Filmkameror använda inom svensk spelfilm
Text: Hans Hansson, FSF,
SFF
Faktagranskning och tillägg: Roland Sterner, FSF
— Stumfilmstiden
—
Pathé Professional
Pathé Professional
var den vanligaste filmkameran under den tidiga
stumfilmsperioden. Kameran kom på marknaden omkring 1908 och var enkel
men
väldigt funktionsduglig.
Julius
Jaenzon, FSF, använde den från hans
första film, ”Opiumhålan” (1911), och under alla de inspelningar av
Victor Sjöström och
Mauritz
Stillers kända stumfilmer. Han tyckte den
var enkel att jobba med och fungerade friktionsfritt. Julius Jaenzon
använde Pathé-kameran långt inpå 1920-talet.
Julius Jaenzon med en Pathé Professional, 1912
Pathé-kameran hade ett Voigtländer objektiv 51 mm, f4,5. Man kunde även
köpa två Zeiss objektiv, ett 50 mm f3.5 och ett 84 mm f4,5. Magasinen
var för 120 meter.
Fram till första världskriget var Pathé världens mest använda
filmkamera. I en engelsk broschyr från 1915 kostade kameran £89.00
inklusive ett 51 mm objektiv och stativ.
Även i USA var Pathé-kameran vanligt förekommande under den tidiga
stumfilmsperioden, t.ex. använde
Billy
Bitzer, ASC, kameran för att
filma ”
The Birth of a Nation”, regisserad av D.W.
Griffith 1915.
Här två videofilmer om kameran:
http://www.youtube.com/watch?v=Z8T9fWCTfKw
http://www.youtube.com/watch?v=n6VXrcp5IFQ
Debrie Parvo
1908 sökte Joseph Jules Debrie i Paris
patent på en filmkamera som fick
namnet "Le Parvo" (latin: liten, kompakt). Försäljningen kom igång året
därpå och kameran blev mycket populär.
De första modellerna av Debrie Parvo var byggda i trä. Kameror med
höljen av metall introducerades 1922 och möjligheten till elmotordrift
kom 1924.
Debrie Parvo
Bild från Wikipedia
Kameran var mycket kompakt då den hade filmmagasinen på vänster och
höger sida. Man kunde vrida in en mattskiva på
filmens plats för att komponera bilden och ställa skärpan. Vid
filmning kunde man se bilden genom den svartvita filmen eller genom en
optisk sidosökare. Kameran hade en frammatning med stoppgripare, varför
bildstilleståndet var mycket bra. Flera modeller tillverkades. När
ljudfilmen gjorde sin entré färdigställde Debrie en modell T, som i
grunden var en modell L inbyggd i en blimp och avsedd för 300
meterskassetter.
http://www.filmsoundsweden.se/backspegel/parvo.html
http://www.youtube.com/watch?v=40fAuA2mehA
Debrie Parvo plagierades av flera tillverkare, bl.a. tyska Askania,
franska Eclair, tjeckiska Cinephon/Slechta. Samtliga dessa kameror
förekom i Sverige. Eclair hade en objektivrevolverfattning för sex
objektiv, vilket gjorde det enkelt att skifta objektiv.
Novado
Foto: Hanno-Heinz Fuchs © Svenska Filminstitutet
Det fanns en italiensk kamera med namnet Novodo som användes en del i
Sverige,
bl.a. har filmfotografen Rune Ericson, FSF, en Novado med
undervattenshus, som har använts för undervattensbilder i flera
långfilmer.
Bell & Howell 2709
1912 kom Bell & Howell med den första 35 mm filmkameran helt i
metall, modell 2709. Den lanserades som ”the most precision film
mechanism ever made”. Den hade en unik filmframmatning med två fasta
stoppgripare på vilka filmens perforeringar träddes på och av mellan
varje exponering. En av stoppgriparna stabiliserade bilden vertikalt
och den andra horisontellt. Den hade en hög ljudnivå och lät som en
mindre kulspruta, varför den inte var lämpad att använda i blimp när
ljudfilmen kom, men användes som stumkamera långt in på 1970-talet.
Bell & Howell 2709 producerades under 47 år och var den mest
använda kameran i
Hollywood under stumfilmstiden. I Sverige hade Svensk Filmndustri två
exemplar av 2709.
Gunnar Fischer, FSF, handvevar en Bell & Howell
under inspelningen av ”Sommaren med Monika” (1953).
