Bröderna Gooes och AB Hollywood Filmlaboratorium

Olof Gunnar Emanuel föddes i Mästerby på Gotland den 22/6 1868. Han kallade sig handlare och direktör. Avled i Helsingfors 1913, 44 år gammal. Enligt en nekrolog i Dagens Nyheter, den 4/12 1913, var han fram till sin död delaktig i brödernas biografverksamhet.

Artur Emanuel (A. E.), född den 7/2 1871. Handlare, grosshandlare. Ej delaktig i biografverksamheten.

Anton Emanuel, född den 7/2 1871. Kallade sig biografägare enligt Rotemansarkivet 1910-14.

Gustaf Emanuel, född den 26/10 1872. Biografdirektör enligt Rotemansarkivet 1917-22. Avled i Rotebro 1944.



När bröderna Gooes vid sekelskiftet 1900 var på en filmförevisning i en biograf på Fifth Avenue i New York insåg de genast affärsmöjligheterna och köpte på stående fot en Edison Kinetoscope-projektor samt ett par tusen meter film.

Gustav E. Gooes hade dessutom sett till att bli representant för Edison Phonograph Co., och väl hemma gav han fonografkonserter i Stockholm för att locka folk att köpa eller hyra apparater.

Samtidigt turnerade bröderna runt om i Sverige med sin projektor, ibland kombinerad med en fonograf.

Några rader ur Tidsbilder — Läsebok om Halmstad, av Sven Aremar:
”Direktör Gustaw Em Gooes J:or & Compani från USA med programmet De odödliga Teater-Spelen använde den senaste uppfinningen, en 'Kombinerad Jätte-Fonograf och Kinematograf' i Hotell Mårtenson [i Halmstad] den 14 november 1901. Föreställningen hade 30 tablåer, och huvudnumret var mordet på president William Mc Kinley vid en mottagning i musikhallen i Buffalo. Händelsen 'framställdes lefvande efter fotografi' och en röst återgav presidentens sista ord: 'Närmare min Gud till dig'. Till den högtidliga stämningen bidrog jättefonografen, från vars trenne meter långa mässingstuber det fylliga ljudet av klockringning, körsång och musik av en 500 mans orkester strömmade ut med stor kraft.”

Bröderna Gooes (Gustav, Gunnar och Anton) ankom med sin ambulerande verksamhet till Stockholm år 1904.

På nyåret 1905 öppnade de en permanent biograf i gamla Templarordens lokal på Bryggargatan 5. Så småningom fick den namnet Pariser-Biograf-Teatern.

Inom kort flyttade Pariser-Biograf-Teatern till Lästmakaregatan 2-4, i närheten av Stureplan. (Från 1908 fick den biografen namnet Bostock.)

Efter att Gustav och Gunnar Gooes under några år haft biografverksamhet i England startar Gunnar Stjärnbiografen i Helsingfors. Gustav öppnade på egen hand Star-Biograph på Klarabergsgatan 40 i augusti 1912.



Dagens Nyheter den 20/5 1904

Svea-Teatern.
Svensk-Amerikanska Biograf-Turnéen.
Impressario; Gustav Gooes, Kapellm. Protus Åslund
har anlänt hit samt gifver för första gången i Stockholm
en serie eleganta, förstklassiga Biograf föreställningar
af nyheter i Lefvande Bilder från London, Newyork och Paris,
framställdt medelst två stycken Biografmaskiner.

Annandag Pingst Premiär-Föreställningar
från kl. 1 till 6 samt 7 till 11 e. m. hvarje heltimme precis,
samt följande dagar: hvardagar från kl. 6 till 11 e. m.
samt Sön- och Helgdagar från kl. 1 till 6 och 7 till 11 e. m.

Biljettpriser äro, trots de stora kostnaderna
samt det enastående och eleganta nyhetsprogrammet, endast:
1:a plats, salong, midtparti ….. 50 öre.
2:a plats, salong, sidor …………. 35 öre.
3:e plats, hela läktaren …………. 25 öre.

