Kortfattad svensk filmhistoria
|
|
|
Från
april månad kan New York-borna se korta filmer ur tio stycken tittskåp
som står uppställda i en lokal på Broadway. Apparaterna är konstruerade
av W. K. L. Dickson, på uppdrag av Thomas
Alva Edison, och kallas Kinetoscope.
Den 1 november visar bröderna Skladanowsky
från Tyskland levande bilder för en betalande publik på varieté
Wintergarten i Berlin. Programmet innehåller åtta korta filmer med
kända artister, och musiken som framförs till bilderna är komponerad av
Hermann Krüger. Projektorn som bröderna konstruerat för ändamålet
heter Bioskop.
Den är placerad bakom duken som hålls våt för att uppnå bästa
genomskinlighet. Varje film är omkring 6 sekunder lång.
Bröderna Lumière, från staden Lyon i Frankrike,
konstruerar en kombinerad filmkamera, kopieringsapparat och projektor
som får namnet Cinématographe. Kinematograf på svenska. Ordet är
bildat av grekiskans kinéma
= rörelse, och graphein = att skriva.
Apparaten
är
avsedd för en 35 mm bred film med
runda
perforeringshål, ett i varje bildkant. Den kan laddas med upp till 18
meter film som matas fram med hjälp av
en vev, åtta bildrutor per varv. Bildhastigheten blev omkring 16
bilder/sekund.
När kinematografen används som projektor
ställs den framför en båglampa,
om det finns tillgång till elektricitet i visningslokalen, annars
använder man kalkljus
(limelight).
Bröderna Lumière visar film kommersiellt för
första gången den 28 december på Le Salon Indien du Grand Café i Paris. Man visar
tio filmer som är mellan 40-50 sekunder långa.
Det här året upptäcker Wilhelm Conrad Röntgen ”X-strålarna”. I Sverige
kom vi att kalla dem för röntgenstrålar.
|
|
Den
första offentliga filmvisningen i Sverige äger rum den 28 juni i en
tillfällig sommarteater i anslutning till en industri- och
slöjdutställning vid Pilstorp i Malmö. Omkring trettiofem tusen
besökare
beskådar det kinematografiska miraklet under de tre månder
utställningen pågår. Sydsvenska Dagbladet skriver den 29 juni:
Kinematographen ”består uti en serie av ögonblicks fotografier, som
förstorade återgifvas på en hvit yta under elektrisk belysning.
Fotografen har tagit sina vyer mestadels från gatulifvet i Paris, som
förträffligt återgifvas. Mest anslog en scen från Boulognerskogen med
sina cyklande damer och herrar, som åkte fram mot åskådaren med den
största naturtrohet. Det fattas endast att fonografen återgifvit sorlet
av menniskorna för att göra taflan illusorisk.”
I augusti visar Max
Skladanowsky
film i en varietéföreställning på Kristallsalongen ute på Djurgården i
Stockholm. Under sin stockholmsvistelse spelar han dessutom in en film
med titeln Komiska förvecklingar på Djurgården i Stockholm,
den första som görs i Sverige.
Den 26 december visas det film på Valand
i Göteborg. Filmerna är gjorda av fransmannen George Méliès och i pauserna spelas musik från en graphofon.
Bland
andra Oskar Messter i Tyskland börjar använda malteserkors
till
filmframmatningen i de projektorer han tillverkar. Med den tekniken
blir
bildstilleståndet bättre.
|
Henri
Becquerel upptäcker radioaktiviteten hos uran.
|
Guglielmo
Marconi ansöker om patent på trådlös telegrafi, trots att Nikola Tesla
hade demonstrerat tekniken redan år 1893.
(Tillsammans med Ferdinand Braun får en 35 årig Marconi nobelpris i
fysik år 1909, ”såsom ett erkännande av deras förtjänster om den
trådlösa telegrafiens utveckling”. Strax efter Teslas död
år 1943 konstaterar USA:s högsta domstol att det var Tesla som
uppfunnit
radion, inte Marconi.)
|
Den
franske yrkesillusionisten och trolleriteaterdirektören Georges Méliès börjar bygga sig en glastäckt
filmateljé
utanför Paris.
|
Några
rader ur en text som Maksim
Gorkij skrev för en tidning efter att ha
sett bröderna Lumières filmer i St Peterburg i juni: ”And all this
in strange silence where no rumble of the wheels is heard, no sound of
footsteps or of speech. Nothing. Not a single note of the intricate
symphony that always accompanies the movements of people. Noiselessly,
the ashen-grey foliage of the trees sways in the wind, and the grey
silhouettes of the people, as though condemned to eternal silence and
cruelly punished by being deprived of all the colours of life, glide
noiselessly along the grey ground.”
|
|
På den Allmänna konst- och industriutställningen
på Djurgården i Stockholm finns en kopia i reducerad skala av Gamla
Stockholm vid slutet av 1500-talet. Bland kulisstadens trollkarlar,
köpmän, musikanter, tinnar och torn, har apotekaren och fotohandlaren Numa Peterson
och hans son Mortimer ställt i ordning ett rum för visning av s.k.
lefvande fotografier. Lokalen rymmer omkring 100 personer och bär
namnet Lumières Kinematograf i Gamla Stockholm. Entréavgiften är 50 öre
för vuxna och 25 öre för barn och programmets
speltid är 15-20 minuter. Och det blir stor succé! När konst- och
industriutställningen stänger i oktober har bortemot 75.000
personer besökt kinematografen.
