter en svag musik, som dock inte åstadkommes av de nedanför estraden sittande musikanterna, vilka för övrigt ordentligt spelade sina instrument, utan från en under skärmen dold fonograf.”
Klicka här om du vill läsa hela texten.



1898

  • La vie et la passion de Jésus-Christ - Louis Lumière - Filmen är 14 minuter lång
  • Passionsskådespelen i Oberammergau - Henry C. Vincent - 38 minuter

Marie och Pierre Curie upptäcker de radioaktiva ämnena polonium och radium.

Ingenjör Valdemar Poulsen från Danmark får patent på en Telegrafon, en apparat för magnetisk ljudinspelning på ståltråd.



1899

Österrikaren Johannes Matthias Augustus Stroh får patent på en fiol där ljudet förstärks av en metalltratt istället för en resonanslåda.

Skriften Die Traumdeutung (Drömtydning), av den österrikiske läkaren Sigmund Freud, trycks i 600 exemplar. (Den översätts till svenska 1927.)

I Sverige grundas Kooperativa Förbundet.



1900

Vid årets världsutställning i Paris presenteras tre olika ljudfilmsystem, som alla bygger på mer eller mindre sinnrika metoder att synkronisera en projektor med en fonograf. Ett av ljudsystemen heter Phono-Cinéma-Théâtre, och lanseras med filmen Den odödliga teatern, en två timmar lång kavalkad med smakprov ur några prominenta teaterstjärnors repertoar. Filmen blir en makalös succé och efter föreställningarna i Paris görs en bejublad turné runt om i Europa. (PCT-tekniken förutsätter att projektionisten är utomordentligt skicklig på att veva så att bilden följer ljudet från fonografen. Han har inga anordningar till sin hjälp.)

På utställningen i Paris visar också bröderna Lumière film på en 21 x 16 meter stor duk, och som om det inte vore nog visar Raoul Gromoin-Sanson film från tio synkroniserade projektorer på en 100 meter lång och tio meter hög duk uppspänd i cirkel utefter visningslokalens väggar. Filmen innehåller handkolorerade utsiktsbilder från Paris, tagna under en uppstigning med luftballong. Ett 360 gradigt panorama. Metoden heter Cinéorama.

Kodak börjar sälja en lådkamera med namnet Brownie. Den kostar 1 dollar och laddas med en rullfilm som ger sex bilder i formatet 6x6 cm.  Kameran blir snabbt mycket populär.

Max Planck grundlägger kvantteorin.

Sverige har 5,1 miljoner invånare. 4 miljoner lever på landsbygden och 1,1 miljoner i städer. Stockholm har 300.000 invånare, Göteborg 130.000 och Malmö 61.000. Medellivslängden för en präst är 67 år, en lärare 57, en stenhuggare 41, och en fabriksarbetare 32 år. Över 10% av barnen i Sverige dör innan de blir 1 år. Nästan 20% hinner aldrig bli 10 år. Åtta procent av befolkningen har rösträtt i riksdagsvalen.

Chicago är Sveriges tredje största stad. Där bor 50.000 svenskfödda, 100.000 med svensk härstamning. I hela USA finns 573.040 personer som är födda i Sverige. Räknar man även de som är födda i USA av svenska föräldrar blir summan 1.084.842 personer.

Av 4192 bilar som tillverkas i USA det här året är 1681 ångbilar, 1575 elbilar och 936 bensindrivna bilar.

Det finns 75.400 telefoner i Sverige, och 15 bilar.






1901

Den 1 september visas en sång- och talfilm för första gången i Sverige. Det är den franska ljudfilmen Den odödliga teatern som har premiär på Olympia-Teatern i Stockholm. Filmen går i sju veckor i huvudstaden och ses av över hundra tusen personer. Dagens Nyheter skriver den 2 september om premiären på Olympia-Teatern att dansbilder ackompanjerades av musik från en flygel som stod bakom duken, ”när det duellerades hördes mycket riktigt vapenrassel, liksom tamburiner ljödo då en spansk dans framställdes eller kraftigt slag då Pierrot i Den förlorade sonen fick sin örfil. Därtill kom också fonografen, som i vissa nummer talade samtidigt med att det agerades på bilderna. Det blev ett förvånansvärdt godt resultat af denna samverkan”. Svernska Dagbladet skriver om filmen: ”Bättre kinematograf- och fonografnummer kan man inte tänka sig”.