Läs utförligare annons i morgondagens tidningar
med tidningsutlåtanden från Kristianiapressen!



Svenska Dagbladet den 7/9 1904

Folkets Hus Teater.
I dag kl. 6.30 till 7.30 och 8.15 till 10.15 e. m.
Am. Biograf-Teaterns Parisafdelning.
Direktion: Bröderna Gooes, Kapellm. P. Åslund.

Kolorerade, fristående, lefvande bilder. 40 N:r.
De mest intressanta och spännande scenerier.
Alla gå stormförtjusta från teatern.

I dag gives extranummer:
Resa genom det natursköna Italien.

Entré: kl. 6.30: Salongen 50, Läktaren 35, Barn 25 och 15 öre.
Kl. 8.30 Salongen 75, Läktaren 50 öre. OBS! 2 timmars föreställning.



Svenska Dagbladet den 30/9 1904

I morgon Lördag sista dagen i Stockholm.
Söndag ingen föreställning.
Folkets Hus Teater.
I dag Fredag kl. 8.15 till 10.15 e. m.
Stor Fest-Föreställning
med anledning af att vårt storslagna
Pariserprogram
gifves för 75:e gången
8:de gästuppträdandet af violinvirtuosen
Signor Gaëtano
FUSELLA.

Kl. 6.30 Barn o. Familjeföreställning.
Entré: kl. 6.30: från 15 till 50 öre,
kl. 8.15 Salongen 75, Läktaren 50 öre.

För Am. Biograf-Teaterns Parisafdelning.
Vördsamt Bröderna Gooes.



Svenska Dagbladet den 2/1 1905

Uti
Templarordens Lokal
5 Bryggargatan 5
nära Drottninggatan.
i dag Måndag kl. 4
Barn & Familjeförställning.

Kl. 8 e. m.
Stor galaföreställning.
enda Biograf i Stockholm med
konstnärligt färglagda Lefvande Bilder.
2 timmars föreställningar.
Förstklassigt program.

Kapellmästare Protus Åslund.
OBS! Enda motorbiograf i Stockholm.
Bilderna framvisas i ljus salong i naturliga färger.

Entré kl. 4, äldre 40, barn 25 öre,
kl 8 numrerade 75 öre och onumrerade 50 öre.
Vördsamt Bröderna Gooes.



Dagens Nyheter den 3/3 1905

Pariser-Biograf-Teatern
Bryggargatan 5.

Kairo.
Platsen där Prins Gustaf Adolfs förlofning eklaterades
samt från deras resa: Färden på Nilen! Besök vid Pyramiderna!
För öfrigt det omtyckta programmet!
C.a ett 30-tal nummer.

Pariser-Biografen anses som den förnämsta i Stockholm därför att Pariser-Biografen alltid medföljer dagshändelserna! Pariser-Biografen visar alltid nya, obegagnade bilder! Pariser-Biografen skyr inga kostnader för inköp af de dyraste, mest förstklassiga bilder. Pariser-Biografen har det största programmet! Pariser-Biografen väljer alltid lärorika och intressanta nummer! Pariser-Biografen har numera ateljé i Stockholm, de bästa apparaterna för att taga och framkalla bilder, så att en händelse af vikt för dagen kan visas på aftonens föreställning, Bryggargatan 5, i Lefvande Bilder.

Under pauserna: Solo för Violin och Marmorfon
af Hr J. A. Sternhagen, ackompanj. af Pianisten hr Protus Åslund.
Entré: I dag kl. 6 e.m. äldre 35, barn 25 öre.
I dag kl. 8 e.m. numrerade 75 öre, alla öfriga 35 och 50 öre.
Vördsamt Bröderna Gooes.



Svenska Dagbladet den 9/3 1905

Paris-Biograf-Teatern
5 Bryggargatan 5
I DAG kl. 6 samt kl. 8 e. m.
Nytt, storslaget Jetteprogram.
32 Biografnummer.
Balett från l’Opera i Paris.
Musik å Piano, Violin och Marmorfon.
Kl. 6 e. m. 1 1/2 timmars program.
Kl. 8 e. m. 2 timmars program.
Entré: kl 6 e. m. äldre 35, barn 25 öre.
kl. 8 e. m. 35, 50 och 75 öre.