Klicka här
om du vill läsa Otto Bökmans berättelse om den kinematografiska
begivenheten på industriutställningen i Stockholm. (Otto Bökman är vid
den här tiden
anställd hos Numa Peterson.)
På eftermiddagen den 4 maj börjar
projektorn brinna under en filmförevisning i Bazar de la Charité i Paris. 126 personer omkom i
lågorna och över 200 skadas.
|
De
sociala förhållandena i Sverige är usla. Fattigdom och svält driver
folk till städerna. Mellan 1850-1900 tredubblas befolkningen i
Stockholm, från 100.000 till 300.000. Det är dyrt att leva vid den här
tiden. Det är svårt att få arbete och det är svårt att få tag i bostad.
Hyrorna är höga och för att ha råd att bo måste man ibland hysa
inackorderingar. Över hälften av Stockholms arbetarfamiljer har
inneboende. Man lever trångt. Arbetsdagen varar från klockan 6-7 på
morgonen, till 7-8 på kvällen. Semester är det aldrig tal om. Allmänna
arbetslöshetskassor finns inte. Blir man sjuk får man lita till
familjens eller arbetskamraternas välvilja.
|
Ingenjör S.A. Andrée
försöker tillsammans med sina medhjälpare Knut Fraenkel och Nils
Strindberg, segla till nordpolen med luftballong. Den 11 juli sker
uppstigningen från Danskön på Spetsbergen, men allt går på tok och de
försvinner spårlöst på isvidderna.
|
|
En
av Stockholmsutställningens krönikörer, författaren och journalisten
Andreas Hasselgren, skriver så här om en av filmerna som visas på
Kinematografen i Gamla Stockholm: ”Vi se en varietétribun, på
vilken ett antal figurer i [rysk] nationalkostym livligt figurerar och
svänga sig i takt efter en svag musik, som dock inte
åstadkommes av de nedanför estraden sittande musikanterna, vilka
för övrigt ordentligt spelade sina instrument, utan från en under
skärmen dold fonograf.”
Klicka här om du vill läsa hela texten.
|
|
- La vie et la passion de Jésus-Christ -
Louis Lumière - Filmen är 14 minuter lång
- Passionsskådespelen i Oberammergau -
Henry C. Vincent - 38 minuter
Marie och
Pierre Curie upptäcker de radioaktiva ämnena polonium och radium.
|
Ingenjör Valdemar Poulsen från Danmark får patent på en
Telegrafon, en apparat för magnetisk ljudinspelning på ståltråd.
|
|
Österrikaren Johannes
Matthias Augustus Stroh
får patent på en fiol där ljudet förstärks av en metalltratt istället
för en resonanslåda.
|
Skriften Die Traumdeutung (Drömtydning), av den österrikiske
läkaren Sigmund
Freud, trycks i 600 exemplar. (Den översätts till svenska 1927.)
|
I Sverige grundas Kooperativa
Förbundet.
|
|
Vid
årets världsutställning i Paris presenteras tre olika ljudfilmsystem,
som alla bygger på mer eller mindre sinnrika metoder att synkronisera
en projektor med en fonograf. Ett av ljudsystemen heter Phono-Cinéma-Théâtre, och lanseras med filmen Den
odödliga teatern,
en två timmar lång kavalkad med smakprov ur några prominenta
teaterstjärnors repertoar. Filmen blir en makalös succé och efter
föreställningarna i Paris görs en bejublad turné runt om i Europa.
(PCT-tekniken förutsätter att projektionisten är utomordentligt
skicklig på att veva så att bilden följer ljudet från fonografen. Han
har inga anordningar till sin hjälp.)
På utställningen i Paris visar också bröderna Lumière film på en 21 x
16 meter stor duk, och som om det inte
vore nog visar Raoul Gromoin-Sanson film från tio synkroniserade
projektorer på en 100 meter lång och tio meter hög duk uppspänd i
cirkel utefter visningslokalens väggar. Filmen innehåller
handkolorerade utsiktsbilder från Paris, tagna under en uppstigning med
luftballong. Ett 360 gradigt panorama. Metoden heter Cinéorama.
|
Kodak börjar sälja en lådkamera med
namnet Brownie. Den kostar 1 dollar och laddas med en
rullfilm som ger sex bilder i formatet 6x6 cm. Kameran blir
snabbt mycket populär.
|
Max
Planck grundlägger kvantteorin.
|
Sverige
har 5,1 miljoner invånare. 4 miljoner lever på landsbygden och 1,1
miljoner i städer. Stockholm har 300.000 invånare, Göteborg 130.000 och
Malmö 61.000. Medellivslängden för en präst är 67 år, en lärare 57, en
stenhuggare 41, och en fabriksarbetare 32 år. Över 10% av barnen i
Sverige dör innan de blir 1 år. Nästan 20% hinner aldrig bli 10 år.