Klicka här om du vill läsa några sidor ur 1901 års Priskurant å scioptikon och kinematografer från Numa Petersons Handels & Fabriks-Aktiebolag.

Ryssen Pjotr Lebedev påvisar att ljus utövar tryck.

Guglielmo Marconi, italiensk fysiker verksam i England, sänder för första gången ett trådlöst meddelande (bokstaven ”s”) med morsekod över Atlanten, från Cornwall i England till New Foundland i Kanada.

Tidskriften Scientific American skriver och berättar om tysken Ernst Ruhmers arbete med en uppfinning för inspelning och reproduktion av optiskt (fotografiskt) ljud. Ruhmer kallar sin konstruktion Photographophone, och inspelningsmetoden bygger på att en båglampa varieras i ljusstyrka av signalen från en mikrofon. Hans optiska ljudspår (se bild) har en konstant bredd, och en varierande täthet, variable density.

Anton Tjechovs pjäs Tre systrar har urpremiär på Konstnärliga teatern i Moskva.

Indelningsverket avskaffas i Sverige och ersätts av allmän värnplikt.

Kvinnor får rätt till ledighet i fyra veckor vid barnsbörd - utan lön.

Sverige får sin först automobildroska. Den rullar på Stockholms gator i en hastighet av 15-20 km/h och ”eldas med benzin”.

Stockholm första elektriska spårvagnslinje invigs.

Nobelpriset delas ut för första gången.




En Bioscope-projektor från Warwick Trading Company i London.
I Sverige köper man den genom
fotohandlaren Numa Peterson i Stockholm.
Med kalkljusbelysning kostar den 960:-
vilket blir omkring 50.000:- i 2010 års penningvärde.

1902

Kinematografen i Göteborgs Arkader slår upp sina portar. Det är landets första lokal för permanent filmförevisning. Arkaden har stampat jordgolvet med sittplatser av bräder lagda på bockar och plats för cirka 160 personer.

Charles Pathé vid Société Pathé Frères i Frankrike bygger en inspelningsateljé i Vincennes utanför Paris och börjar spela in film efter löpanderbandmetoden.

I Paris visar Léon Gaumont små ljudfilmer. Tekniken har han döpt till Chronophone, och ljudkällan är en elektriskt synkroniserad fonograf.

Det första kompletta skelettet av en Tyrannosaurus Rex upptäcks i Montana, USA.

Joel Emmanuel Hägglund, född i Gävle, emigrerar till USA där han är verksam som sångare och agitator under namnet Joe Hill. (Han avrättas den 19 november 1915.)

Den konservativa regeringen i Sverige lägger fram ett förslag som ska ge 12 procent av befolkningen rösträtt. Stora demonstrationer för allmän rösträtt genomförs i Stockholm. Demonstranterna möts av poliser med dragna sablar. Rösträttskampen kulminerar i en tre dagar lång politisk storstrejk med cirka 100.000 deltagare.

Svenska arbetsgivareföreningen bildas. (Landsorganisationen i Sverige, LO, bildades 1898.)

Göteborg får sin första elektrifierade spårvagnslinje.






”I några biografteatrar, särskilt i Danmark, gick man så långt, att man jämte orkestern även engagerade en pojke, som skulle arrangera spektakel till de olika bilderna bakom scenen. Kom ett järnvägståg farande, så rasslade han med bleckplåtar, förekommer ett skott i filmen, hux flux skjuter han bakom scenen, ser man en likprocession passera, så slår han med en hammare på tjocka järnstänger och imiterar på detta sätt kyrkklockorna, förekommer släde, så hör man bjällerklang klinga, slår Max Linder eller Prince sönder porslin i köket, så hör man porslinsskärvor skramla bakom scenen, o.s.v. Sammanstörtar ett hus, ja så gör man väsen så mycket man orkar.”
Ur Musiken i våra biografteatrar, en artikel skriven av kapellmästare Julius Türk i Filmbladet 1 oktober 1917.

