År 1910 avslutar franska Pathé Frères samarbetet med sin Sverige-representant,
Numa Peterson Numa Petersons Handels- och Fabriksaktiebolag,
och upprättar en egen filial i Stockholm. Numa Peterson försattes i konkurs 1911.


Ur Pathés svenska katalog, 1911
Tryckt av Hasse W. Tullbergs boktr. i Stockholm

Pathés Kinematografapparater.
Tillförlitligt precisionsarbete.


Pathés nyaste franska modell.
Pathés apparater erkännas af alla fackmän såsom de obestridligt förnämsta, och våra senaste modeller hafva undergått ytterligare förbättringar, hvilka göra desamma ännu mer värdefulla.

Beskrifning.
Mekanismen för filmens framkastning består af en rulle försedd med kuggar eller tänder, hvilka löpa i filmens perforering och framkasta filmen. Därigenom att endast filmens kanter vidröras af rullen och att samtidigt 8 kuggar framföra densamma, utsättes filmen för möjligast minsta nötning. Denna stötvisa rörelse uföres af malteserkorset, hvilken tillsammans med friktionsskivan äro inneslutna i ett dammfritt oljehus, som delvis fylles med olja. Härigenom äro äfven dessa delar skyddade från alla yttre skador under gång.

Dörren på denna nya modell är försedd med en tryckram utefter hela dess längd, hvarigenom filmen hålles fullkomligt stadigt, utan att denna ram utöfvar något större tryck på filmen. Vidare omslutes malteserkorsets bakre del af en stålskena eller brygga, hvilken ersätter på äldre modeller förekommande tryckfjädrar och trärullar; denna skena tjänar till att ytterligare stadga filmen vid dess framkastning och förebygger darrning af bilden.

Vår nya modell är dessutom försedd med en brandlucka såsom skydd för ljusbågens inverkan på filmen då apparaten står stilla, hvilken vid apparatens igångsättning höjes automatiskt. Brandluckan är placerad på dörrens yttersida. Denna försvårar ej på något sätt filmens insättning och kan, om så önskas, aflägsnas utan att förändring göres å själfva apparatens mekanism.

Den automatiska spolanordningen upprullar filmen i den mån densamma passerar genom maskinen. Remtransportör har för denna anordning visat sig med praktisk än sådana med kuggkonstruktion och axelledning, hvarför förstnämnda levereras, om ej annorlunda beordras.

Våra kinematografapparater kunna drifvas med hand, eller motorkraft.

Fördelar.
Absolut stadiga bilder. Minsta slitning. Hållbarhet och enkelhet. Precisionsarbete. Praktiska, trefliga modeller.


Apparat med objektiv. Kronor 286:-
(286:- år 1911 motsvarar 13 574:- år 2014.)



Apparat Pathé (nyaste franska modell)
med objektiv och automatisk brandlucka, kr. 286:-
Automatisk filmupprullare, utan filmhjul, kr. 20:-
Lamphus med kondensator (liten modell), kr. 45:-
Båglampa, 45 ampère (liten modell), kr. 60:-

Filmupprullare, dubbel, med skifva, kr. 22:-
Filmhjul (patent), 3 st. 400 mtrs à 4:50, kr. 13:50
Träbord, hopfällbart, kr. 70:-
Motstånd, 70 volt, 60 ampère, kr. 100:-
 
Om apparaten skall drifvas med elektricitet
tillkommer en likströmsmotor med motstånd, kr. 90:-




Apparat Pathé (nyaste engelska modell)
med objektiv, automatisk brandlucka
och automatisk filmupprullare, utan filmhjul, kr. 306:-
Lamhus med kondensator, 60 ampère, kr. 100:-
Båglampa, 60 ampère, kr. 100:-
Filmupprullare, dubbel, med skifva, kr. 22:-
Filmhjul, 5 st. 400 mtrs à 4:50, kr. 22:50
Skioptikonapparat, med objektiv och bildhållare, kr. 44:-
Likströmsmotor med motstånd, 70, 110 eller 220 volt, kr. 90:-
Järnbord, kr. 100:-

Lamphus, stor modell, 90 ampère, kr. 110:-
Båglampa, stor modell, 90 ampère, kr. 110:-

Pathés engelska modell är af utomordentligt stark konstruktion,
mycket lättskött och synnerligen lämplig för resor.
En rätt perforerad bild gifver äfven i denna apparat
absolut blinkfria och stadiga bilder.



Lamphus


Lamphus, engelsk modell, liten,
till 60 ampère (med kondesator och kon).




Lamphus, fransk modell, stor, för båglampa 10-90 ampère,
115 eller 150 mm. diameter (med kondensator).





Lamphus, fransk modell, liten,
för båglampa 10-45 ampère (med kondensator).