Åtta procent av befolkningen har rösträtt i riksdagsvalen.
|
Chicago
är Sveriges tredje största stad. Där bor 50.000 svenskfödda, 100.000
med svensk härstamning. I hela USA finns 573.040 personer som är födda
i Sverige. Räknar man även de som är födda i USA av svenska föräldrar
blir summan 1.084.842 personer.
|
Av 4192 bilar som tillverkas i USA det
här året är 1681 ångbilar, 1575 elbilar och 936 bensindrivna bilar.
|
Det finns 75.400 telefoner i Sverige,
och 15 bilar.
|
|

Den 1 september visas en sång- och talfilm för
första gången i Sverige. Det är den franska ljudfilmen Den odödliga
teatern
som har premiär på Olympia-Teatern i Stockholm. Filmen går i sju veckor
i huvudstaden och ses av över hundra tusen personer. Dagens Nyheter
skriver den 2
september om premiären på Olympia-Teatern att dansbilder
ackompanjerades av musik från en flygel som stod bakom duken, ”när det
duellerades hördes mycket riktigt vapenrassel, liksom tamburiner ljödo
då en spansk dans framställdes eller kraftigt slag då Pierrot i Den
förlorade sonen
fick sin örfil. Därtill kom också fonografen, som i vissa nummer talade
samtidigt med att det agerades på bilderna. Det blev ett förvånansvärdt
godt resultat af denna samverkan”. Svernska Dagbladet skriver om
filmen: ”Bättre kinematograf- och fonografnummer kan man inte tänka
sig”.
Klicka här
om du vill läsa några sidor ur 1901 års Priskurant å scioptikon och
kinematografer från Numa Petersons Handels & Fabriks-Aktiebolag.
Ryssen Pjotr Lebedev påvisar att ljus
utövar tryck.
|
Guglielmo
Marconi, italiensk fysiker verksam i England, sänder för första
gången ett trådlöst meddelande (bokstaven ”s”) med morsekod över Atlanten, från
Cornwall i England till New Foundland i Kanada.
|
Tidskriften Scientific American skriver och
berättar om tysken Ernst Ruhmers
arbete med en uppfinning för inspelning och reproduktion av optiskt
(fotografiskt) ljud. Ruhmer kallar sin konstruktion Photographophone,
och inspelningsmetoden bygger på att en båglampa
varieras i ljusstyrka av signalen från en mikrofon. Hans optiska
ljudspår (se bild) har en konstant bredd, och en varierande täthet, variable density.
|
Anton
Tjechovs pjäs Tre systrar har urpremiär på Konstnärliga
teatern i Moskva.
|
Indelningsverket
avskaffas i Sverige och ersätts av allmän värnplikt.
|
Kvinnor får rätt till ledighet i fyra
veckor vid barnsbörd - utan lön.
|
Sverige får sin först automobildroska.
Den rullar på Stockholms gator i en hastighet av 15-20 km/h och ”eldas
med benzin”.
|
Stockholm första elektriska
spårvagnslinje invigs.
|
Nobelpriset
delas ut för första gången.
|
|
Kinematografen
i Göteborgs Arkader slår upp sina portar. Det är landets första lokal
för permanent filmförevisning. Arkaden har stampat jordgolvet med
sittplatser av bräder lagda på bockar och plats för cirka 160
personer.
Charles Pathé vid Société
Pathé Frères
i Frankrike bygger en inspelningsateljé i Vincennes utanför Paris och
börjar spela in film efter löpanderbandmetoden.
|
I Paris visar Léon
Gaumont små ljudfilmer. Tekniken har han döpt till Chronophone, och ljudkällan
är en elektriskt
synkroniserad fonograf.
|
Det första kompletta skelettet av en Tyrannosaurus
Rex upptäcks i Montana, USA.
|
Joel Emmanuel Hägglund, född i Gävle,
emigrerar till USA där han är verksam som sångare och agitator under
namnet Joe
Hill. (Han avrättas den 19 november 1915.)
|
Den
konservativa regeringen i Sverige lägger fram ett förslag som ska ge 12
procent av befolkningen rösträtt. Stora demonstrationer för allmän
rösträtt genomförs i Stockholm. Demonstranterna möts av poliser med
dragna sablar. Rösträttskampen kulminerar i en tre dagar lång politisk
storstrejk med cirka 100.000 deltagare.
|
Svenska arbetsgivareföreningen bildas.
(Landsorganisationen i Sverige, LO, bildades 1898.)
|
Göteborg får sin första elektrifierade
spårvagnslinje.
|
|

”I några biografteatrar, särskilt i
Danmark, gick man så långt, att man jämte orkestern även engagerade en
pojke, som skulle arrangera spektakel till de olika bilderna bakom
scenen. Kom ett järnvägståg farande, så rasslade han med bleckplåtar,
förekommer ett skott i filmen, hux flux skjuter han bakom scenen, ser
man en likprocession passera, så slår han med en hammare på tjocka
järnstänger och imiterar på detta sätt kyrkklockorna, förekommer släde,
så hör man bjällerklang klinga, slår Max Linder eller Prince sönder
porslin i köket, så hör man porslinsskärvor skramla bakom scenen,
o.s.v. Sammanstörtar ett hus, ja så gör man väsen så mycket man orkar.”
Ur
Musiken i våra biografteatrar, en artikel skriven av kapellmästare
Julius Türk i Filmbladet 1 oktober 1917.
”Direktör Gustaw Em Gooes J:or &
Compani från USA med programmet De odödliga Teater-Spelen
använde den senaste uppfinningen, en 'Kombinerad Jätte-Fonograf och
Kinematograf' i Hotell Mårtenson [i Halmstad] den 14 november 1901.
Föreställningen hade 30 tablåer, och huvudnumret var mordet på
president William Mc Kinley vid en mottagning i musikhallen i Buffalo.
Händelsen 'framställdes lefvande efter fotografi' och en röst återgav
presidentens sista ord: 'Närmare min Gud till dig'. Till den högtidliga
stämningen bidrog jättefonografen, från vars trenne meter långa
mässingstuber det fylliga ljudet av klockringning, körsång och musik av
en 500 mans orkester strömmade ut med stor kraft.”