Dagens Nyheter den 18/4 1905

Paris-Biograf-Teatern
vid Stureplan, hörnet Lästmakaregatan.
Stockholms förnämsta biograf.

I dag Tisdag
5:e dagen det nya, storslagna programmet, bestående af:
Historiska, dramatiska, verklighets-, varieté-
samt de mest skrattretande komiska scener.
Öfver halfva programmet är konstnärligt färglagda scener.
Detta är det dyrbaraste program som hittills förevisats i Stockholm.
Endast några dagar detta program!
Föreställningar hvarje heltimme.
Hvardagar kl. 5 till 11 e.m.
Sön- och helgdagar kl. 1 till 6 och 7 till 11 e.m.
Entré: 50, 35 och 25 öre för äldre, barn 25 och 15 öre.
Vördsamt Bröderna Gooes.



Dagens Nyheter den 22/8 1905

Paris-Biograf-Teatern
vid Stureplan, hörnet Lästmakaregatan 2.
Dir. Bröderna Gooes.

I dag Tisdag kl. 6 samt 8 e. m.
2 stora föreställningar.
Öfver 50 Biografbilder.
OBS! Original-Biograf.
Hvarje föreställning varar i 2 timmar.

OBS! Största program som visats i Stockholm.
Alla förvånas! Publiken vrider sig af skratt.
Ingen bör försumma se detta program!
Lokalen är den mest hemtrefliga. Alla gå glada därifrån.



En stolpaffisch för Bröderna Gooes biografuppvisningar i Eskilstuna, 1905.



Annons i Leeds Mercury, fredagen den 24 augusti 1906

Albert Hall Leeds
Paris Modern Theatre Co.
(Animated pictures).
Prop.: Gunnar Gooes. Managing director: Gustav Gooes.

PROGRAMME:
Motoring from Paris to Monte Carlo. Sea Nymph.
Serpentine Dance by Miss Laura Fuller. The Fairy of Spring.
Wig Chase. Wet Paint. Bathing Impossible.
The Fountains at Versailles. Carnival in Nice. Carnival in venice.
The Devil’s Cake Walk. Animated Poster. Old and New Magic.
The Living Fan. Bostock’s Travelling Menagerie.
Too Much of a Hurry. Japan: Rapids on the River Ozu.
The Rhine Falls. The Tempest. The Pigeon Fairy.
Bull Fight in Spain. New Magic. A Visit to Earl’s Court, London.

The proprietors reserve the right to vary the programme if necessary.

PERFORMANCE EVERY EVNING at 8.
MATINEES WEDNESDAYS & SATURDAYS at 3.
CHILDREN HALF-PRICE.
Speciality: STEADY PICTURES. ELECTRIC MUSIC.





Annons i Hufvudstadsbladet, den 1 maj 1910.



Dagens Nyheter den 20/8 1912

”Star”-Biograph
Klarabergsgatan 40

Öppnas i dag kl. 4-11 e. m.
Stockholms nyaste och elegantaste biograf
under personlig ledning af Gustav E. Gooes.
10-årig expert på biografområdet.
Senaste världsattraktion!
Heltimmesdramat
NELLY
Gripande verklighetsskildring ur lifvet
i 3 akter och 24 tablåer.
Åskådaren känner dessa människors alla hjärtepinor.
Man gråter med dem och glädjes med dem, hvilket är biografiens högsta triumf.
Utomordentligt vällyckad bildserie!
Tefabrikation i Indien.
Kinematografi i naturliga färger, samt till slut den roande bildserien
Betjäntens dröm.
Musik af förstklassigt solistkapell.
Entré: Reserverad plats 1 kr., 1:a plats 75 öre, 2:a plats 50 öre.






