Från Firma Fritz W. Hasselblad & Co
till Hasselblads fotografiska Aktiebolag


Den 15 maj 1841 anmälde Fritz Victor Hasselblad till myndigheterna i Göteborg att han hade blivit godkänd av stadens handelssocietet och att han nu hade för avsikt att idka handel med korta varor i minut och engros under firma Fritz W. Hasselblad & Co. I klartext, han tänkte öppna en diversehandel och samtidigt bedriva grossistverksamhet. (Notera att han använde ”W” istället för ”V” i firmanamnet.)

När Hasselblad startade sin verksamhet var han 25 år gammal, och han hyrde sina första lokaler på Östra Hamngatan 36. Men redan 1843 flyttade han till Östra Hamngatan 40.

Hösten 1849 kunde han köpa en egen fastighet för butik och lager på Kyrkogatan 29/Östra Hamngatan 46. Priset han betalade för hus och tomt var 50.000 riksdaler.

50.000 riksdaler riksgälds år 1849 motsvarar ungefär 4,4 miljoner kronor i 2022 års penningvärde. Om det däremot var riksdaler banco han använde som betalmedel blir köpeskillingen 6,5 miljoner kronor i dagens penningvärde. Vi vet inte vilket.



Kyrkogatan 29/Östra Hamngatan 46. (Bilden är från 1890.)
Byggnadens gavel är vänd mot Östra Hamngatan.

Några år senare köpte han även grannfastigheten, Kyrkogatan 31. Som betalning erhöll säljaren varor för 33.500 riksdaler.

Hasselblads inkomster kom i huvudsak från försäljning till handlare runt om i landet.

De första åren färdades bolagets representanter med häst och vagn, senare med tåg. Väl på plats sökte de upp ett hotell där de kunde arrangera en utställning som sedan besågs av hugade spekulanter. Varorna var i huvudsak införskaffade från Tyskland och England dit Hasselblads inköpare regelbundet reste.

Firma Fritz W. Hasselblad & Co blev handelsbolag 1857.

Yngste sonen Arvid Viktor (han kallades Viktor) tog över bolagets ledning när Fritz W. Hasselblad drog sig tillbaka 1871. Fritz W. förblev aktiv i bolaget. Han tog bara ett steg tillbaka.

Hasselblads växte och behövde större lokaler.

Mellan 1874-75 lät de uppföra en lagerbyggnad för 223.000 kronor mellan S:t Eriks torg och Klädpressaregatan i kvarteret Lilla Bommen. Den summan år 1875 motsvarar ungefär 13 miljoner kronor år 2022.



Hasselbladhuset.

Dessutom lät de bygga det så kallade Hasselbladhuset, ett handelspalats som togs i bruk 1876 och var beläget i samma kvarter som lagerbyggnaden men i hörnet S:t Eriks torg och Östra Hamngatan.

Att uppföra palatset hade kostat bolaget 355.000 kronor, ungefär 21 miljoner kronor år 2022.

De gamla lokalerna på Kyrkvägen 22/Östra Hamngatan 46 tog kusinerna Georg och Hugo hand om. De ville nämligen öppna en galanteributik under namnet G. & H. Hasselblad. (En galanteributik sålde korta varor av finare och elegantare slag.)

Fritz W. Hasselblad & Co hade sex handelsresande i sin tjänst 1883.

Bolaget importerade 7,2 ton porslin 1884. Bara som ett exempel.

Under sin bröllopsresa till England år 1885 tillsammans med hustru Pauline Sophia hade Viktor träffat George Eastman på en uppfinnarutställning och fått en genomgång av dennes nyheter på det fotografiska området. Viktor var själv en hängiven amatörfotograf och insåg där och då att Hasselblads naturligtvis även borde sälja kameror och annan fotografisk utrustning.

År 1887 lät Viktor inrätta en fotografisk avdelning i sitt bolag och året därpå kom den nya enheten att ansvara för den generalagentur för produkter från Eastman Kodak Company som Hasselblads fått.
 
Omkring 1888-89 gav bolaget ut sin första priskurant över fotografiska artiklar. Finns här som PDF, 32 sidor.

Eftersom en generalagent inte fick sälja direkt till allmänheten övertalade Viktor innehavarna av firma G. & H. Hasselblad, som drev sin galanteributik på Kyrkvägen 22/Östra Hamngatan 46, att istället för smycken och prydnadsvaror börja sälja kameror, framkalla film, framställa kopior samt undervisa i fotograferingens grunder. Det fanns nämligen ingen fotoaffär i Göteborg i slutet av 1800-talet. Den fotografiska butiken kom igång omkring 1892-93. År 1900 hade den flyttat till Södra Hamngatan 39.

I Stockholm hade Viktor länge haft kontakt med Sven Scholander som hade en fotoaffär först på Lilla Vattugatan 14 och senare på Brunkebergstorg 14 där han sålde Hasselblads fotoprodukter. Ett närmare samarbete inleddes dem emellan.

Även i Köpenhamn hade Hasselblad affärsförbindelser, men verksamheten där avvecklades så småningom eftersom den aldrig blev riktigt lönsam.

