Redan så tidigt som år 1907 fanns relativt tillfredsställande tal- och ljudfilm. Den första firma som lancerade denna art av film var Messters Projection A/G i Berlin. Ett par månader därefter följde A.-B. Svenska Biografteatern, som på egna verkstäder tillverkade två olika slag av synkronmaskiner. Synkronmaskinen är den apparat som har till uppgift att kontrollera en synkron hastighet ljud- och bildmaskin emellan. Vid samtliga system var talmaskinen (grammofonen) placerad strax invid duken, och denna reglerade hastigheten hos bildmaskinen.

Vid system Messter utvisade en från grammofonen på elektrisk väg driven och kontrollerad visarinrättning, placerad inne i biografens apparatrum, talmaskinens hastighet. Maskinisten hade att tillse att bildmaskinen höll exakt samma fart. Olikheten i hastigheten utvisades genast av visarinrättningen.

Av Svenska Bios två system var ett mekaniskt och ett elektriskt. Det förstnämnda var konstruerat av N. H. Nylander, Svenska Bios första direktör. Detta system var i sin grundfunktion lika det tyska, med den skillnaden att visarinrättningen drevs mekaniskt, genom en stållina löpande från grammofonen till bildmaskinen. Svenska Bios andra konstruktion, som utförts av Charles Magnusson med hjälp av ingeniör C. Carlsson, var ett helautomatiskt elektriskt system grundat på principen 2 st. trefas synkronmotorer, av vilka den ena drev talmaskin och den andra bildmaskin.

Sommaren 1908 upptogos av Messters ett 50-tal och av Svenska Bio 25 s. k. sjungande bilder.

Tillvägagångssättet var i stora drag följande:

Av redan befintliga grammofonskivor utvaldes för inspelning lämpliga, t. ex. Carl Barcklind spelar en handklaversvals, Rosa Grünberg sjunger ”En guldfisk” ur Geishan, Oscar Bergström sjunger ”När jag var prins” o. s. v. Vederbörande artist vidtalades att uppträda för kameran, vilken genom synkronapparat var förbunden och reglerad av grammofonen. Vid fotografering spelade alltså grammofonen, och skådespelaren hade att så precis som möjligt sjunga och agera i takt med grammofonen. Det lyckades i regel ganska bra. Dessa 25 sjungande bilder hade på sin tid en mycket stor succés.

Till startsidan