Aftonbladet den 21/8 1912

”Star” heter den allra nyaste biografen, som öppnades för allmänheten på tisdagen. Lokalen är enkelt, men stilfullt inredd, rymlig och synnerligen luftig. Den är inrymd i det nybyggda huset i hörnet Klarabergs- och Beridarebansgatorna och står under ledning av hr G. E. Gooes.

Den från Drottninggatan synliga reklambelysningen lockade under den första dagen en talrik publik till biografen, som bjöd på ett längre ”drama”, betitlat Nelly, en intressant kinematografi i naturliga färger, framställande téodling i Kina samt komisk bild, Betjäntens dröm.



Dagens Nyheter den 24/8 1912

Star Biograph
Klarabergsgatan 40
I dag Lördag från kl. 4 till 11 e. m.
oavbrutet 1 1/2 timmes-föreställningar.
Det eleganta och storstilade premiärprogrammet:

Nelly
Teodling i Indien — Betjäntens dröm — Senaste världshändelser

Utdrag ur pressen: I nr 40 Klarabergsgatan, det nya affärspalatset i hörnet af Beridarebansgatan, öppnades i går Stockholms allra nyaste biograf. Med hänsyn till den högt uppdrivna konkurrensen på området intar med skäl den nya biografsalongen rangplats hvad beträffar praktiska och dekorativa anordningar. Premiärprogrammet, hvars hufvudmoment utgjordes af ”Nelly”, en verklighetsbild i tre akter, berättigade också till förväntningar att fortsättningen håller hvad en god början lofvade. En särskild öfverraskning bereddes premiärpubliken genom riklig utdelning af blommor och blader. ”Star”-biografen dirigeras af hr G. E. Gooes.
Stockholms-Tidningen den 21 augusti 1912.



Svenska Dagbladet den 20/8 1912

Den nyaste biografen i Stockholm heter Star-biografen, Klarabergsgatan 40. Den startar nämligen på tisdag afton och kan alltså tills vidare göra anspråk på att vara den allra senaste. Star lär också vara utrustad med det allra nyaste maskineri, teknikens fulländning, heter det, och då kan man ha rättighet att komma med fordringar. Innehavare är svensk—amerikanaren Gustaw E. Gooes. Programmet upptager bl.a. kinematografi i naturliga färger.



Filmbladet den 1 januari 1918

En svensk-amerikansk uppfinning.
”Regnig” film blir så gott som ny.


Gustaf Gooes var, som de flesta torde erinra sig, en av de första resande biografägarna i Sverige. Han började i branschen i Amerika för c:a 16 år sedan, kom å över till Sverige och startade tillsammans med sina bröder biografen vid Bryggaregatan 5, på vilken man på den tiden tjänade duktigt med pengar. Affärerna utvecklade sig, bröderna startade flera biografer i Stockholm, samtidigt som de arrangerade turnéer i landsorten. Affärerna i landsorten överlätos slutligen på brodern Anton. Den sista biograf bröderna hade gemensamt var Star-Biografen, Klarabergsgatan 40. Bröderna Gustaf och Gunnar reste därefter till England, där de en följd av år drevo biograf- och filmrörelse. För ungefär fem år sedan överlär Gunnar Englands-affärerna åt Gustaf samt for till Helsingfors, där han startade ”Stora Stjärnbiografen”. Denna innehade han till sin död för ett par år sedan. Gustaf stannade i England till våren 1916, då kriget omöjliggjorde vidare affärer. Han reste då till Sverige och i augusti samma år till Amerika.

Under de sista 5 åren har Gustaf Gooes oavbrutet arbetet på en uppfinning, som ju från början kan synas skäligen enkel, men som, då man börjar experimentera därmed, är synnerligen svår, nämligen att rengöra film från smuts och olja, som fastnat på filmen dels i maskinen dels vid omrullningen. Sådan film kallas på fackspråk ”regnig film”, och många av våra filmfirmor ha förlorat sina kunder genom att skicka ut sådan film. Regnig film hamnar i allmänhet på hyllan, då man förut ej känt till något effektivt medel att rengöra den.