”Direktör Gustaw Em Gooes J:or & Compani från USA med programmet De odödliga Teater-Spelen använde den senaste uppfinningen, en 'Kombinerad Jätte-Fonograf och Kinematograf' i Hotell Mårtenson [i Halmstad] den 14 november 1901. Föreställningen hade 30 tablåer, och huvudnumret var mordet på president William Mc Kinley vid en mottagning i musikhallen i Buffalo. Händelsen 'framställdes lefvande efter fotografi' och en röst återgav presidentens sista ord: 'Närmare min Gud till dig'. Till den högtidliga stämningen bidrog jättefonografen, från vars trenne meter långa mässingstuber det fylliga ljudet av klockringning, körsång och musik av en 500 mans orkester strömmade ut med stor kraft.”
Tidsbilder — Läsebok om Halmstad, av Sven Aremar.
Bokförlaget Settern, 1996

”På de första fasta biograferna var ljudackompanjemanget mer eller mindre obligatoriskt. Det förekom redan i Arkaden 1902. Och när Méliès filmer sedan kördes på Blanchs ringdes med en stationsklocka i miniatyr, skramlades med diverse järnskrot när raketen anlände till månen, och dunkades med träklossar för att ange hästhovars galopp.
Ljudeffekterna behölls på sina håll ända fram till ljudfilmens genombrott. I allmänhet sköttes ljudackompanjemanget av särskilt anställda 'putspojkar' bakom duken. [...] Man brukade visselpipor, plåtar, knallpulver. [...] På somliga bior stod bakom duken en hel attiralj av porslin som skulle krossas vid farserna, sandpappersklädda cigarrlådor som skulle gnidas mot varann när tåget gick.”
När filmen kom till Sverige, av Bengt Idestam-Almquist (Robin Hood). Norstedts förlag, 1959

[Putsmakare, kallade man i äldre tider den som ägnade sig åt skämt, upptåg, gycklerier och hyss.]



1903

På industriutställningen i Helsingborg, 11 juni-10 september, visas Svenska Odödliga Teatern i ett arrangemang av Numa Peterson. Visningarna sker dagligen varje hel timme mellan 15-21. Entrépriset är 50 öre. Ljudteknisk expert vid inspelningarna av dessa första svenska ljudfilmer var Otto Bökman. Ljudinspelningarna var gjorda på fonografrullar.

Klicka här om du vill läsa några sidor ur Aktiebolaget Edv. Nerliens katalog från 1903 över Skiopikon och kinematografer med tillbehör.

Hungersnöden i Norrland vintern 1902-03 gör att emigrationen till Amerika tar ny fart. Drygt 42.000 personer utvandrar. (Mellan 1860-1920 emigrerar ungefär 1 miljon svenskar till Amerika).

Bröderna Wright genomför den första lyckade luftfärden med ett motordrivet flygplan. Planet, som flög i 12 sekunder, är utrustad med en vattenkyld fyrcylindrig motor på 12 hästkrafter, och har en vingbredd på 12 meter.

Den engelske uppfinnaren Sir Charles Parson söker patent på en förstärkare (intensifier) som höjer ljudnivån från grammofoner och fonografer med hjälp av komprimerad luft. Parson har köpt idén av sin landsman Horace Short, som patenterade den redan 1898. (Tekniken kallas Auxetophone och lanseras kommersiellt 1906.)

AEG och Siemens slår samman sina verksamheter på radioteknikområdet och bildar dotterbolaget Telefunken (Gesellschaft für drahtlose Telegraphie m.b.H., System Telefunken).

På Apolloteatern i Berlin visar Oskar Messter ljudfilmer. Hans konstruktion heter Biophon, och han använder en elektriskt synkroniserad grammofon som ljudkälla. Grammofonskivorna har samma speltid som fonografrullar, tre-fyra minuter.



Första gången man lyckades fånga, bevara och återge ljud av en mänsklig röst var 1877, när Thomas Alva Edison talade in orden Mary had a little lamb på en fonografrulle. Tio år senare fick Emile Berliner patent på grammofonen, och året därpå, 1898, fick den danske uppfinnaren Valdemar Poulsen patent på en apparat för magnetisk ljudinspelning på pianotråd, en Telegrafon, som gjorde stor succé på världsutställningen i Paris 1900.

Men tidens ljudinspelningsteknik är tyvärr inte lämpad för filminspelningar. Bild och ljud kan inte spela in samtidigt eftersom artisten är tvungen att agera tätt intill en stor tratt vid ljudupptagningen. Playback-metoden löser det problemet. Man tar helt enkelt en fonografrulle med ett stycke musik eller en lämplig monolog, och låter artisten mima framför kameran. (Bilden är från ett ljudfilmsexperiment, utfört 1895 av W. K. L. Dickson i Edisons studio Black Maria.)



1904

Stockholm får sin första permanenta biograf i början av året. Den är inrymd i Blanchs Teater på Västra Trädgårdsgatan intill Kungsträdgården. Under året öppnas ytterligare tre fasta biografer i Stockholm.

