Centrumateljéerna - Sandrewateljéerna
Ladugårdsgärdet på Djurgården i Stockholm

Previous Home Next

cent_a_138

I anslutning till Stockholmsutställningen vid Djurgårdsbrunnsvikens norra strand sommaren 1930 hölls ett s.k. lantbruksmöte utefter Kavallerivägen (nuvarande Djurgårdsbrunnsvägen). Norr om vägen fanns en anläggning där kreatur visades, en så kallad visningsring, som i folkmun kallades för Kostadion.

En ingenjör vid namn K.E. Berglund ägde visningsringen. Efter utställningsperioden 1930 ansökte han hos Riksmarskalksämbetet om rätten att få arrendera marken och hyra ut sin anläggning till olika idrottssammanslutningar. Ansökan beviljades.

Berglund lät anlägga en dirttrackbana för motorcyklar i visningsringen, och en tid fanns där också en cykelvelodrom. Ibland hyrde han ut till boxningsevenemang och ryttartävlingar. Även Gröna Lund och flera biltillverkare fanns bland hyresgästerna. Han hade dessutom planer på att arrangera friluftsteater. Från 1932 kallar han sin visningsring för Allstadion.

1938 lät han bygga en tennishall på området. Byggnaden var uppdelad i två mindre hallar, båda på 18 x 30 meter.

1940 bildades AB Centrumateljéerna av Kinocentralen, Svensk Talfilm och några större biografkedjor i landsorten. Det nybildade filmbolaget hyrde en av Berglunds tennishallar till sin inspelningsverksamhet.

Ingenjör K.E. Berglund lyckades få arrendekontraktet förlängt i omgångar, åtminstone fram till 1955. Centrumateljéerna och Sandrewateljéerna hyrde alltså av honom.

Den 22 april 1944 skriver B. till Riksmarskalksämbetet och ber att få kontraktet förlängt till 1 oktober 1955. Brevet innehåller följande uppgifter om anläggningen: Stora byggnaden inrymmer luftvärnshall [som luftvärnet disponerat sedan krigsutbrottet], filmateljé och kontorsrum 1.658 kvm. På området finns också förrådsbyggnad 240 kvm, förrådsbyggnad 231 kvm, förråd och brännugn 56 kvm, förråd och snickarverkstad 98 kvm, förråd och omklädningsrum 171 kvm, monteringsfärdig vaktmästarbostad 50 kvm, sammanlagt upptagande en yta av 2.504 kvm.

Inspelningsateljéerna i Allstadions tennishall kallades A-hallen och B-hallen. En reservateljé var belägen i ett före detta ridhus i Dragonkasernerna, på södra sidan av Kavallerivägen (nuvarande Djurgårdsbrunnsvägen)
.

Sandrews tog över Centrumateljéernas hyreskontrakt på ateljéanläggningarna 1948, och stannade där till december 1960. Under den perioden hann man göra omkring 140 filmer.

Svenska Dagbladet skriver lördagen den 28 februari 1959:
”Sandrews ateljéer på Djurgården ska rivas i höst och bolaget ska flytta över sin inspelningsverksamhet till Filmstaden i Råsunda fr.o.m. 1 januari 1961. Avtalet mellan de båda bolagen har undertecknats i dagarna. Av Sandrews arbetare och tekniker kommer 40 att bli arbetslösa.”

Rivningsarbetet genomfördes först i början av 1962.


Klicka här om du vill läsa vad filmklipparen och producenten Lasse Lundberg skriver om sin tid på Sandrewateljéerna och Svensk Talfilm i början av 60-talet.





Centrumateljéerna – Sandrewateljéerna.