Gustaf arbetade, som sagt, oavbrutet på detta problem och har under tiden drabbats av otaliga missöden och olyckor, den senaste i okt. 1916 i Flushing, en förstad till Newyork, där hans fabrik nedbrann och han själv blev mycket svårt skadad och förlorade allt vad han ägde, närmare 5,000 dollars. Olyckan uppstod därigenom, att filmen kom i kontakt med ett elektriskt element.

Han gav dock icke tappt utan fortsatte med sina experiment i mindre skal och lyckades i slutet av februari i år lösa den svåra uppgiften, nämligen att tvätta gammal regnig film, som vid flitig användning blir spröd och glasartad, bli mjuk och böjlig. Målet för hans ansträngningar var sålunda vunnet, och resultatet lär ej länge vänta på sig.

Fackmännen i Amerika insågo genast, att detta var en storartad uppfinning att på nytt kunna använda de filmer, som lagts på hyllan såsom obrukbar. Redan i slutet juli hade ett stort bolag färdigbildats med 150,000 dollars kapital. Bolagets namn blev ”The  Films Laundry Corp.” med fabrik i Yonkers strax utanför Newyork och kontor vid 42 gatan. Fabriken har nu från att till en början ha ett par torktrummor vuxit ut till en fabrik med 80 väldiga torktrummor och en omsättning av i medeltal 400 rullar om dagen — 120,000 meter. Som kunder har fabriken ”Paramount”, ”Triangle”, ”World”, ”Metro”, ”Vitagraph” m.fl. Dessa firmor genomse numera ej själva sina filmer utan sända dem för genomsyn och rengöring till ”The Films Laudry” (Filmtvättningsbolaget) och återfå dem så gott som nya, om ej perforeringen är för illa åtgången.



Dagens Nyheter den 5 januari 1918

Ingen ”regnig” film mer.

Filmuthyrningsbolagen ha alltid haft en tråkig erfarenhet: Om en film också är bra och begrärlig, så blir den snart nog ”regnig” och får läggas på hyllan. Publiken blir också ilsken om den får se den — och de får den för resten göra ganska ofta. ”Regnet” på filmen beror emellertid inte egentligen på att den är sliten, utan på smuts och olja, som fastnat på filmen, dels i maskinen, dels vid omrullningen. Nu har emellertid, enligt vad en författare i Filmbladet meddelar, en förut i Stockholm mycket känd filmman, Gustav Gooes, som för en del år sedan innehade en hel del biografer här, bl.a. Star, men sedan flyttat över till Amerika, varifrån han också kom, efter flerårigt experimenterande lyckats lösa den svåra uppgiften att tvätta gammal, ”regnig” film, så att all olja och smuts försvinna och filmen, som vid flitig användning blivit spröd och glasartad, blivit mjuk och böjlig. Ett stort bolag bildades genast i Amerika för att tillvarataga uppfinningen. Dess fabrik vid Newyork har nu, från att till en början ha ett par torktrummor, vuxit ut till en anläggning med 80 stora trummor. Som kunder har fabriken de största filmbolagen över hela staterna. Ensamrätten för Skandinavien är ännu inte såld, men det torde väl inte dröja så länge förrän uppfinningen är exploaterad även här.



Biografägaren, den 6 dec 1930

En miljonuppfinning.