Även Borås, Jönköping, Eskilstuna, Malmö, Örebro, Halmstad och Helsingborg får sina första fasta biografer.

Göteborg har redan ett tiotal fasta biografer. Där går man på ”kinne”, när man ska på bio.

Klicka här om du vill titta på några bioannonser från åren 1904-1910.

Den engelske fysikern John Ambrose Fleming uppfinner dioden, det första elektronröret, Flemings ventil.

Efter långa förhandlingar med det Svenska Patentverket (1901—04) beviljas C. E. Johansson (Mått-Johansson) svenskt patent på sin kombinationsmåttsats med passbitar. Den patenterades i England 1901.


”Även på den tiden [1904] fanns det 'ljudfilm'. Duken på scenen var inramad med vackra kulisser föreställande palmer och träd, och bakom denna duk hade en av bröderna Goes ett helt batteri av alla upptänkliga instrument för åstadkommande av ljudeffekter, och han följde virtuosmässigt med allt vad som försiggick på bilden.”
Intervju i branschtidningen Biografägaren den 24 september 1938, med skådespelaren, projektionisten och filmfotografen Gustaf Bengtsson, kallad ”Film-Bengt”.



1905

Numa Petersons Handels- & Fabriks-Aktiebolag blir generalagent för Pathé Frères filmer och utrustning i Sverige, Norge och Finland.

Fabrikör Nils H. Nylander och bokhållare Gustaf Björkman bildar Handelsbolaget Kristianstads Biograf-Teater och öpppnar en biograf på 55 kvm på Tivoligatan i Kristianstad.

Fasta biografer öppnas i Lund, Norrköping, Kristianstad, Halmstad, Gävle, Karlskrona, Sundsvall, Linköping, Karlstad och Kalmar.

Biografen Edison på Regeringsgatan i Stockholm invigs, stadens första biograf byggd för sitt ändamål. Nu finns åtta biografer i huvudstaden.

Det finns 49 kringresande filmvisare i Sverige. Dubbelt så många som året innan.

Vid den här tiden var Cirkus Reinsch, Cirkus Orlando, Cirkus Beketow, Cirque de Nord och Cirkus Schreiber verksamma i Sverige, tillsammans med flera mindre cirkussällskap.

Pathé Frères i Frankrike utvecklar det här året en stencilteknik för kolorering av svart/vita filmkopior. Metoden att handkolorera film har varit i bruk sedan 1894, men eftersom en minut film består av cirka 960 bildrutor är arbetet både slitsamt och tidsödande. Den nya tekniken (Pathécolor) gör det möjligt att utföra koloreringsarbetet snabbt och förhållandevis billigt, och den kommer till flitig användning de närmaste 25 åren.

Eugène Lauste, född i Frankrike men huvudsakligen verksam i USA och England, konstruerar ett optiskt filmljudsystem med både bild och ljud för första gången på samma filmremsa (sound-on-film). Laustes system har ett ljudspår med varierande täthet, variable density.

Den 26-årige Albert Einstein lägger fram sin speciella relativitetsteori, och formeln E=mc2.

Norrmännen säger upp den 90-åriga unionen med Sverige.

Sjuttiofem procent av Sveriges befolkning bor på landet.

Det finns cirka 200 bensindrivna fordon i Sverige.

Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas ges ut.




Kringresande filmvisare i norra Dalarna 1905.
Foto: L.O. Åkerman, Lima


1906

I Göteborg finns 11 fasta kinematografer. I Stockholm 23.

Filmljudsystemet Biofon [Biophon] lanseras av AB Svensk Kinematograf i Göteborg. Tekniken är konstruerad och tillverkad av Oskar Messter i Tyskland och använder en synkroniserad grammofon som ljudkälla. (Se bild t.h.)

Den svenske uppfinnaren Sven A:son Berglund arbetar i ett laboratorium i Stockholm med att utveckla en metod för inspelning av optiskt ljud. (Kungl. Patent- och Registreringsverket beviljar Sven A:son Berglund och hans finansiärer ett tiotal ljudfotograferingspatent mellan åren 1910-11.)

Under sommaren är det konst- och industriutställning i Norrköping. Den pågår i tre och en halv månad och gästas av 350.000 besökare. En av utställningspaviljongerna delas av AB Svensk Kinematograf, som visar Biofonfilm, och Numa Peterson, som lanserar en jukebox för fonografrullar.