Tidsbilder — Läsebok om Halmstad, av
Sven Aremar.
Bokförlaget Settern, 1996
”På
de första fasta biograferna var ljudackompanjemanget mer eller mindre
obligatoriskt. Det förekom redan i Arkaden 1902. Och när Méliès filmer
sedan kördes på Blanchs ringdes med en stationsklocka i miniatyr,
skramlades med diverse järnskrot när raketen anlände till månen, och
dunkades med träklossar för att ange hästhovars galopp.
Ljudeffekterna behölls på sina håll ända fram till ljudfilmens
genombrott. I allmänhet sköttes ljudackompanjemanget av särskilt
anställda 'putspojkar' bakom duken. [...] Man brukade visselpipor,
plåtar, knallpulver. [...] På somliga bior stod bakom duken en hel
attiralj av porslin som skulle krossas vid farserna, sandpappersklädda
cigarrlådor som skulle gnidas mot varann när tåget gick.”
När filmen kom till Sverige, av Bengt
Idestam-Almquist (Robin Hood). Norstedts förlag, 1959
[Putsmakare, kallade man i äldre tider den som ägnade sig åt skämt,
upptåg, gycklerier och hyss.]
|
|
På industriutställningen i Helsingborg, 11 juni-10
september, visas Svenska Odödliga Teatern i ett
arrangemang av Numa Peterson.
Visningarna sker dagligen varje hel timme mellan 15-21. Entrépriset är
50 öre. Ljudteknisk expert vid
inspelningarna av dessa första svenska ljudfilmer
var Otto Bökman. Ljudinspelningarna var gjorda på
fonografrullar.
Klicka
här om du vill läsa några sidor ur Aktiebolaget Edv. Nerliens
katalog från 1903 över Skiopikon och kinematografer med tillbehör.
Hungersnöden
i Norrland vintern 1902-03 gör att emigrationen till Amerika tar ny
fart. Drygt 42.000 personer utvandrar. (Mellan 1860-1920 emigrerar
ungefär 1 miljon svenskar till Amerika).
|
Bröderna
Wright
genomför den första lyckade luftfärden med ett motordrivet flygplan.
Planet, som flög i 12 sekunder, är utrustad med en vattenkyld
fyrcylindrig motor på 12 hästkrafter, och har en vingbredd på 12 meter.
|
Den engelske uppfinnaren Sir Charles
Parson söker patent på en förstärkare (intensifier) som höjer ljudnivån
från grammofoner och
fonografer med hjälp av komprimerad luft. Parson har köpt idén av sin
landsman Horace Short, som patenterade den redan 1898. (Tekniken kallas
Auxetophone och lanseras kommersiellt 1906.)
|
AEG och Siemens slår samman sina
verksamheter på radioteknikområdet och bildar dotterbolaget Telefunken
(Gesellschaft für drahtlose Telegraphie m.b.H., System Telefunken).
|
På Apolloteatern i Berlin visar Oskar
Messter ljudfilmer. Hans konstruktion heter Biophon,
och han använder en elektriskt synkroniserad grammofon som ljudkälla.
Grammofonskivorna har samma speltid som fonografrullar, tre-fyra
minuter.
|
|
Första gången man lyckades fånga,
bevara och återge ljud av en mänsklig röst var 1877, när Thomas
Alva Edison talade in orden Mary had a little lamb
på en fonografrulle. Tio år senare fick Emile Berliner patent på
grammofonen, och året därpå, 1898, fick den danske uppfinnaren Valdemar
Poulsen
patent på en apparat för magnetisk ljudinspelning på pianotråd, en
Telegrafon, som gjorde stor succé på världsutställningen i Paris 1900.
Men
tidens ljudinspelningsteknik är tyvärr inte lämpad för
filminspelningar. Bild och ljud kan inte spela in samtidigt eftersom
artisten är tvungen att agera tätt intill en stor tratt vid
ljudupptagningen. Playback-metoden
löser det problemet. Man tar helt enkelt en fonografrulle med ett
stycke musik eller en lämplig monolog, och låter artisten mima framför
kameran. (Bilden är från ett ljudfilmsexperiment,
utfört 1895 av W. K. L. Dickson i Edisons studio Black Maria.)
|
|
|
Stockholm
får sin första permanenta biograf i början av året. Den är inrymd i
Blanchs Teater på Västra Trädgårdsgatan intill Kungsträdgården. Under
året öppnas
ytterligare tre fasta biografer i Stockholm.
Även Borås, Jönköping, Eskilstuna, Malmö, Örebro,
Halmstad och Helsingborg får sina första fasta biografer.
Göteborg har redan ett tiotal fasta biografer. Där
går man på ”kinne”, när man ska på bio.
Klicka
här
om du vill titta på några bioannonser från åren 1904-1910.
Den engelske fysikern John Ambrose Fleming uppfinner dioden, det första
elektronröret, Flemings ventil.
|
Efter
långa förhandlingar med det Svenska Patentverket (1901—04) beviljas C.
E. Johansson (Mått-Johansson) svenskt patent på sin
kombinationsmåttsats med passbitar. Den patenterades i England 1901.
|
|
Ӏven
på den tiden [1904] fanns det 'ljudfilm'. Duken på scenen var inramad
med vackra kulisser föreställande palmer och träd, och bakom denna duk
hade en av bröderna Goes ett helt batteri av alla upptänkliga
instrument för åstadkommande av ljudeffekter, och han följde
virtuosmässigt med allt vad som försiggick på bilden.”