Den svenska filmbranschen har all anledning att vara både tacksam och stolt över att bland sina medlemmar kunna räkna en man som ingenjör Gustaf Gooes, vars fullkomligt enastående metod att konservera film nu börjar alltmer uppskattas. Tidigare själv stor biografägare både i Finland och England, började ing. Gooes redan för åtskilliga år sedan experimentera för att utfinna en metod att förlänga den exponerade filmens livslängd och etablerade sig slutligen i Amerika för att fullfölja dessa experiment. Omständigheterna gjorde emellertid, att han för ett halvt decennium sedan återvände till Sverige, där hans intensiva arbete nu krönts med den åtminstone första framgång, det så väl förtjänat. G. har nämligen hunnit därhän, att han lyckats impregnera och belägga nya filmer med en lösning, som enligt vad som konstaterats, förlänger deras livslängd med åtminstone 100 %, ibland ännu mer. Det har visat sig att bildverkan förblir oförändrad, och det finns t.o.m de, som anse, att i fråga om movietonefilmer ljudet blir ännu klarare efter dylik beläggning. På gamla filmer — vilka dock inte får vara fullkomligt slutkörda — har Gooes-metoden en högst förunderlig inverkan. Det har nämligen befunnits, att”regnet” nästan försvinner eller åtminstone blir mycket lite märkbart. Det allra märkligaste är emellertid, att trots att filmen går igenom ett helt bad, inga ”utväxter” stanna i perforeringshålen, samt att beläggningen endast tar på hinnsidan — såvida den icke avsiktligt gjorts på båda sidor. En annan fördel är, att en sålunda belagd film icke skadas av väta, samt att hinnan blir lika oöm för yttre påverkan på avigsidan. Metodens stora förtjänster ha nu också rönt berättigat erkännande, i det våra ledande filmfirmor börjat allmänt låta belägga sina filmer i Gooes-laboratoriet vid Skuru. Beläggningen innebär en betydande kopiebesparing, vilket kanske inte alldeles är i råfilmfabrikanternas och laboratorierna smak men utan tvivel kommer att inringa miljoner både för uppfinnaren själv och åt den eller de kapitalister, som få upp ögonen för vad den fullkomligt konkurrensfria Gooes-metoden kan inbringa, om den på rätta sättet införes på världsmarknaden.



Svenska Dagbladet den 3 mars 1931

Våldsam filmbrand vid Skurusundet i går.
Två personer brända.
Kungsborgs laboratorium i aska.
Ingenjörerna kastade sig ut i sista minuten.
Närliggande villa starkt hotad.

Filmlaboratoriet i Kungsborg vid Skurusundet blev på måndagsaftonen ödelagt genom en explosionsartad eldsvåda, som under ett par timmar lyste upp hela trakten. Dess ägare, ingenjörerna Gustav Gooes och Werner Svensson, blevo båda skadade, och all film gick till spillo. Det var nära, att ingenjör Svenssons villa också hade strukit med, men den blev i sista stund räddad genom rådigt ingripande av Skuru-Eketorps brandkår, vars arbete gynnades av vindstillan. (…)

Det var strax efter kl. 7 som elden bröt ut. De båda ingenjörerna — som sysslade med preparering av kinematografisk film så att slithinnan blir hårdare och filmen kan köras längre utan att bli repig — höllo på att polera en film, som skulle vara klar tisdag morgon. Plötsligt blixtrade det till, och så sköt en stor eldsflamma upp ur en behållare med kemikalier, som stod strax intill. Ingenjörerna hade efteråt svårt att förklara saken, men det antogo att det vid poleringen uppstått någon gnista som fallit ned i behållaren. Kortslutning kunde det inte vara, ty ljuset brann även efter det eldsvådan börjat.

—Innan vi visste ordet av stod hela laboratoriet i lågor, berättar hr Gooes. Ingenjör Svensson fick tag på eldsläckningsapparaten men hann aldrig sätta den i funktion. Elden vällde upp med sådan kraft, att vi hals över huvud måste kasta oss ut ur huset. Vi lyckades dock få med oss en del högexplosiva ämnen, som annars skulle ha gjort branden ännu svårare. (…)

Laboratoriebyggnaden och villan var försäkrade till 14 000 kr. Huruvida detta täcker värdet av det brunna beror på vad de förstörda filmerna äro värda. Det var filmer från Europafilm, Suphus Berg och Norstedts skolfilm som lågo inne för tillfället.