Det är svårt att få tag på film till biograferna. Därför börjar fotografen och biografägaren John Bergqvist i Linköping göra egna alster. Mest journal-, natur- och industrifilmer, men också en del farser med motiv från trakten. John Bergqvist upptäcker ganska snart att det finns en marknad för filmerna han gör. Biografägare runt om i landet vill köpa kopior. (År 1907 startar han ett filmlaboratorium i Linköping. Han blir så småningom även skandinavisk representant för det engelska färgfilmssystemet Kinemacolor. John Bergqvists bolag, AB Etablissement Viking, går i konkurs 1913. Innan dess har han hunnit göra ett femtiotal filmer.)

Ystad, Sala och Uppsala får fasta biografer.

Regeringen genomför en stavningsreform som innebär att ”dt” byts mot ”t” eller ”tt”, och att ”f”, ”fv” och ”hv” ersätts med ”v”. Reformen möter stort motstånd, bland annat från Svenska akademien.

I Danmark grundas Nordisk Films Kompagni, med ateljé i Valby utanför Köpenhamn. (Nordisk Films Kompagni var under pionjäråren världens näst största filmbolag, efter franska Pathé.)

Fröken Julie har sin Sverigepremiär på Folkteatern i Stockholm. Pjäsen skrevs 1888 och spelades första gången 1889 i Köpenhamn.

Eugène Lauste i London ansöker om engelskt patent för en metod att spela in optiskt ljud och bild på samma filmremsa, sound-on-film. (Laustes patent beviljas i augusti 1907 men gäller bara i 16 år, och är värdelöst när ljudfilmandet tar riktig fart.)

Amerikanen Thaddeus Cahill demonstrerar den första modellen av sin Telharmonium, en elektromekanisk synthesizer. Den väger 200 ton.

På morgonen den 18 april drabbas San Francisco av en jordbävning som förstör 28.000 hus och gör över 100.000 människor hemlösa.

Upton Sinclairs roman The Jungle (Vildmarken) blir en stor succé. Boken handlar om de ohygieniska förhållandena inom slakteriindustrin i Chicago och leder till skärpt amerikansk lagstiftning.



1907

Handelsbolaget Kristianstads Biograf-Teater ombildas till AB Svenska Biografteatern med ett aktikapital på 150.000 kronor. I styrelsen sitter två bankdirektörer, en apotekare, en hovrättsnotarie och advokat samt fabrikören Nils H. Nylander. AB Svenska Biografteatern, som har ett tjugotal biografer och äger sju fastigheter i olika städer, har 170 personer anställda. Bolagets ändamål är att ”bedriva verksamhet avseende förevisande av rörliga och andra bilder, tillverkning och försäljning av bilder ävensom av för biografteater erfordeliga maskiner och utensilier”.

Otto Montgomery i Göteborg har konstruerat en apparat för återgivning av sjungande, talande, lefvande bilder. Motto: ”Det bästa är godt nog.”
Här kan du se exempel på andra synkroniseringsmetoder.

Den nyöppnade biografen Apollo i Stockholm spelar in egna filmer.

Falun och Södertälje får fasta biografer.

Det finns 139 biografer i Berlin, och 100 i Paris.

Bröderna Lumière börjar serietillverka glasplåtar för färgdiabilder. De kallar tekniken för Autochrome. En exponering tar c:a 10 sekunder.

Amerikanen Lee de Forest får patent på ett elektronrör med tre elektroder - en triod. Han hade placerat ett metallgaller (styrgaller) mellan anoden och katoden i en av Flemings dioder, och observerat att strömmen av elektroner, mellan anoden och katoden, varierade beroende på den spänning som tillförs gallret. En liten spänningsvariation på styrgallret, blev stor mellan anoden och katoden. Röret får namnet Audion och banar väg för all den teknik, som förutsätter förstärkning av svaga elektriska signaler, inom telefoni, radio, ljudfilm, samt till PA- och hifi-anläggningar. (År 1906 får österrikaren Robert von Lieben patent på ett förstärkarrör som han konstrerat tillsammans med Eugen Reiß och Siegmund Strauß.)

Belgaren Leo H. Baekeland uppfinner en syntetisk plast som han kallar bakelit.

August Strindbergs drama Ett drömspel har urpremiär på Svenska teatern på Blasieholmsgatan i Stockholm.

Ingenjören Sven Wingquist konstruerar världens första självinställande (sfäriska) kullager. AB Svenska kullagerfabriken (SKF) grundas.

