AB Film-Labor
Regeringsgatan 109
Stockholm



1909-18: Huset Regeringsgatan 109, i kvarteret Hägerberget 55, uppförs 1909-10 för det stora bokbinderi- och boktryckeriföretaget AB P Herzog & Söner. Ibland kom huset att kallas Herzogska fastigheten. Genom fusion 1918 blir AB P. Herzog och Söner en del av holdingbolaget AB Sveriges Litografiska Tryckerier (SLT).
1933-35: AB Real-Film bildas 1933 av Albert Wickman, Gösta Wykman, Carl Berg (som tidigare arbetat med försäljning på Tullberg Film AB) och Per Bergman (LO:s sekreterare). Man hinner gör tre långfilmer, ”Marodörer”, ”Havets melodi” och ”Eva går ombord”, innan bolaget går i konkurs 1934.

Albert Wickman hade i unga år gått på Betelseminariet och blivit väckelsepredikant. Han blev så småningom även pacifist och satt i fängelse i Malmö eftersom han inte ville bära vapen. Han kom att överge sin kristna tro, bildade Antikrigsrörelsen och kallades Den vite generalen. Blev medlem i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Hade genom den organisationen kontakt med Tullberg Film AB och när Tullbergs upphörde köpte han deras laboratorieutrustning. Albert Wickman hade gift om sig och hans nya hustru hade fått ett stort arv som Wickman investerat i fastigheter och i att bygga upp Film-Labor.

Aktiebolaget Film-Labors stiftelseurkund är daterad den 12 december 1934 och undertecknad av redaktör Albert Wickman (249 aktier à 200 kronor), advokat Wilhelm Scheutz (1 aktie), disponent Otto Scheutz (1 aktie), fru Margareta Scheutz (1 aktie) och kandidat Torgny Wickman (1 aktie).

Styrelsen väljer den 20 december 1934 Albert Wickman till bolagets verkställande direktör samt Wilhelm Scheutz och Torgny Wickman till styrelseledamöter. Margareta Scheutz blir suppleant och Otto Scheutz revisor.

Under åren 1934-35 söker SLT bygglov för en del ändringsarbeten i huset Regeringsgatan 109. Bland annat ett filmlaboratorium på våning 6.

SLT begär slutbesiktning i maj-juni 1935 för AB Film-Labor.

Klicka här om du vill titta på planritningar från 1935 och 1976.
1937-46:
För de pengar som Albert Wickman tjänar på sitt filmlaboratorium köper han hela tiden nya fastigheter, vilket gör att han till slut inte längre kan betala råfilmsleverantörernas räkningar. Då återstår bara konkurs för Film-Labor. Så här skriver Svenska freds: ”… administration var inte Wickmans starkaste sida, tyvärr inte heller ekonomi.”

Ester Wykman, änka efter grosshandlare Rudolf Wykman och Gösta Wykmans mor, köper Film-Labor 1937.

Vid bolagsstämma den 24 mars 1937 närvarar fru Ester Wykman (596 aktier), direktör Gösta Wykman (75 aktier), advokat Wilhelm Scheutz (75 aktier), disponent Otto Scheutz (1 aktie), fru Margareta Scheutz (1 aktie) och herr Folke Lindström (1 aktie). Man beslutar att direktör Gösta Wykman ska bli bolagets VD och disponent Otto Scheutz bolagets kamrer och kontorschef.

Vid en extra bolagsstämma den 2 oktober 1937 meddelas att direktör Gösta Wykman och advokat Wilhelm Scheutz lämnar styrelsen.

Eftersom Gösta Wykman har trassliga affärer och behöver komma undan bosätter han sig i Paris. Han går konkurs i april 1938. Men han är inte barskrapad. Göstas föräldrar har nämligen skapat en fond som ger honom regelbunden avkastning. Snart flyttar han till Tanger där han under några år ägnar sig åt import och export av livsmedel. Staden var en internationell frizon mellan 1923-56 och något av ett skatteparadis. Dessutom en tummelplats för spioner, smugglare, droghandlare, författare, kändisar samt europeisk och amerikansk jet set. Till svenskkolonin där hör även Leo Komstedt.

Mellan 1939-46 är Karl Axel Wiktorin Film-Labors verkställande direktör. VD från den 1 juni 1946 är Gösta Wikman.
1950: Ester Wykman säljer Film-Labor till Europa Film och Sandrews.
1964: Pelle Persson slutar som laboratoriechef på Film-Labor för att i stället bli labbchef på Sveries Radio. Pelle kom ursprungligen från Sandrews. Hans efterträdare blir filmfotografen Hilding Bladh.

Film-Labors förste laboratoriechef var förmodligen Carl-Axel Waldau, som hade arbetat för Svensk Filmindustri och Kinocentralen innan han kom till Labor på Regeringsgatan. Waldau fyllde 65 år 1957.
1970:
Film-Labor börjar framkalla och kopiera även färgfilm. Först ut är Jarl Kulles ”Ministern”, fotograferad av Rune Ericson.

Vid den här tiden har Film-Labor bara lokaler på sjätte våningen.
1972: Rune Ericson blir laboratoriechef. Han efterträder Hilding Bladh som nu går i pension.
1974-75: Bosse Westerlund och Ove Porath köpte en optisk printer och startar företaget Printer-Effects år 1971. Först höll de till på Kammakargatan 2, men 1974-75 flyttade de in i källarplanet på Regeringsgatan 109. Dit ner har Film-Labor även flyttat sina klipprum och kasematter.
1976: SFI (Svenska Filminstitutet) går in som delägare. Nu hyr Film-Labor även femte våningen och flyttade dit kontor, klipprum, ljussättning, biograf och expedition. Klicka här om du vill titta på planritningar från 1976.
1980: Sandrews släpper sina intressen i Film-Labor, som nu ägs av SFI och Europa Film.
1984: SFI blir ensamägare.
1986:
Bengt Modin blir ny VD för Film-Labor. Han kommer närmast från Sveriges Television där han har varit verksam i 25 år och de senaste fem åren varit ansvarig för en tekniska utvecklingen inom området film/video.
1989: Film-Teknik köper Film-Labor och lägger ner filmlaboratorieverksamheten på Regeringsgatan 109.

Enligt TM nr 107 (2/89) hade Film-Labor det här året 32 anställda, varav tre ljussättare. FilmTeknik hade 120 anställda, nio var ljussättare.




Annons från 1984.

Till startsidan