Kungsholmsateljén i S:t Eriks gamla bryggeri på Garvargatan 17 i Stockholm

Previous Home Next



S:t Eriks bryggeri fotograferat från söder omkring 1910.

Bryggeriet bestod från början av två stora, sammabyggda huskroppar som sträckte sig i nord-sydlig riktning utefter västra sidan av Kungsholmstorg. Idag finns bara den södra delen kvar, den nyare, som byggdes 1900-03. Den norra, mörkare delen, med kupolen, stod färdig 1890 och revs i början av 1980-talet.

Kungsholmsateljén låg inne på gården runt hörnet uppe på Garvargatan, och hade inretts av Svenska AB Nordisk Tonefilm.




S:t Eriks bryggeri 1903, från norr.
Garvargatan går in vid den långa huskroppens kortsida till höger.




Stockholmskarta från 1940. Kungsholmsateljén vid pilen.




I den här byggnadens bortre del låg ateljén. Garvargatan i fonden.
Foto: Fredric Bedoire, 1970, Stockholms stadsmuseum.

Svenska AB Nordisk Tonefilm hade sedan december 1929 ägnat sig åt att sälja ljudutrustning till biografer, men ville så småningom även etablera sig som ett inspelnings- och distributionsbolag.

På sommaren 1934 lät
Tonefilm därför inreda en provisorisk inspelningsateljé, med loger och verkstäder, i hyrda lokaler i S:t Eriks gamla bryggeri på Garvargatan 17 på Kungsholmen i Stockholm. Man byggde även en liten tillbyggnad för transformator och omformare. Ateljén fick måtten 31 x 21 meter.

Tonefilm hade ansökt om bygglov för ateljén på Garvargatan den 5 juni 1934. Ansökan tillstyrktes den 12 juni och slutbesiktningen godkändes den 4 september 1934.

Ateljéns optiska tonkamera kom från Nordisk Tonefilm i Danmark och var utrustad med Petersen & Poulsens senaste noiseless-teknik.








Våning 1
Våning 2

Klicka på ritningarna om du vill se dem i större format.
Ritningarnas högra kortända är vända mot
Garvargatan.

Svenska AB Nordisk Tonefilm hade även ambitionen att bygga en permanent inspelningsateljé i Nora trädgårdsstad i Danderyd, men dessa skrotas efter en uppgörelse som slöts den 26 januari 1935 mellan danska A/S Nordisk Tonefilm och Svensk Filmindustri.

Genom avtalet fick
SF möjlighet att använda Petersen & Poulsens noiseless-teknik, som A/S Nordisk Tonefilm ägde patenträttigheterna till, mot att det danska bolaget fick ta ut licensavgifter på den film som SF spelade in med den brus- och knasterbefriande metoden.



Från inspelningen av filmen Smålänningar, 1935.
P.O. Pettersson vid tonkameran som är tillverkad av Petersen & Poulsen.
Lennart Unnerstad vid mixern.


Uppgörelsen med
A/S Nordisk Tonefilm innebar dessutom att Svensk Filmindustri fick överta Kungsholmsateljén på Garvargatan.

SF hyrde
sedan lokalerna av A.B. Stockholms-Bryggerier fram till 1949 och använde dem som lager, reklamateljé och snickarverkstad, men även som inspelningsateljé i reserv samt för en del musikinspelningar och till eftersynk.



Från inspelningen av filmen Två människor i Kungsholmsateljén 05 juli - 23 augusti 1944.
Filmen hade premiär den 23 mars 1945.

Regissör: Carl Th. Dreyer, A-foto: Gunnar Fischer, B-foto: Ragnar Frisk.
A-ljud: Lennart Svensson, B-ljud: Martin Sandberg och Tore Ljungberg.
Mikrofonen som hänger på stativet till höger är en Western Electric 639.
Kameran under det ljuddämpande täcket är en Derbie Super-Parvo.




Vid ett åskväder den 14 juli 1948 tog ateljébyggnadens översta våningar eld och förstördes.
Bilden ovan är fotograferad från Garvargatan och
visar hur det såg ut efter branden.
Trappan upp till loger, verkstäder och ateljé syns till höger i bildens nederkant.
Foto: S. Mode, 1948, Stockholms Stadsmuseum

Efter branden på Garvargatan såg SF:s produktionsledning till att istället ha sina reservinspelningsutrymmen i Råsunda. Det var förmodligen vid den här tiden som ateljén med namnet ”Ladan” kom till. ”Nya ateljén”, som senare kommer att kallas för Studio 4, stod färdig 1953-54.

Lagerutrymmen att ta i bruk hade SF sedan tidigare i kvarteret Svärdfisken, där biografen Skandia låg, och d
e första åren efter branden använde man lokaler på Drottninggatan 82 som lager, porten till vänster om biografens entré.



Kvarteret Svärdfisken.
Den här delen av Tunnelgatan
heter idag Olof Palmes gata.


Men ganska snart samlade SF istället allt som skulle förvaras och arkiveras i stora källarutrymmen som gick att nå både från Tunnelgatan 13a och Apelbergsgatan 50. Det gick även att ta sig dit via trappor och gångar under Skandia-biografens scengolv. De nya lagerlokalerna kallades Centrallagret.

Centrallagret drabbades av en förödande översvämning
1974.


Filmjournalen nr 31, 30 juli 1944:
”Under de senaste åren har lokalen [på Garvargatan] använts som musikupptagningsateljé – därav de halmklädda, ljudisolerande väggarna – och en trappa ner ligger SF-biografernas reklamateljé, där all biofasad-dekorering bland annat kommer till.”

Dagens Nyheter, 15 juli 1948:
Den eldhärjade byggnaden tillhör Stockholms bryggeriers gamla komplex vid Kungsholmstorg men är upplåten åt olika företag. Hela översta våningen används sålunda av Svensk Filmindustri som inspelningsateljé. [...] I ateljén pågick ingen inspelning – Sucksdorffsfilmen Zigenarblod [Uppbrott] var avslutad för omkring 14 dagar sedan. Lokalen användes av SF som reservutrymme och meningen var att en del scener skulle tas där de närmaste dagarna. Hela snickarateljén och dess inventarier förstördes.”

Aftonbladet, 15 juli 1948:
”SF:s affärsarkiv förstört
— Ja, nattens brand var en verkligt ledsam historia, säger dir. Juberg vid ett samtal med AB. Vår mest kännbara förlust torde ha varit vårt affärsarkiv, som förvarades i vår nu spolierade inspelningsateljé i det eldhärjade huset vid Garvargatan.

Arkivet var mycket väl ordnat, men nu finns väl praktiskt taget ingenting kvar av det. I ateljén hade vi även snickarverkstaden för stockholmsteatrarna inrymd och en del maskiner gick förlorade. Några dyrbarare filmattiraljer blev emellertid inte lågornas rov – ingen inspelning gjordes i ateljén sedan i fredags och för varje gång togs kameror o.d. därifrån. Inga filmer fanns där heller och inga manuskript. En del lampor stod emellertid kvar.”

Till startsidan