Metalltrådslampor börjar komma i handeln. Med samma energimängd ger en metalltrådslampa tre gånger så mycket ljus som en koltrådslampa.

Oscar II dör och ersätts av Gustaf V.






1908

  • Hugenotterna L’Assassinat du Duc de Guise - André Calmettes och Charles Le Bargy - Filmens musik är skriven av Camille Saint-Saëns, och anses vara det första exemplet på specialskriven filmmusik.

Den 27 januari annonserar AB Svenska Biografteatern i Kristianstadsbladet: ”Uppseendeväckande Världsnyhet! Efter att hafva förvärfvat oss ensamrätten i Skandinavien till [...] Messters Biophon, Sjungande och talande bilder, kommer vi att inom den närmaste tiden införa denna [...] vid våra samtliga biografteatrar.” Läs mer här!

Herrar Knut Husberg och Axel Reuterberg vid AB Cosmorama i Göteborg inviger praktbiografen Cosmorama på Östra Hamngatan 48. För premiärkvällens musik svarar ett sex man starkt rumänskt zigenarkapell. Biografen har plats för 364 åskådare.

I Jönköping bildas firman Svensk Films Compani av hotellföreståndaren John Johansson och spannmålsagenten John Ek. Verksamheten är inriktad på biografdrift, filmdistribution, försäljning och reparation av projektorer, samt inspelning av Lefvande bilder.

De som driver ambulerande biografrörelser äger sina filmbilder och kör samma program så länge det går att tjäna pengar på det. När publiktillströmningen avtar på en ort bär det av till en annan. En del av de kringresande väljer att bli stationära eftersom de inser att livet blir så mycket enklare om man hyr filmer och byter när publiken tröttnat, istället för att ideligen behöva byta uppehållsort.

Lågkonjunktur och överetablering gör att den svenska biografnäringen drabbas av sin första allvarliga kris. Till viss del beror krisen på att folk har tröttnat på biografernas filmprogram, med dess hopkok av korta melodramer, sketcher, natur- och gatubilder.

Förklarande textskyltar blir allt vanligare i filmerna.

Klicka här om du vill titta på några bioannonser från 1908.

Sveriges riksdag representerar vid den här tiden 10 procent av befolkningen.

Under året inträffar bortåt 300 arbetskonflikter i landet.

Vid en strejk i Malmös hamn hyr arbetsgivarna in engelska strejkbrytare för att hålla igång arbetet. Strejkbrytarna blir inkvarterade i logementfartyget Amalthea. Några ungsocialister slänger in en bomb i fartyget. En av engelsmännen dödas och ett tjugotal skadas.

Ivar Kreuger startar byggnadsbolaget Kreuger & Toll tillsammans med Paul Toll. (Byggbolaget Kreuger & Toll blir aktiebolag i augusti 1911.)

Dramatiska teatern på Nybroplan i Stockholm invigs med en uppsättning av August Strindbergs pjäs Mäster Olof. Byggnadens arkitekt är Fredrik Lilljekvist, som också ritade kulisstaden Gamla Stockholm, till 1897 års konst- och industriutställning på Djurgården i Stockholm.

I USA tillverkas den första T-Forden. Den kallas Tin Lizzie (Plåt-lisa), har en 4-cylindrig motor på 20 hästkrafter och en toppfart på 70 km.

Joseph Jules Debrie i Frankrike söker patent på en 35 mm filmkameror med namnet Parvo. Kameran väger 5 kilo, har måtten 14 x 19 x 26 cm, och är den minsta på marknaden. Innanför kamerakroppen i trä finns ett stabilt metallchassi för det finmekaniska, samt två 120 meterskassetter placerade sida vid sida. (År 1924 hade Debrie sålt 3000 exemplar av sin kamera. Samma år introducerade man motordriven filmframmatning.)

Bell & Howell börjar tillverka filmperforeringsmaskiner. Merparten av den 35 mm råfilm som filmindustrin hittills använt har sålts operforerad, men nu skaffar Eastman Kodak maskiner från Bell & Howells och börjar sälja även färdigperforerad film. Råfilmen vid den här tiden är mycket kontrastrik, har en låg ljuskänslighet och är dessutom enbart känslig för blått ljus.

I London pressvisar George Albert Smith och Charles Urban för första gången färgfilmssystemet Kinemacolor. Metoden patentsöktes 1906, och är tvåfärgs additiv.

De första stora oljefyndigheterna i Mellanöstern hittas i sydvästra Persien (nuvarande Iran).