Dagens Nyheter den 3 mars 1931

Filmverkstad i lågor
Tvenne ingenjörer nära att omkomma

En förhärjande eldsvåda jämnade på måndagskvällen Gooes & Co:s filmlaboratorium vid Skurusundet med marken. (…) Byggnaden [14 meter lång och 7 meter bred] är belägen vid vattnet nedanför ett brant stup, varför det var omöjligt att köra fram med någon brandspruta. I stället fick man uppbåda allt folk i trakten med brandlur och telefon och på gammalt beprövat maner ombesörja släckningen medelst pytslangning. (…)

[Apparaterna] äro vår egen uppfinning och strängt hemlighållna, liksom den procedur varigenom filmerna impregneras. Ritningarna till maskinerna brunno också upp, och om vi ska återuppta verksamheten, måste vi tillverka helt nya apparater. Även de av oss utexperimenterade kemikalierna representerar åtskilligt — både i form av arbete och pengar. Vi ha hållit på med vår rörelse i fem års tid — i filmbranschen har jag arbetat i trettio år — och hade just börjat få vind i seglen på allvar då detta skulle hända.

En omdebatterad uppfinning.
I anslutning till ingenjör Gooes höga värdesättning av de hemliga apparater och preparat som blivit lågornas rov har Dagens Nyheter haft ett samtal med direktör Gustaf Berg å Svensk Filmindustri.

—Jag har aldrig hört talas om ”laboratoriet” sid Skurusundet, säger direktören, men känner däremot en smula till ingenjör Gooes filmpreparering. Denna kännedom har medfört att jag icke låter några av de filmer som sortera under min avdelning impregneras. I själva verket ha världens främsta specialister på området sedan lång tid tillbaka ägnat all möda och alla resurser åt att söka göra filmerna mera motståndskraftiga, men ha hittills inte lyckats. Det förvånar mig därför att hr Gooes lösning av problemet icke låtit mera tala om sig. Det kan nog vara bra med hemlighetsmakeri, men blir det för mycket av varan blir man skeptisk, även om jag nog vet att flera filmbolag, bland dessa även andra avdelningar inom Svensk Filmindustri, hedrat hr Gooes med beställningar. För min del tror jag, som sagt, inte på ”uppfinningen”.



Dagens Nyheter den 4 juni 1950

Storbrand ödelade filmlager

Med explosionsartad fart — på fyra till fem minuter — brann AB Hollywood filmlaboratoriums stora fabrik i Rotebro utanför Stockholm fullständigt ner på lördagen.

Brandkåren hann inte fram innan den låga träbyggnaden var jämnad med marken, och grannar som uppehöll sig flera hundra meter från fabriken säger att de gick som en susning genom luften när en tryckvåg från den brinnande filmen svepte över dem. Hur stora värden som gick till spillo kan man ännu inte avgöra, men det talas om flera hundra tusen kronors förluster.

—Fabriken fullkomligt smälte ihop på de få minuter det tog för mig att springa de 300 metrarna från min bostad fram till brandplatsen, berättar hr Sven Leffler, Rotebro. (…) SF:s stora filmlager ligger i närheten av den nedbrunna fabriken, men tillräckligt långt ifrån den för att inte vara hotad.  Filmen i AB Hollywood filmlaboratoriers byggnad förvarades enligt gällande säkerhetsbestämmelser i 3-4 tons depåer med 60-70 meters säkerhetsavstånd.

Företaget har bedrivit sin verksamhet i många år på platsen och ägs av familjen Selma Gooes, Rotebro. Huvudsakligen har man tvättat och renoverat spelfilm, en sysselsättning som AB Hollywood filmlaboratorier torde vara tämligen ensamt om. Den nedbrunna byggnaden var gammal och helt i trä. Orsaken till eldsvådan är ännu inte klarlagd.



Hollywood Filmlaboratorium i Rotebro kom igång 1934.

När Gustav E. Gooes avled 1944 tog hustrun Selma och sonen Roland över verksamheten.

Selma Gooes avled 1970 och på hösten 1976 sålde Roland Gooes sitt filmlaboratorium till Svenska Filminstitutet.





Annons i Tidskriften Filmteknik, nr 3 1960.

Kommentar från Mats Kullander, Executive Senior Advisor på SF-Bio:
Gelflex användes rätt mycket på 60/70-talet. Kopiorna blev lite styvare och tjockare. Rätt många premiärkopior kom Gelflexade. Ibland användes Gelflex även för att fixa nötrepor.