Intervju
i branschtidningen Biografägaren den 24 september 1938, med
skådespelaren,
projektionisten och filmfotografen Gustaf Bengtsson, kallad
”Film-Bengt”.
|
|
Numa Petersons Handels- & Fabriks-Aktiebolag
blir generalagent för Pathé
Frères filmer och utrustning i Sverige, Norge och Finland.
Fabrikör
Nils H. Nylander och bokhållare Gustaf Björkman bildar Handelsbolaget
Kristianstads Biograf-Teater och öpppnar en biograf på 55 kvm på
Tivoligatan i Kristianstad.
Fasta biografer öppnas i Lund, Norrköping,
Kristianstad, Halmstad, Gävle, Karlskrona, Sundsvall, Linköping,
Karlstad och Kalmar.
Biografen Edison på Regeringsgatan i Stockholm
invigs, stadens första biograf byggd för sitt ändamål. Nu finns åtta
biografer i huvudstaden.
Det finns 49 kringresande filmvisare i Sverige.
Dubbelt så många som året innan.
Vid den här tiden var Cirkus Reinsch, Cirkus Orlando, Cirkus
Beketow, Cirque de Nord och Cirkus Schreiber verksamma i Sverige,
tillsammans med flera mindre cirkussällskap.
Pathé
Frères i Frankrike utvecklar det här året en stencilteknik för
kolorering av svart/vita filmkopior. Metoden att handkolorera
film har varit i bruk sedan 1894, men eftersom en minut film består av
cirka 960 bildrutor är arbetet både slitsamt och tidsödande. Den nya
tekniken (Pathécolor) gör det möjligt att utföra koloreringsarbetet
snabbt och förhållandevis billigt, och den kommer till flitig
användning de närmaste 25 åren.
|
Eugène
Lauste,
född i Frankrike men huvudsakligen verksam i USA och England,
konstruerar ett optiskt
filmljudsystem med både bild och ljud för
första gången på samma filmremsa (sound-on-film). Laustes system har
ett ljudspår med varierande täthet, variable density.
|
Den 26-årige Albert
Einstein lägger fram sin speciella relativitetsteori, och formeln E=mc2.
|
Norrmännen säger upp den 90-åriga unionen med Sverige.
|
Sjuttiofem procent av Sveriges
befolkning bor på landet.
|
Det finns cirka 200 bensindrivna
fordon i Sverige.
|
Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas ges ut. |
|
Kringresande filmvisare i norra Dalarna 1905.
Foto: L.O. Åkerman, Lima
I Göteborg finns 11 fasta kinematografer. I
Stockholm 23.

Filmljudsystemet Biofon [Biophon] lanseras av AB Svensk Kinematograf
i Göteborg. Tekniken är konstruerad och tillverkad av Oskar Messter i
Tyskland och använder en synkroniserad grammofon som ljudkälla. (Se
bild t.h.)
Den svenske uppfinnaren Sven A:son Berglund
arbetar i ett laboratorium i Stockholm med att utveckla en metod för
inspelning av optiskt ljud. (Kungl. Patent- och Registreringsverket
beviljar Sven A:son Berglund och hans finansiärer ett tiotal
ljudfotograferingspatent mellan åren 1910-11.)
Under
sommaren är det konst- och industriutställning i Norrköping. Den pågår
i tre och en halv månad och gästas av 350.000 besökare. En av
utställningspaviljongerna delas av AB Svensk Kinematograf, som visar
Biofonfilm, och Numa Peterson,
som lanserar en jukebox för fonografrullar.
Det är svårt att få tag på film till biograferna.
Därför börjar fotografen och biografägaren John Bergqvist
i Linköping göra egna alster. Mest journal-, natur- och industrifilmer,
men också en del farser med motiv från trakten. John Bergqvist
upptäcker ganska snart att det finns en marknad för filmerna han gör.
Biografägare runt om i landet vill köpa kopior. (År 1907 startar han
ett filmlaboratorium i Linköping. Han blir så
småningom även skandinavisk representant för det engelska
färgfilmssystemet Kinemacolor. John Bergqvists bolag, AB
Etablissement Viking, går i konkurs 1913. Innan dess har han hunnit
göra ett femtiotal filmer.)
Ystad, Sala och Uppsala får fasta biografer.
Regeringen genomför en stavningsreform
som innebär att ”dt” byts mot ”t” eller ”tt”, och att ”f”, ”fv” och
”hv” ersätts med ”v”. Reformen möter stort motstånd, bland annat från
Svenska akademien.
|
I Danmark grundas Nordisk
Films Kompagni,
med ateljé i Valby utanför Köpenhamn. (Nordisk Films Kompagni var under
pionjäråren världens näst största filmbolag, efter franska Pathé.)
|
Fröken
Julie har sin Sverigepremiär på Folkteatern i Stockholm.