Den 30 juni sker en explosion över den sibiriska tundran. (Sprängkraften motsvarar tusen Hiroshimabomber.)

SOS antas som internationell nödsignal via morsekod.



Biograflokal på S:t Paulsgatan 13 i Stockholm, 1907-08

Tidskriften Musikern, nr 14, 1908:
”Orkestermusik å Kinematografer börjar man nu på att införa i Göteborg. Början har gjordts av Göteborgs kinematografbolag, Kungsgatan 15. Ett femmannakapell är engageradt och betalningen är efter musikernas fastställda tariff.”

I Biografägaren, nr 9-10 1945, berättar Karl Hjalmar Lundblad, ägare till Östermalmsbiografen i Stockholm:
”Redan år 1908-09 fanns det orkester – hela sex man stark – på Östermalmsbiografen. Den satt på den lilla scenen och inledde programmet med en klämmig bit. Så hissades duken ner och föreställningn började. Orkestern befann sig nu alltså bakom duken och såg från det hållet, vad som hände i filmerna. [...] Bakom duken fanns också grabben som 'gjorde effekter', skrapade med sandpapper, när tåg skulle gå, och fifflade med andra ljudknep.”

Nordisk filmtidning, nr 9, 1909:
”Pianot och några ljudapparater för efterhärmning av vattnets brus m. m. anses tillfyllest för flera af hufvudstadens större biografer. [...] Men allra bäst tro vi det vara att engagera en liten stråkorkester vid sidan av pianot och ljudeffekterna. Det kostar naturligtvis pengar men kommer helt säkert att betala sig.”

Citat ur recension i Dagens Nyheter, den 24 januari 1907:
”Programmet bjöd först på Lifvet i Indien och Uppvisning av dresserade papegojor, mycket intressanta saker båda delarna. Man har för öfrigt vidtagit den anordningen att man låter alla scener som i verkligheten åtföljas af några ljud, äfven på kinematografen ledsagas av dessa. Man hör sålunda också Indiens fromma tvätta sig, hör klatschandet af alla de i vissa nummer synnerligen rikligt förekommande slagen och hör smällen af de stundom lika rikligt förekommande kyssarna. Huruvida denna anordning är till förmån för den biografiska konsten vill jag låta vara osagdt.”

Stockholms Dagblad, den 22 april 1907:
”Se, bakom skynket står en liten pojke. Han har en apparat bredvid sig med hjul och kuggar, alldeles som ett gammalt tröskverk. Vidare har han cylinder — inte en hög hatt, utan en af bleck — som det är sand i och den cylindern kan svängas omkring. När Niagara nu kommer på duken, börjar pojken att svänga på cylindern och då brusar det riktigt som Helvetesfallet i Trollhättan. När japanerna skälfvande kryper upp för en kulle och skjuta så att hela duken borde bli som ett enda durkslag, vefvar den lille gossen på tröskverket, och då knattrar det som hundra tusen bössor laddade med björnhagel. Det ryser i ryggen på publiken, men den lille gossen står oberörd; han ser ju bilden bakifrån.”

När filmen kom till Sverige, av Bengt Idestam-Almquist (Robin Hood). Norstedts förlag, 1959:
”1906 försökte jag – i konkurrens med fabrikör Nylander – att åstadkomma ljudfilm”, berättar Frans G. Wiberg, biografägare i Kristianstad. ”Det var modernt då. Jag ställde upp några karlar bakom vita duken. De krossade porslin, välte omkull möbler, sköt med revolvrar och förde ett oherrans väsen. Filmbilderna fick tack vare ljudet en sådan effekt, att damer svimmade i salongen. Jag beordrade att sluta med oljudsackompanjemanget.”



1909

I mars inviger AB Svenska Biografteatern ett nybyggt filmpalats på Östra Storgatan 53 i Kristianstad. Byggnaden rymmer förutom biografen Kosmorama, med omkring 300 platser, också verkstäder, kontor, filmlager, laboratorium och en inspelningsateljé på 5 x 8 meter, 40 kvm.

Charles Magnusson blir VD för AB Svenska Biografteatern. Han har tidigare varit fotograf och ägare till AB Biokronan i Göteborg, där han med stor framgång producerat s.k. aktualitetsfilm.

Med hjälp av skådespelare från godtemplarnas amatörsällskap Thalia, producerar Svenska Biografteatern under sommaren Värmlänningarne, Fänrik Ståls sägner och Bröllopet på Ulfåsa, dessutom flera korta ljudfilmer, s.k. sjungande bilder.

