|
Annons i Filmbladet, mars-april 1919
 Den mörkaste film genomtränges med största lätthet av det genom AGA biograflampa alstade ljuset, vilket lämnar ett för ögat behagligt sken. Varje biografägare, som önskar en verkligt tillförlitlig och på samma gång lättskött och ofarlig belysning, bör göra ett försök med AGA BIOGRAFLAMPA. GASACCUMULATOR, STOCKHOLM.  Aga startar specialtillverkning av
biografapparat.
Biografbladet nr 6, 1 maj 1920  Under förra året utsläppte Gasaccumulator en biograflampa, utexperimenterad efter helt nya principer. Det har nu redan efter helt kort tid visat sig, uppger bolaget, att försöket utfallit till den allra största tillfredställelse i biografkretsar, och nyheten har mottagits med så stort intresse, att Aga på den senaste tiden utkonstruerat ett flertal olika lamptyper för biografändamål. Det är särskilt inom landsortens biografrörelse, där ambuleringen ofta förekommer, som Agabelysningen kommit till användning i mycket stor utsträckning. Det är också ganska naturligt, att Agasystemet kommit att bryta igenom på dessa platser, där det har sina svårigheter att erhålla en lämplig ljuskälla. Denna svårighet har Aga löst genom att använda en syrgas-acetylenlåga och en glödkropp. Det ökade ljusutbytet med låg gasåtgång uppnås genom en gasblandning av luft och acetylen till glödkroppen. Dessutom blir det ekonomiska resultatet ännu bättre, om luften ersätts med syrgas. En nyhet, som Aga infört i detta system, är begagnandet av glasreflektorer i stället för kondenseringslinser, vilka visat sig mycket ömtåliga för värme.  En avgjord fördel med Aga-systemet anses
vara det fullkomligt automatiska ljuset, som ej kräver någon särskild
kontrollering, såsom fallet är vid den elektriska belysningen, där
kolspetsarnas förbränning fordrar ständig tillsyn och reglering.Till de påtagliga lättnaderna i fråga om bekvämlighet, som Agasystemets biografbelysning medför, kommer de ekonomiska fördelarna. Det lär ha visat sig, att Agaljuset förmår nedbringa apparatens driftkostnad med ungefär hälften av vad bågljuset kostar, och här ligger utan tvivel en av de förnämsta orsakerna till att det elektriska ljuset inom biografrörelsen på många håll redan skall ha börjat utträngas av Agabelysningen. Det goda resultat, som sålunda vunnits, och det livliga intresse, som man på biografhåll säges ha visat för det nya belysningssystemet, har även givit upphov till Agas specialtillverkning av biografapparater, ett alldeles nytt uppslag, som man hoppas skall visa sig nyttigt för den svenska biografindustrin. Den konstruktion, som Aga utsläpper i marknaden, innebär en förbättring av den hittills i allmänhet använda Ernemannska typen, varjämte särskild omsorg nedlagts på att erhålla större materialstyrk än vad man hittills kunnat uppnå hos de importerade apparaterna. Annons
i Filmbladet den 30 april
1921
 Bildmaskiner för Biografer äro i marknaden till priser fullständigt utan konkurrens. Maskinerna äro tillverkade av bästa svenskt material, slitstarka, tyst- och lättgående, enkla till konstruktion och med den precision i utförandet, som är betecknande för AGA:s fabrikat. AGA BILDMASKIN är genom sin kraftiga byggnad synnerligen pålitlig för resebiografer och rekommenderas dessutom som reserv för stationära. AGA BILDMASKIN exklusive objektiv och filmhjul kostar endast 600 kronor. AGA PROJEKTIONSBELYSNING FÖR BIOGRAFER enligt det välkända systemet med acetylen-syrgas, varav 200 installationer redan finns i bruk, betingar för full utrustning (cirka 10 timmars brinntid) ett pris av 915 kronor. AGA RESEBIOGRAF komplett uppsättning apparater förvarade i ett skåp av furu samtidigt tjänstgörande som uppställningsbord kronor 1.850. GASACCUMULATOR Utställningslokal Birger Jarlsgatan 20, Stockholm. I Malmö: A.-B. AGA-FAXIUS. I Göteborg: A.-B. AGA-LUX.  Ur Filmen,
dess
framställning, Den vanligaste ljuskällan än den
elektriska båglampan,
och då i de flesta fall den med handreglering och icke den automatiska.
På senare tid torde även vid mindre ljusstyrka täljstensbåglampan
användas, samt de ljusstarka glödlamporna (...) Även kalkljus används,
mest vid ambulatoriska biografer, där icke alltid tillgång till
elektrisk ström kan erhållas. Kalkljuset kan då produceras antingen med
syrgas och vätgas, acetylen,
lysgas eller någon annan brännbar gas,
framställd genom förgasning av t.ex. eter, sprit, gasolja eller något
dylikt ämne. En typ av svensk precisionstillverkning, huvudsakligen
avsedd för platser utan tillgång på elektrisk kraft, är den å bild
nedan framställda vandringsbiografen av AGA:s välkända fabrikat. I den
nedersta lilla lådan ligger bl.a. accumulatorn och gasbehållaren, vilka
erhållas för 3 till 23 timmars bränntid. Påfyllning kan äga rum genom
insändande av behållarna till någon av de olika depåer, som upprättats
för ändamålet runt om i landet. Fotogen och spritglödljus äro också i
bruk, men på grund av sin ringa ljusstyrka m.m. icke är att tillråda.
 ”Vandringsbiograf” A/B. Gasaccumulator, Lidingön |
 Aga-lamphus för acetylen-syrgas, avsedd för 35 mm filmprojektor. Foto: Hanno-Heinz Fuchs / © Svenska Filminstitutet  Foto: Hanno-Heinz Fuchs / © Svenska Filminstitutet  AGA:s första filmprojektor. Foto: Hanno-Heinz Fuchs / © Svenska Filminstitutet  Foto: Markus Blomfeldt / © Svenska Filminstitutet  Foto: Markus Blomfeldt / © Svenska Filminstitutet |