Pjäsen skrevs 1888 och spelades första gången 1889 i Köpenhamn.
|
Eugène
Lauste
i London ansöker om engelskt patent för en metod att spela in optiskt
ljud och bild på samma filmremsa, sound-on-film. (Laustes patent
beviljas i augusti 1907 men gäller bara i 16 år, och är värdelöst när
ljudfilmandet tar riktig fart.)
|
Amerikanen Thaddeus Cahill demonstrerar
den första modellen av sin Telharmonium,
en elektromekanisk synthesizer. Den väger 200 ton.
|
På morgonen den 18 april drabbas San
Francisco av en jordbävning som förstör 28.000 hus och gör över 100.000
människor hemlösa.
|
Upton
Sinclairs roman The Jungle (Vildmarken)
blir en stor succé. Boken handlar om de ohygieniska förhållandena inom
slakteriindustrin i Chicago och leder till skärpt amerikansk
lagstiftning.
|
|
Handelsbolaget
Kristianstads Biograf-Teater ombildas till AB Svenska Biografteatern
med ett aktikapital på 150.000 kronor. I styrelsen sitter två
bankdirektörer, en apotekare, en hovrättsnotarie och advokat samt
fabrikören Nils H. Nylander. AB Svenska Biografteatern, som har ett
tjugotal biografer och
äger sju fastigheter i olika städer, har 170 personer anställda.
Bolagets ändamål är att ”bedriva verksamhet avseende förevisande av
rörliga och andra bilder, tillverkning och försäljning av bilder
ävensom av för biografteater erfordeliga maskiner och utensilier”.
Otto Montgomery i Göteborg har konstruerat en apparat för återgivning
av sjungande, talande, lefvande bilder. Motto: ”Det bästa är godt nog.”
Här kan du se
exempel på andra synkroniseringsmetoder.
Den nyöppnade biografen Apollo i Stockholm spelar in egna filmer.
Falun och Södertälje får fasta biografer.
Det finns 139 biografer i Berlin, och
100 i Paris.
|
Bröderna Lumière börjar serietillverka
glasplåtar för färgdiabilder. De kallar tekniken för Autochrome.
En exponering tar c:a 10 sekunder.
|
Amerikanen Lee de Forest
får patent på ett elektronrör med tre elektroder - en triod. Han hade
placerat ett metallgaller (styrgaller) mellan anoden och katoden i en
av Flemings dioder, och observerat att strömmen av elektroner, mellan
anoden och katoden, varierade beroende på den spänning som tillförs
gallret. En liten spänningsvariation på styrgallret, blev stor mellan
anoden och katoden. Röret får namnet Audion
och banar väg för all den teknik, som förutsätter förstärkning av svaga
elektriska signaler, inom telefoni, radio, ljudfilm, samt till PA- och
hifi-anläggningar. (År 1906 får österrikaren Robert
von Lieben patent på ett förstärkarrör
som han konstrerat tillsammans med Eugen Reiß och Siegmund Strauß.)
|
Belgaren Leo H. Baekeland uppfinner en
syntetisk plast som han kallar bakelit.
|
August
Strindbergs drama Ett
drömspel har urpremiär på Svenska teatern på Blasieholmsgatan i
Stockholm.
|
Ingenjören Sven
Wingquist konstruerar världens första självinställande (sfäriska)
kullager. AB Svenska kullagerfabriken (SKF) grundas.
|
Metalltrådslampor
börjar komma i handeln. Med samma energimängd ger en metalltrådslampa
tre gånger så mycket ljus som en koltrådslampa.
|
Oscar II dör och ersätts av Gustaf V.
|
|

- Hugenotterna L’Assassinat du Duc de Guise
- André Calmettes och Charles Le Bargy - Filmens musik är skriven av Camille Saint-Saëns, och anses vara det första
exemplet på specialskriven filmmusik.
Den
27 januari annonserar AB Svenska Biografteatern i Kristianstadsbladet:
”Uppseendeväckande Världsnyhet! Efter att hafva förvärfvat oss
ensamrätten i Skandinavien till [...] Messters Biophon, Sjungande och
talande bilder, kommer vi att inom den närmaste tiden införa denna
[...] vid våra samtliga biografteatrar.” Läs mer här!
Herrar
Knut Husberg och Axel Reuterberg vid AB Cosmorama i Göteborg inviger
praktbiografen Cosmorama på Östra Hamngatan 48. För
premiärkvällens
musik svarar ett sex man starkt rumänskt zigenarkapell. Biografen har
plats för 364 åskådare.
I Jönköping bildas firman Svensk Films Compani av
hotellföreståndaren John Johansson och spannmålsagenten John Ek.
Verksamheten är inriktad på biografdrift, filmdistribution, försäljning och reparation av
projektorer, samt inspelning av Lefvande bilder.
De som driver ambulerande biografrörelser äger
sina filmbilder och kör samma program så länge det går att tjäna pengar
på det. När publiktillströmningen avtar på en ort bär det av till en
annan. En del av de kringresande väljer att bli stationära eftersom de
inser att livet blir så mycket enklare om man hyr filmer och byter när
publiken tröttnat, istället för att ideligen behöva byta uppehållsort.
Lågkonjunktur
och överetablering gör att den svenska biografnäringen drabbas av sin
första allvarliga kris. Till viss del beror krisen på att folk har
tröttnat på biografernas filmprogram, med dess hopkok av korta melodramer,
sketcher, natur- och gatubilder.
Förklarande textskyltar blir allt vanligare i
filmerna.
Klicka
här
om du vill titta på några bioannonser från 1908.
Sveriges riksdag representerar vid den
här tiden 10 procent av befolkningen.
|
Under året inträffar bortåt 300
arbetskonflikter i landet.
|
Vid
en strejk i Malmös hamn hyr arbetsgivarna in engelska strejkbrytare för
att hålla igång arbetet. Strejkbrytarna blir inkvarterade i
logementfartyget Amalthea. Några ungsocialister slänger in en bomb i
fartyget. En av engelsmännen dödas och ett tjugotal skadas.
|
Ivar Kreuger startar byggnadsbolaget Kreuger
& Toll tillsammans med Paul Toll. (Byggbolaget Kreuger &
Toll blir aktiebolag i augusti 1911.)
|
Dramatiska teatern på Nybroplan i Stockholm invigs
med en uppsättning av August Strindbergs pjäs Mäster
Olof.