År 1893 släpptes en ny priskurant ”... å fotografiska artiklar jemte fullständiga bruksanvisningar från F. W. Hasselblad & Co, Göteborg, Sven Scholander, Stockholm, G. & H. Hasselblad, Göteborg”. Den var omfångsrik, nästan 300 sidor.

Hasselblad sålde kamerorna Svenska Express och Svea, båda tillverkade av Hugo Svensson & Co i Göteborg. År 1984 gav Hasselblad ut en bruksanvisning. Finns här som PDF, 23 sidor.

År 1895 var det dags för en ny priskurant å fotografiska artiklar. 416 sidor. Du kan ladda hem den här.

Samma år importerade Hasselblad omkring 21 ton fönsterglas.

Klicka här om du vill läsa några sidor om ljuskällor ur Hasselblads Illustrerade priskurant från 1896 ”å scioptikon med tillbehör”. Hela priskuranten finns här.

Aktiebolaget Hasselblad-Scholanders fotografiska magasin registrerades 1905 och etablerade sig på Gustav Adolfs torg 8 i Stockholm den 15 mars 1906. Verksamheten flyttades redan den 1 oktober samma år till Hamngatan 20B, hörnet Hamngatan/Regeringsgatan.



Hasselblad-Scholander, Hamngatan 20B i Stockholm.

Viktor Hasselblad avled den 2 augusti 1907. Sonen Karl Erik tog över.

Klicka här om du vill läsa några sidor ur Hasselblads priskurant från 1907 om ljuskällor för skioptikon.

Hasselblads verksamhet på det fotografiska området blev alltmer omfattande. Ledningen beslutade därför att den fotografiska avdelningen i handelsbolaget Fritz W. Hasselblad & Co samt butiken G. & H. Hasselblad skulle stå på egna ben.

En sammanslagning verkställdes därför 1908 genom bildandet av Hasselblads Fotografiska Aktiebolag som 1909 fick lokaler på Östra Hamngatan 41 i Göteborg under ledning av Nils Bouveng. Denne hade arbetat för Hasselblad sedan 1902 och bland annat ägnat sig åt att fotografera sevärdheter till bolagets produktion av vykort.



Östra Hamngatan 41-43.

Vid det Olympiska sommarspelen på Stadion i Stockholm 1912 hade Hasselblads ensamrätt på fotograferingen. Den gällde bara de utländska och svenska tidningar som inte hade egna fotografer närvarande, men gav ändå 10.000:- i avkastning. Den summan år 1912 motsvarar en halv miljon kronor år 2022.

När NK-huset i Stockholm skulle byggas tvingades Hasselblad-Scholanders Fotografiska Magasin flytta från Hamngatan 20B till Hamngatan 16. Flytten blev av 1913.

Hasselblad hade 23 resande försäljare i sin tjänst 1914.

Från 1916 hade Hasselblads Fotografiska en kinematografavdelning som sysslade med filminspelningar i företagets nybyggda ateljé på Otterhällan i Göteborg. Den verksamheten upphörde dock i samband med bildandet av Filmindustri AB Skandia som lät bygga en stor inspelningsateljé i Långängen utanför Stockholm. Den ateljén togs i bruk sommaren 1919.

Filmindustri AB Skandia hade blivit till genom en sammanslagning av kinematografavdelningen på Hasselblads Fotografiska, Pathé Frères svenska filial, Victorias Filmbyrå, Biograf AB Victoria, Svea films och Biograf AB Sverige.

Handelsbolaget F. W. Hasselblad & Co, som under 1918 sålt varor för 10.633.000:-, ombildades 1919 till Aktiebolaget F. W. Hasselblad & Co.

Hasselblad hade haft en Stockholmsbutik tillsammans med Sven Scholander i många år, men Sven ville nu, och ofta förr, helst spela luta och sjunga visor av Carl Michael Bellman. Därför öppnade Hasselblad eget år 1920 på samma adress, Hamngatan 16, med filial på Västerlånggatan 36.

Efter första världskriget 1914-18 drabbas Europa av spanska sjukan. Ändå såg det ljust ut för näringslivet i Sverige åren efter kriget. Kanske för ljust. Ekonomin blev nämligen överhettad vilket snabbt ledde till deflation. För Hasselblads del sjönk priserna med 53 procent mellan sommaren 1920 och början av 1922. På hösten 1922 upphörde prisfallet och ekonomin kunde återhämta sig.

Den 24 oktober 1929 kraschade börsen på Wall Street i New York.

Kreugerkoncernen gick i konkurs 1932.