Båglampor


Båglampa, stor modell, till 90 ampère, kr. 120:-



Båglampa, engelsk modell, liten, till 60 ampère, kr. 100:-
Kan endast användas till lamphus med engelsk modell.
Samma, stor, till 90 ampère, kr. 110:-


Tillbehör



Motorer, med motstånd, för likström (1/6 hästkraft).
Motor, 70 volt, med motstånd....Kr. 90:-
Motor, 110 volt, med motstånd...Kr. 90:-
Motor, 220 volt, med motstånd...Kr. 90:-




Motorer för växelström (45-50 perioder, 1/6 hästkraft).
Motor, 110 volt, Kr. 120:-
Motor, 220 volt, Kr. 120:-



Hopfällbart bord af trä för Pathé-apparat, fransk modell, Kronor 70:-




Kinematografduk.
Duk, med ram och fodral, storlek 2x2 mtr till 4x4 mtr. Kronor 30:-.




Filmhjul, 400 meter, Kr. 4:50. 600 meter, Kr 6:-




Dubbel spolapparat, med skifva, Kr. 22:-



Filmpress, af trä. Kronor 4:-.



Objektiv, för kinematograf. Kr 12:-
Objektiv superieure, för kinematograf,
utomordentligt ljusstarkt. Kr 40:-



Det var urmakaren, ingenjören och uppfinnaren Pierre-Victor Continsouza (1872-1944) som konstruerade och byggde Pathé Frères kameror, kopieringsmaskiner, projektorer, fonografer och grammofoner.

Continsouzas företag, Manufacture Française d'Appareils de Précision, hade år 1900 gått ihop med Pathé Frères och fått namnet Compagnie Générale de Phonographes, Cinématographes et Appareils de Précision. År 1909 bildade han Les Établissements Continsouza, med Pathé som en av aktieägarna.


Regler för operatören
Ur Nordisk Filmtidning, n:o 3 & 4, 1909.

Strömmen.
Det finns två slags ström, likformig och växelström. Den förra är inom kinematografien betydligt förmånligare än den senare. Växelströmmen är mer bullersam, svårare att handskas med och därjämte i fråga om illumination väsentligt underlägsen den andra. Likformig ström är, frånsedt spänningens variation, ständigt densamma, men växelströmmen däremot är särdeles oregelbunden, enär antalet växlingar per sekund merendels varierar helt väsentligt. Likformig ström med 110 volts spänning lär vara idealet för kinematografen. Den erhållna ljusstyrkan beror icke på spänningen utan på strömsstyrkan, d.v.s. antalet ampère per tidsenhet. Men det är af stor vikt att få just den rätta strömstyrkan. Blir denna för stor kan ljuset ej behörigt kontrolleras. 45 ampère torde vara den styrka, som ger bästa effekten. Det finns operatörer, som anse upp emot 60 ampère vara bästa antalet, men dessa lära vara behäftade med alltför liflig inbillningskraft. Med goda kol ger 45 ampére ett klart, starkt ljus, som lägger de minsta detaljer i en vanlig film i dagen, men därtill kräfves också en person, som förstår sig på sitt göromål. […]

Kolen.
Det finns lika många olika tänkesätt om kolens lämpliga hårdhet, groflek etc. som det finns hår på en räf, och förkämparna för olika idéer komma att förfäkta motsatta åsikter under alla tider.

För likström.
I vanligt bruk, där 20-30 ampèreström användes, torde 16 mm vara den lämpligaste grofleken såväl å det öfre skiktade kolet, som för det nedre homogena. Man kan också få godt resultat med det öfre koler 16 mm och det nedre 12,5 mm, men man måste se väl till att detta sistnämnda ej blir för hårdt, i hvilket fall det kan brinna rödt och sålunda alstra ett svagt ljus. Medelhårdhet är den bästa både för direkt och växelström.

Många föredrar 16 mm skiktade kol både upptill och nedtill för växelström, och om man har 2 kratrar, fås bättre resultat med detta förfaringssätt. Om spänningen är låg och strömmen svag, bör man använda klenare och mjuka kol. Det finns emellertid ingen bestämd regel, som kan passa för olika fall, och om Ert ljus ej är sådant det bör vara, så försök med andra kol. […]


Att rikta in kolen är något, som knappast två operatörer gör på samma sätt. Kom ihåg, att allt ljuset kommer från den skålformiga fördjupningen, som bildas på öfre kolet för likström och på båda kolen för växelström. Med hänsyn härtill bör en operatör noga se till att kolen sätts just så, att kratrarna bli af lämplig storlek, välformade och framför allt befinna midtför centrum på kondenseringslinsen, hvilket senare är af mycket stor betydelse.

Det gäller just för den enskilde operatören att experimentera, tills han härvidlag kommer till så fullkomliga resultat som möjligt. En vinkel mellan kolen, som för ett fall ger ett önskat resultat, är olämpligt för ett annat. I allmänhet lär det vara bäst att låta kolen bilda rät linje med hvarandra och låta det hela luta bakåt med en vinkel mot en lodrät linje på ungefär 25°, d.v.s. att toppen på det öfre kolet skulle befinna sig c:a 3 mm bakom lägsta punkten för det lägre kolet. Men man kan också komma till godt resultat genom att sätta det lägre kolet rätt upp och ned och låta det öfre luta något skarpare bakåt. Sätt under alla förhållanden spetsen på det öfre kolet något bakom spetsen på det nedre; detta för att få öfre kratern att bilda sig åt framsidan till, hvarigenom ljuset riktas mer direkt mot linserna. I motsatt fall skulle en stor del af ljuseffekten gå förlorad.


Till startsidan