Byggnadens arkitekt är Fredrik Lilljekvist, som också ritade
kulisstaden Gamla Stockholm, till 1897 års konst- och
industriutställning på Djurgården i Stockholm.
|
I USA tillverkas den första T-Forden.
Den kallas Tin Lizzie (Plåt-lisa), har en 4-cylindrig motor på 20
hästkrafter och en toppfart på 70 km.
|
Joseph Jules Debrie i Frankrike söker patent på en 35 mm filmkameror med namnet Parvo.
Kameran väger 5 kilo, har måtten 14 x 19 x 26 cm, och är den minsta på
marknaden. Innanför kamerakroppen i trä finns ett stabilt metallchassi
för det finmekaniska, samt två 120 meterskassetter placerade sida vid
sida. (År 1924 hade Debrie sålt 3000 exemplar av sin kamera. Samma år
introducerade man motordriven filmframmatning.)
|
Bell & Howell börjar tillverka filmperforeringsmaskiner.
Merparten av den 35 mm råfilm som filmindustrin hittills använt har
sålts operforerad, men nu skaffar Eastman Kodak maskiner från Bell
& Howells och börjar sälja även färdigperforerad film. Råfilmen vid den
här tiden är mycket kontrastrik, har en låg ljuskänslighet och är
dessutom enbart känslig för blått ljus.
|
I London pressvisar George
Albert Smith och Charles Urban för första gången färgfilmssystemet Kinemacolor. Metoden patentsöktes 1906, och är
tvåfärgs additiv.
|
De första stora oljefyndigheterna i
Mellanöstern hittas i sydvästra Persien (nuvarande Iran).
|
Den 30 juni sker en explosion över den
sibiriska tundran.
(Sprängkraften motsvarar tusen Hiroshimabomber.)
|
SOS
antas som internationell nödsignal via morsekod.
|
|
Biograflokal på S:t Paulsgatan 13 i Stockholm,
1907-08
Tidskriften Musikern, nr 14, 1908:
”Orkestermusik
å Kinematografer börjar man nu på att införa i Göteborg. Början har
gjordts av Göteborgs kinematografbolag, Kungsgatan 15. Ett
femmannakapell är engageradt och betalningen är efter musikernas
fastställda tariff.”
I Biografägaren, nr 9-10 1945,
berättar Karl Hjalmar Lundblad, ägare till Östermalmsbiografen i
Stockholm:
”Redan
år 1908-09 fanns det orkester – hela sex man stark – på
Östermalmsbiografen. Den satt på den lilla scenen och inledde
programmet med en klämmig bit. Så hissades duken ner och föreställningn
började. Orkestern befann sig nu alltså bakom duken och såg från det
hållet, vad som hände i filmerna. [...] Bakom duken fanns också grabben
som 'gjorde effekter', skrapade med sandpapper, när tåg skulle gå, och
fifflade med andra ljudknep.”
Nordisk filmtidning, nr 9, 1909:
”Pianot
och några ljudapparater för efterhärmning av vattnets brus m. m. anses
tillfyllest för flera af hufvudstadens större biografer. [...] Men
allra bäst tro vi det vara att engagera en liten stråkorkester vid
sidan av pianot och ljudeffekterna. Det kostar naturligtvis pengar men
kommer helt säkert att betala sig.”
Citat ur recension i Dagens
Nyheter, den 24 januari 1907:
”Programmet bjöd först på Lifvet
i Indien och Uppvisning av dresserade papegojor,
mycket intressanta saker båda delarna. Man har för öfrigt vidtagit den
anordningen att man låter alla scener som i verkligheten åtföljas af
några ljud, äfven på kinematografen ledsagas av dessa. Man hör sålunda
också Indiens fromma tvätta sig, hör klatschandet af alla de i vissa
nummer synnerligen rikligt förekommande slagen och hör smällen af de
stundom lika rikligt förekommande kyssarna. Huruvida denna anordning är
till förmån för den biografiska konsten vill jag låta vara osagdt.”
Stockholms Dagblad, den 22 april
1907:
”Se, bakom skynket står en liten pojke. Han har en apparat bredvid sig
med hjul och kuggar, alldeles som ett gammalt tröskverk. Vidare har han
cylinder — inte en hög hatt, utan en af bleck — som det är sand i och
den cylindern kan svängas omkring. När Niagara nu kommer på duken,
börjar pojken att svänga på cylindern och då brusar det riktigt som
Helvetesfallet i Trollhättan. När japanerna skälfvande kryper upp för
en kulle och skjuta så att hela duken borde bli som ett enda durkslag,
vefvar den lille gossen på tröskverket, och då knattrar det som hundra
tusen bössor laddade med björnhagel. Det ryser i ryggen på publiken,
men den lille gossen står oberörd; han ser ju bilden bakifrån.”
När filmen kom till Sverige, av Bengt Idestam-Almquist (Robin Hood). Norstedts
förlag, 1959:
”1906 försökte jag – i konkurrens med
fabrikör Nylander – att åstadkomma ljudfilm”,
berättar Frans G. Wiberg, biografägare i Kristianstad. ”Det var modernt
då. Jag ställde upp några karlar bakom vita duken. De krossade porslin,
välte omkull möbler, sköt med revolvrar och förde ett oherrans väsen.
