Harrison-bordet på Dramatiska Institutet

Foto: Håkan Lindberg, hösten 1982

Förberedelse för eftersynk på Dramatiska Institutet i Filmhuset.
Bordet är ett Harrison PP-1, samma modell som hos Filmmixarna.
(Filmmixarna = Berndt Frithiof och Kjell Westman på Råsundavägen 73.)










Mixstudions filmprojektor och perfomaskiner gick synkront med en separat liten projektor
som speglade in tiden i minuter och sekunder från en liten filmrulle som löpte kontinuerligt.
Siffrorna syns längst ner på filmduken. Tekniken användes i flera mixstudior.

Kommentar från Håkan Lindberg: I Paris såg jag för länge sedan ett komplement till den inspeglade tidsangivelsen. Under filmduken fanns fem horisontella rader med små lampor, en för varje bildruta och en rad med 100 lampor för varje perfomaskin. Raderna hade olika färg. På perfomaskinerna satt extra avspelningshuvuden för den här funktionen. När filmen rullade såg man hur ljudet kom åkande från vänster, fram till ett streck i raden av lampor där det hördes. Ljudets längd på lamporna överensstämde med den projicerade tidsangivelsen i dukens nederkant. Det hela såg ut lite som ett mixschema med ljudets tid och längd visualiserad. Eller ungefär som en Pro Tools-session. Bakom duken stod fem vertikala skruvar, c:a 2,5 meter höga. De var synkade med projektorn och perfomaskinerna och skruvade upp små kullagerkulor i spår. I varje spår fanns 100 kontaktbleck som tände lamporna. Ett kontaktbleck för varje bildruta. Kullagerkulorna rullade sen ner i ett magasin för att åter lyftas upp. Innan vi fick projicerad tidsangivelse, i svenska mixstudior, använde vi vanliga klockor som gick synkront med projektorn framåt och bakåt. I många mixstudior i Sverige fanns även olikfärgade förvarningslampor under duken, en för varje perfomaskin. De tändes en stund innan ljudet började och lyste så länge det pågick.

Perfomaskiner tillverkade av MWA i DI:s mixmaskinrum.
På huk sitter Hasse Gustavsson. Han var DI:s fixare
och hjälpte filmbranschen med klippbordsservice under många år.
Längst till höger ljudläraren Olle Unnerstad.







Darek Hodor i DI:s överspelningsrum, 1978.
Överspelningsbordet är tillverkat av Kongsberg.
Bandspelaren i bakgrunden är en Ampex AG 440 med en synchronizer från Magna-Tech.
Till höger om bandspelaren står ett grammofonverk från EMT.
Högtalaren (utanför bild) JBL 4310/4311.

Till startsidan