Foto: Louis Huch © AB Svensk Filmindustri
Bell & Howell 2709 var den dyraste
kameran på marknaden under stumfilmstiden. På 1920-talet den kostade
den
$3.500.
En kort film om Bell-kameran:
http://www.youtube.com/watch?v=H1_X2b1wI4M
— Ljudfilmen —
När ljudfilmen kom krävdes tysta kameror och lösningen blev att ge dem
ett ljudisolerande hölje, en s.k. blimp. Redan 1929 hade Debrie
utvecklat
en blimp, för sin modell T, som hade 300 meters magasin. Svensk
Filmindustri införskaffade
en sådan.
Fotografen Åke Dahlqvist, FSF, bakom en Debrie modell T.
© AB Svensk Filmindustri
Debrie Super Parvo
1932-33 kom Debrie med ljudfilmskameran Super Parvo, som kom att
användes under hela 30 år.
Foto: Hanno-Heinz Fuchs © Svenska Filminstitutet
Den hade liksom tidigare Debrie-kameror ett bildfönster som kunde
svängas åt sidan och ge plats åt en mattskiva, på vilken bilden kunde
komponeras och skärpan ställas in. Vid filmning vreds bildfönstret med
filmen in och fotografen kunde då se bilden genom den svartvita filmen.
En optisk sidosökare fanns om man hellre ville använda en sådan under
filmningen.
Redan 1941 hade Debrie utvecklat en spegelreflexsökare till kameran och
modellen fick beteckningen Super Parvo V och blev känd under namnet
Vision Reflexe.
Färgfilm
När färgfilmen blev vanlig på 1950-talet erbjöd sig Debrie att bygga om
Super Parvo-kamerorna så att de fick spegelreflexsökare. Det gick
nämligen inte att se igenom färgfilmen, därför fick man ta till
spegelreflexlösningen. Nytillverkad fick kameran tilläggsnamnet Color
och var gråmålad. Användes bl.a. till
Ingmar
Bergmans första färgfilm ”
För att inte tala
om alla dessa kvinnor” (1964).
Debrie Super Parvo Color
Foto: Hanno-Heinz Fuchs © Svenska Filminstitutet
Flera kameror med blimp användes av svenska produktionsbolag när
färgfilmen fick fäste, bl.a.
tjeckiska Slechta och engelska Newall, den senare var en kopia av
amerikanska Mitchell NC.
Arriflex IIB/C
Arriflex IIB var en stumkamera som blev mer och mer populär. I början
1950-talet gjorde Arri en blimp till den.
Blimp till Arriflex IIB
Foto: Hanno-Heinz Fuchs © Svenska Filminstitutet
Arris blimpade kamera vägde betydligt mindre än t.ex. Super Parvo
Color, men
begränsningen låg i att den bara tog 120 meters-kassetter. Senare
gjorde Arri även
en blimp och kassetter för 300 meter
film. En sådan utrustning köptes till Sverige och
användes bl.a. till Sveriges Radios produktioner ”Hemsöborna” och
”Markurells i Wadköping”.
Eclair Caméflex
Eclair kom 1947 ut med en spegelreflexkamera, Caméflex, med
snabbväxlingsbara 120 meters magasin och med revolverfattning för tre
objektiv.
Claude Lelouch och en Caméflex
Bild från Wikipedia
Denna kamera blev mest använd som stumkamera. Filmfotografen
Gustav Mandal, FSF, hade en blimp som användes till någon av de filmer
som han fotograferade.
Mitchell 35R /S35R
När SFI:s Filmskola startades på 1960-talet köpte man en Mitchell
R-35 med blimp.
|
|
Foto: Hanno-Heinz
Fuchs © Svenska Filminstitutet |
Kameran hade Mitchells objektivfattning, varför
objektivurvalet var begränsat till Baltar och en zoom från Angénieux.
Även Svensk Filmindustri hade en Mitchell. Den blev ombyggd i mitten av
1970-talet så att den fick BNCR-fattning, vilket gav tillgång till ett
större urval av
objektiv, bl.a. Canons ljusstarka serie.