Vid den här tiden har även de små städernas biografer börjat ersätta handdrivna projektorer och kalkljus med sådana med motordrift och elektriskt ljus.

Det finns 25 fasta biografer i Stockholm. Svenska Biografteatern kontrollerar ett fyrtiotal biografer runt om i landet.

Det är fortfarande svårt att få tag i bra film till biograferna. På en del ställen är därför huvudattraktionen inte längre filmen, utan livs levande trollkonstnärer, bondkomiker, akrobater och fakirer.

Kostnaden för ett biobesök varierar beroende på biograf och program. En vuxen får lägga ut mellan 10 öre och 1 krona för en biobiljett. Barn får spendera mellan 5 och 35 öre.

Här kan du läsa Svenska Biografteaterns annons i Nordisk filmtidning, nr 12-13.

Klicka här om du vill titta på några bioannonser från 1909.

De svenska konjunkturerna har varit fallande sedan 1907. Det har lett till lönesänkningar och uppsägningar som i sin tur resulterat i en serie lokala strejker. Arbetsgivareföreningen griper till lockout för att ”tukta” fackföreningsrörelsen. LO svarar med storstrejk. Som mest deltar omkring 300.000 arbetare. När strejken är över avskedas och svartlistas ett stort antal fackligt aktiva. Många av dom väljer att emigrera till Amerika.

Män över 24 år får allmän rösträtt till riksdagens andra kammare, under förutsättning att de ej är försatta i konkurs eller står i skuld för obetalda räkningar. Därmed uppgår den svenska väljarkåren till 19 procent av den vuxna befolkningen.
(Danska män har haft allmän rösträtt sedan 1849, norska män sedan 1898, och norska kvinnor delvis sedan 1907. I Finland har män och kvinnor haft rösträtt sedan 1906. Finland var först i världen med rösträtt för kvinnor.)

På prov används energisnåla metalltrådslampor som gatubelysning längs Regeringsgatan i Stockholm.

Selma Lagerlöf får Nobelpriset i litteratur.

Bildformatet 1:1,33 blir internationell standard i slutet av det här decenniet. I klarspråk betyder det att om projektionsduken är 1 meter hög, då ska den vara 1,33 meter bred. Man bestämmer också att perforeringshålen ska vara rektangulära, fyra på var sidan om bilden, så kallad Edison-perforering. Fast så har det varit länge. Redan 1901 annonserad Numa Peterson att i stort sett alla deras apparater var gjorda för Edison-perforering.

Ernemann-verken AG i Tyskland lanserar den första 35 mm filmprojektorn som är tillverkad helt i stål, brons och järn. Projektorn har namnet Imperator (Ernemann I), och blir omtyckt på grund av sin stabila konstruktion och tysta gång.

I årets katalog från Pathé Frères lanseras en projektor för tal och sång, Système Couade.

Edison i USA börjar bifoga musikförslag (cue-sheets) till sina filmer.

Fransmannen Louis Bleriot blir först med att korsa Engelska kanalen med ett flygplan.



Ernemann representeras av Svensk Films Compani Johansson & Ek i Jönköping.
Pathé av Numa Peterson i Stockholm.


Projektor, tillverkad av Pathé

Ernemann Imperator

Det var inte så ovanligt, vid den här tiden, att man visade stumfilm i en högre bildhastighet än den som använts vid inspelningstillfället (som höll sig kring 16 bilder/sekund, 60 ft/min). När projektorn går fort blir föreställningarna kortare och fler visningar kan hållas under en och samma dag. Ett annat och kanske viktigare skäl till en högre projektionshastighet var att bildflimret minskade.

Fotografen, å sin sida, menade sig ha total kontroll över scenernas hastighet med sin vev. Om någon aktivitet framför kameran tar för mycket tid behöver han bara veva långsammare – och parera med bländaren, eller sektorn, så att exponeringen blir jämn. När scenen sedan visas går förloppet raskt och smidigt.

”As a rule, for comedy it was 14 frames a second, and sometimes you drop to 12 frames a second, for instance if somebody's running away from the camera and you wanted to speed it up. The cameraman regulated everything!” --- säger Rollie Totheroh, Charlie Chaplins fotograf i 38 år.







Början

1910-talet

1920-talet

1930-talet

1940-talet

1950-talet

1960-talet

1970-talet

1980-talet

1990-talet


Till startsidan