Måndagen den 19 juni 1939 invigde Hasselblads fotografiska AB sitt hus på Nybrokajen 5 i Stockholm. Dagen därpå skrev Dagens Nyheter: ”Det är ett förnämligt hem som bolagets Stockholmskontor — den största av dess 11 filialer — därmed fått. Fastigheten har genomgått en fullständig inre omvandling för att kunna tjäna sitt ändamål, vilket främst är att utgöra distributionscentral för Kodak-varorna i östra Mellansverige och Nordsverige. Beträffande de västra och södra delarna av landet fyller huvudkontoret i Göteborg samma uppgift. [...] I och med att det nya laboratoriet för framkallning av smalfilm blivit färdigt inom den nya fastigheten har vidare denna avdelning flyttats från Göteborg till Stockholm. I detta laboratoriet framkallas nu all Kodak omvändningsfilm som säljs i Sverige och Finland. En av de största avdelningarna är slutligen laboratoriet för amatörarbeten, som ensamt sysselsätter 45 personer.”



Nybrokajen 5.

Hasselblads facktidskrift H-FOTONYTT skrev i september 1939: ”Vi köpte ett hus, Nybrokajen 5, och omgestaltade dess inre till en fotografisk högborg. [...] Allt är så rationellt och modernt som det kan göras i dag. Utom de för en firma som vår självskrivna lokalerna - kontors-, expeditions-, och produktionslokaler [...] ha vi här även kinelaboratoriet, numera utbyggt att även framkalla Kodachromefilm 8 och 16 mm. Vidare avdelningen Röntgentjänst med fullständig röntgenutrustning samt en tiptop inredd och utrustad demonstrationsateljé med dito demonstrationsmörkrum för ateljéarbete och yrkesmässigt amatörarbete. Här kan fotografen och fotohandlaren se det bästa som finns att få på området och i lugn och ro arbeta med apparater och material för att grundligt prova ut vad som bäst passar.”

När Karl Erik Hasselblad avled den 26 maj 1942 tog sonen Victor (med ”c”) över de båda aktiebolagen F. W. Hasselblad & Co och Hasselblads Fotografiska. Men det gick inte utan hjälp. Victor behövde låna pengar för att kunna köpa. Far och son hade nämligen inte dragit jämnt. Då kom redarfamiljen Broström till undsättning.

Årr 1942 hade F. W. Hasselblad & Co 510 anställda. Hasselblads Fotografiska hade 329 på lönelistan.

Victor Hasselblad tillverkade flera kameramodeller för militärt bruk åren 1941-45. Hans bolag på den tiden hette Ross AB och låg vid Odinsplatsen i Göteborg. Även hans kameror hade namnet Ross.

Victor byggde även en enögd spegelreflexkamera för yrkesfotografer som lanserades 1948. Den hade namnet Hasselblad 1600F och var tillverkad av Victor Hasselblad AB i Göteborg. Kameranamnet Ross var då ute ur bilden. Modell 1600F var avsedd för filmformatet 6 x 6 cm. Objektiv, sökare och magasin var utbytbara.



Hasselblad 1600F.

När Victor tagit över AB F. W. Hasselblad & Co och Hasselblads Fotografiska AB efter sin fars bortgång fick han de ekonomiska muskler han så väl behövde. Kameratillverkningen slukade nämligen en hel del pengar de första åren. Det tog ansenlig tid innan kameran äntligen fungerade som det var tänkt.

År 1952 flyttade Hasselblads Fotografiska sitt laboratorium från Nybrokajen till nya lokaler i Spånga norr om Stockholm. Där hade bolaget omkring 90 anställda. Samma år lanserade Victor Hasselblad sin kameramodell 1000F, följd av 500C år 1957.

Grossistföretaget F W Hasselblad & Co avvecklades 1957.

Dagens Nyheter skrev den 24 december 1965 att samtliga aktier i Hasselblads Fotografiska AB blivit sålda till Eastman Kodak Company, Rochester, New York.

År 1967 flyttade Kodak personal och maskiner från sitt nyförvärvade laboratorium i Spånga till stora, nybyggda lokaler i Veddesta industriområde i Järfälla.

Investmentbolaget Säfveåns AB köpte Victor Hasselblad AB 1976. Victor Hasselblad avled den 5 augusti 1978.

År 1980 var antalet anställda hos Kodak i Järfälla 540, 1986 omkring 450.

Dagens Nyheter skrev den 5 januari 1984: ”Kodak har under 1983 genomfört en rad uppmärksammade åtgärder. Man har avskedat flera tusen fotoarbetare i USA och erbjudit tusentals andra förtidspension. Totalt har upp mot 10.000 anställda lämnat företaget. In har istället elektronikfolk och dataspecialister marscherat.”

Kodak lämnade sitt laboratorium i Järfälla år 2000. Byggnaderna revs 2011.



Källor: ”En minnesskrift över A.-B. F. W. Hasselblad & Co” utgiven inför bolagets 100-årsjubileum 1941, samt Sören Gunnarssons ”Victor Hasselblad : mannen bakom kameran”. Och förstås ett och annat från internet.



Annonser nedan kommer i huvudsak från
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning och Dagens Nyheter



1841




1841




1842




1849




1849




1866




1868




1868




1869




1869




1869




1869




1870




1870




1870




1871




1872




1872




1872




1872




1872




1876




1876



 
1887




1890




1893




1893




1893




1894




1900




1904




1917




1919



1922




1924




1925




1927




1928




Dagens Nyheter den 7 oktober 1937