Arriflex 35 BL
1972 kom Arri ut med en s.k. självblimpad kamera, Arriflex
35 BL. Det var
ett helt nytt koncept med koaxialmagasin för 120 och 300 meter. Kameran
hade objektivblimp för att göra kameran tystare framåt. Tyvärr var
kameran inte tyst nog utan vanligast var att kameran täcktes med en
filt eller täcke som fick göra tjänst som mjukblimp. För att få kameran
ännu tystare gjorde Bengt Schöldström på Svensk Filmindustri en
ljuddämpande låda av
glasfiber.
Under slutet av 1970-talet och under 1980-talet gjorde Arri förbättrade
modeller av Arriflex 35 BL, med beteckningarna 2, 3, 4 och 4S, där S:et
står för Silent. Först med denna kameramodell blev 35 BL tyst.
Objektivblimpen slopades och kameran fick PL-fattning.
Panavision Panaflex
Panavision i USA hade 1972 lyckats göra sin Panaflex tyst nog
att använda utan blimp eller täcke, och gjorde
under de följande åren förbättrade modeller med beteckningar
som Gold, Millennium, Platinum.
Panaflex Millennium
RE Film, Rune Ericson, FSF, kom att bli agent för Panavision i
Skandinavien och fick Panavision att göra en 3-perf version som
användes bl.a. till filmen ”Mälarpirater”. Jörgen Persson, FSF, använde
Panaflex till flera filmer och TV-serier, bl.a. ”Den goda viljan”.
Cinema Products XR-35
Till inspelningen av filmen ”
Mina drömmars stad” (1976) köpte Svensk
Filmindustri in en kamera i blimp,
XR-35, gjord av det amerikanska företaget Cinema Products.
Tony Forsberg bakom en XR-35
XR-35:an var byggd kring en Mitchell NC och hade BNCR-fattning,
spegelreflexsökare och kristallstyrd
motor. Tyvärr var den inte
tyst nog för ljudtagningar och blev därför sparsamt använd.
Moviecam
Först med att få en europeisk kamera riktigt tyst var österrikiska
Moviecam. Fritz Gabriel Bauer heter en f.d. ingenjör och filmregissör
som gav sig tusan på att göra en riktigt tyst 35 mm kamera. Moviecam
användes i Sverige för första gången 1983 av filmfotografen
Roland
Sterner, FSF, till filmen ”
Älska
mig” i regi av
Kay Pollak.
Moviecam
kom att göras i flera modeller; Super America, Compact och SL. Svensk
Filmindustri köpte
in en Moviecam som kom att användas till många filmer.
Aaton 35
Aaton lanserade en 35 mm kamera i början på 1990-talet, i liknande
design som deras 16 mm kamera, med snabbväxlingsbara 120
meters-magasin. Det blev flera modeller av Aaton 35, och ständiga
förbättringar ledde fram till mästerverket
Aaton
Penelope. Aaton
planerade även att göra ett ”digitalt magasin” till Penelope, men det
blev
aldrig av.
Först i Sverige att köpa en Aaton 35 Mark 1 blev Mats ”Mex” Erixon. Den
kameran
köptes 1993 av
Jens Fischer, FSF, som 1998 även köpte en Mark 3
för
3-perf och 2010 en Aaton Penelope för 2-perf. Även hyrföretagen
Kameraten AB och
Dagsljus AB hade
Aaton Penelope.
Arriflex 535
Arri 535
kom 1990 och blev en omtyckt kamera. Med erfarenheten från 35
BL kunde Arri äntligen bygga en tyst kamera, fast det tog lång tid.
Kameran
hade koaxialkassetter som var lätta att ladda och den hade lätt
justerbara filmslingor i kamerahuset. Dessutom PL-fattning och
videosökare.
Arriflex 535 fanns hos den flesta hyrföretag och hos
Svensk Filmindustri. SVT-Drama köpte en 535-kamera med tre Variable
Primes objektiv. De flesta hyrbolag hade också
denna kameramodell.
Arricam
Arricam blev Arris sista 35 mm filmkamera,
konstruerad av Fritz Gabriel
Bauer på Moviecam, sedan Arri köpt detta företag. Denna kamera fick det
bästa från både Moviecam och Arri, därav namnet Arricam. Den gjordes i
två modeller, Arricam Studio och Arricam Lite.
Arri har lagt ner tillverkningen
av Arricam, men har delar så de kan sätta samman en kamera om det finns
kunder som vill ha en ny, men det är tveksamt då det finns många
begagnade på marknaden till verkligt låga priser.
En kort film om Arricam:
http://www.youtube.com/watch?v=KP1yyB1Qilw