Filmbilderna fick tack vare ljudet en sådan effekt, att damer svimmade
i salongen. Jag beordrade att sluta med oljudsackompanjemanget.”
|
|
I
mars inviger AB Svenska Biografteatern ett nybyggt filmpalats på
Östra Storgatan 53 i Kristianstad. Byggnaden rymmer förutom biografen Kosmorama, med
omkring 300 platser, också verkstäder, kontor, filmlager, laboratorium
och en inspelningsateljé på 5 x 8 meter,
40 kvm.
Charles Magnusson
blir VD för AB Svenska Biografteatern. Han har tidigare varit fotograf
och ägare till AB Biokronan i Göteborg, där han med stor framgång
producerat s.k. aktualitetsfilm.
Med hjälp av skådespelare från godtemplarnas
amatörsällskap Thalia, producerar Svenska Biografteatern under sommaren
Värmlänningarne, Fänrik Ståls sägner och Bröllopet på Ulfåsa, dessutom flera korta
ljudfilmer, s.k. sjungande bilder.
Vid den
här tiden har även de små städernas biografer börjat ersätta handdrivna
projektorer och kalkljus med sådana med motordrift och elektriskt ljus.
Det finns 25 fasta biografer i Stockholm. Svenska
Biografteatern kontrollerar ett fyrtiotal biografer runt om i landet.
Det är fortfarande svårt att få tag i bra film
till biograferna. På en del ställen är därför huvudattraktionen inte
längre filmen, utan livs levande trollkonstnärer, bondkomiker,
akrobater och fakirer.
Kostnaden
för ett biobesök varierar beroende på biograf och program. En vuxen får
lägga ut mellan 10 öre och 1 krona för en biobiljett. Barn får spendera
mellan 5 och 35 öre.
Här kan du läsa Svenska Biografteaterns annons i Nordisk
filmtidning, nr 12-13.
Klicka
här
om du vill titta på några bioannonser från 1909.
De
svenska konjunkturerna har varit fallande sedan 1907. Det har lett till
lönesänkningar och uppsägningar som i sin tur resulterat i en serie
lokala strejker. Arbetsgivareföreningen griper till lockout för att
”tukta” fackföreningsrörelsen. LO svarar med storstrejk. Som mest
deltar omkring 300.000 arbetare. När strejken är över avskedas och
svartlistas ett stort antal fackligt aktiva. Många av dom väljer att
emigrera till Amerika.
|
Män
över 24 år får allmän rösträtt till riksdagens andra kammare, under
förutsättning att de ej är försatta i konkurs eller står i skuld för
obetalda räkningar. Därmed uppgår den svenska väljarkåren till 19
procent av den vuxna befolkningen.
(Danska män har haft allmän
rösträtt sedan 1849, norska män sedan 1898, och norska kvinnor delvis
sedan 1907. I Finland har män och kvinnor haft rösträtt sedan 1906.
Finland var först i världen med rösträtt för kvinnor.)
|
På prov används energisnåla
metalltrådslampor som gatubelysning längs Regeringsgatan i Stockholm.
|
Selma
Lagerlöf får Nobelpriset i litteratur.
|
Bildformatet
1:1,33 blir internationell standard i slutet av det här decenniet. I
klarspråk
betyder det att om projektionsduken är
1 meter hög, då ska den vara 1,33 meter bred. Man bestämmer också
att perforeringshålen ska vara rektangulära, fyra på var sidan om
bilden, så kallad Edison-perforering. Fast så har det varit länge.
Redan 1901 annonserad Numa
Peterson att i stort sett alla deras apparater var gjorda för
Edison-perforering.
|
Ernemann-verken
AG i Tyskland lanserar den första 35 mm filmprojektorn som är
tillverkad helt i stål, brons och järn. Projektorn har namnet Imperator
(Ernemann I), och blir omtyckt på grund av sin stabila konstruktion och
tysta gång.
|
I årets katalog från Pathé
Frères lanseras en projektor
för tal och sång, Système Couade.
|
Edison i USA börjar bifoga
musikförslag (cue-sheets) till sina filmer.
|
Fransmannen Louis Bleriot blir först
med att korsa Engelska kanalen med ett flygplan.
|
|
Ernemann representeras av Svensk Films Compani Johansson & Ek i
Jönköping.
Pathé av Numa Peterson i Stockholm.
|
|
Projektor, tillverkad av Pathé
|
Ernemann
Imperator
|
Det
var inte så ovanligt, vid den här tiden, att man visade stumfilm i en
högre bildhastighet än den som använts vid inspelningstillfället (som
höll sig kring 16 bilder/sekund, 60 ft/min). När projektorn går fort
blir föreställningarna kortare och fler visningar kan hållas under en
och samma dag. Ett annat och kanske viktigare skäl till en högre
projektionshastighet var att bildflimret minskade.
Fotografen,
å sin sida, menade sig ha total kontroll över scenernas hastighet med
sin vev. Om någon aktivitet framför kameran tar för mycket tid behöver
han bara veva långsammare – och parera med bländaren, eller sektorn, så
att exponeringen blir jämn. När scenen sedan visas går förloppet raskt
och smidigt.
”As a rule, for comedy it was
14 frames a second, and sometimes you drop to 12 frames a second, for
instance if somebody's running away from the camera and you wanted to
speed it up. The cameraman regulated everything!” --- säger Rollie
Totheroh, Charlie Chaplins fotograf i 38 år.
|
|

Till startsidan
|