Så här minns Pelle Lönndahl (PL) och Hans Svanberg (HS)
Sandrews lokaler på Ladugårdsgärde.
A: Inspelningsateljéer, A- & B-hallen.
Byggnaden var delad i nord-sydlig riktning. A-hallen åt väster och B-hallen åt öster.
A-hallen var något större.
Sandrews fotografer de här åren var Hilding Bladh, Rune Ericson, Sven Nykvist, Bertil Wiktorsson, Arne Brandhild och jag, Hans Svanberg. (HS)
B: Entré till ateljéerna.
Här satt receptionisten som också hade hand om telefonväxeln. (HS)
C: Direkt till vänster om entrén satt Josef Andersson som var ateljechef. Josef hade utsikt över gårdsplanen så det gällde att inte komma försent till jobbet. (HS)
D: Restaurang. (PL)
E: Administration. (HS)
F: Ljudavdelningen låg på bottenvåningen i det här huset. Chef där var Sven Josepsson. På övervåningen fanns syateljén. Under skärmtaket hade vi utlastningskaj för tekniken när vi skulle ut på inspelning. (HS)
G: Ljudmixen. Här härskade Olle Jacobsson. (HS)
H: ”Ärtans” verkstad.
”Ärtan” var konstnär ut i fingerspetsarna och kunde tillverka precis vad som helst. (PL)
I: Målarverkstad. (PL)
J: Snickarverkstad. (PL)
K: Portvaktsstuga. (PL)
L: Garage för bolagets bilar. (HS)
M: Bilverkstad. (PL)
N: Garage för två ljudbussar. (PL)
Fotograferna hade egna bilar för sin utrustning. (HS)
O: Förråd för dekorer. (PL)
P: Möbelförråd. (HS)
Q: Kasematter. (HS)
R: Rekvisita.
”Klappis” kallades den äldre herre som var lite av chef över rekvisitaförrådet när jag jobbade på Sandrews, 1958-60. I det här huset fanns scenkläder och smårekvisita, exempelvis lampkronor och tavlor. I rekvisitahuset förvarades också all råfilm som skulle användas i produktionerna. (HS)
S: I den här vinkelbyggnaden fanns klipprum.
Här hade också Rune Waldekranz sitt kontor. Och Ingmar Rohlin, som var ansvarig för klippavdelningen.
Även aktuell regissör hade ett rum här i krokarna för sitt manusarbete. (HS)
T: Smink och loger. (HS)




A: Tekniska museet, som invigdes 1936.
B: Tekniska museets maskinhall, som invigdes 1938.
C & D: Två stallängor som före 1927 tillhörde Livregementets dragoner (K 2).
I den norra längan (C) fanns ett Telemuseum mellan 1975 och 2004.
Idag är det Polismuseet och Riksidrottsmuseet som håller till där.
E: Ett före detta ridhus som också det tillhört det militära. Byggnaden gjordes
om till en extra filmateljé när Allstadion blev Centrumateljéerna.
Idag rymmer byggnaden Tekniska museets Teknorama.
F: Sjöhistoriska museet, som invigdes 1938.




Plan över utställningen och lanbruksmötet i Stockholm 1930.
(Kavallerivägen fick namnet Djurgårdsbrunnsvägen 1954.)

Ur den självbiografiska berättelsen Författaren, av Ivar Lo-Johansson:
”Jag gick och drev längs huvudgatan till den stora Stockholmsutställningen 1930. Det var sommar och dirrande hett. Det nya decenniets sol sken på min hjässa. En helt ny stad av stål, glas och betong var rest på slätten där det förut varit ett tomrum. Hus, restauranger och musikläktare liknade fåglar, som lyfte med stela vingar. Runtom i massan talades det om den nya arkitekturen som skulle föda den nya livskänslan. Ett dörrhantag, ett perspektivfönster, en saklig möbel skulle på kort tid påverka den familj som bodde i huset så att dess känslor och tankar blev öppna, genomskinligt klara.”




Ryttartävling på Allstadion i början av 30-talet.




Karta från 1936.
Hållplatsen ”Nya Tennishallarna” fick namnet ”Sjöhistoriska museet” i november 1936.

Nya Tennishallarna hade sin verksamhet
i Dragonkasernerna mellan 1931-43.
De sista tre åren med inriktning på badminton.




Karta från 1942.




Del av ”Ekonomisk karta över Sverige”, kallad Ekan, upprättad 1951.
Kartan bygger på flygfotografier tagna 1945-50.

De 15 barackerna runt den ovala ateljéanläggningen,
norr om Djurgårdsbrunnsvägen (f.d.
Kavallerivägen), var militära förråd.




Flygfoto från 1958.




Karta från 1956.




Från Google Earth, 2010.
Om du placerar markören över bilden kan du skönja ateljéområdet.








Ladugårdsgärde, 2010.

Kameran pekar mot öster. Mellan förgrundens grönska och Kaknästornet ser du några utspridda träd på fältet, mitt i bild. Där låg Kostadion som blev Allstadion, därefter Centrumateljéerna (1940) och Sandrewateljéerna (1948). I bildens högerkant sträcker sig Djurgårdsbrunnsvägen.




Den här bilden är tagen vid infarten till Sjöhistoriska museet, 2010.

Till startsidan