Filmstadens byggnader, 1959-60



1: Portvaktsstugan, byggdes 1919.
Här höll Journalfilmsavdelningen till. (Den läggs ner 1960.)
Kuren där portvakten sitter byggdes 1954.
2: Administrationsbyggnaden, byggdes 1919.
Huset byggdes om 1943 och fick då nya fönster och ny entré.
Här hade Gardar Sahlberg, Stellan Dahlstedt, Nils Jerring, Karsten Wedel och Filmstadens chef Harald Molander sina kontor.
3: Kasematter, byggdes i början av 20-talet.
4: Backstugan, 1919.
Filmstadens personalmatsal.
4a: Trätrappa upp till Backstugans baksida. Alldeles väster om trappan låg en transformator som försåg ateljén som kallades för Ladan (nummer 8 på kartan) med ström.
5: Krutboden (oljeförråd).
Byggnaden uppfördes 1927. Arkitekt var Vilhelm Bryde.
6: Enligt en ”Plan över Filmstaden” som ritades i slutet av 20-talet av Marcus Hentzel, är det här en garagebyggnad. På ett flygfotografi från omkring 1930 kan vi se att grunden är nästan dubbelt så stor som huset, och förmodligen tänkt för Lidingöateljén som man planerat att flytta till Filmstaden och bygga ut. Flytten blev dock aldrig av. På en karta från 1950 kan vi se att garaget har blivit större. Det rivs någon gång i början av 60-talet.
7: ?
8: Ladan.
9: Snickeri och måleri, 1919.
En nära 900 kvm stor envåningsbyggnad i tjärat trä.
10: Förråd.
Huset byggdes 1941. Förbindelsegången mellan 9 och 10 kom förmodligen till samma år.
11: Magasin.
12: Magasin.
Byggnaden finns med på en karta från 1925 och står där till början av 60-talet. (Den smala remsan är ett skärmtak.)
13: Verkstad. Byggnaden låg uppe vid västra muren åtminstone fram till mitten av 60-talet.
14: Smedja.
Ett litet timrat hus. Smeden hette vid den här tiden Börje Krogstad. Byggnaden revs i början av 60-talet.
15: I markplanet en mekanisk verkstad och ett garage för två bilar. På övervåningen en grafisk avdelning som gjorde för- och eftertexter. Där uppe hölls också fotograf Albert Rudling i sin trickavdelning. Byggnaden uppfördes 1946.
16: Nya ateljén, 1954.
I ateljéns källare fanns förråd.
17: Ljudavdelningen, 1934. Ombyggd 1945-46. Läs mer här.
18: Stora ateljén, 1919. Ljudisolerad 1932-33. Tillbyggd 1934.
I källaren under ateljén fanns stora utrymmen där det bl.a. förvarades möbler.
19: En utbyggnad med belysningsförråd, kontor och i källarvåningen ett stort garage. Byggår 1934. I kontoren på markplanet hölls under senare tid arkitekt, belysningsmästare och scenmästare.
20: Nedfart till garage.
21: Rekvisita.
22: Maskinrum (omformarrum), 1921.
När det behövdes mycket ljus i Filmstadens ateljéer använde man båglampor som matades med 110 volt. Spänningen kom från någon av de två omformare som var placerade i den här byggnadens källare. Man kunde vid behov koppla den ena omformaren mot Lilla ateljén och den andra mot Stora.
23: Klädlogebyggnaden, 1919-20.
I bottenvåningen produktionsledare Allan Ekelund, ateljékamrer Karl Jonsson, ateljéchef Gustaf Roger och några inspicienter. Högre upp i huset loger, smink och syateljé. I källarvåningen en värmecentral.
24: Lilla ateljén, 1919-20.
I markplanet fanns rekvisitaförråd, kameraförråd, kameraassistenternas rum, samt en liten biograf med 24 platser som kallades ”Operan”, där man tittade på dagstagningar och filmer som ännu inte visats på biograferna. En trappa upp hade elektrikerna sina omklädningsrum. Själva ateljén var belägen på övervåningen. Den ljudisolerades 1932-33.
24a: Växthus under Lilla ateljéns södra balkong.
25: Kasematter.
En betongbyggnad med 20 förvaringsrum, alla försedda med sprinkler och skorsten. 1500 kg film kunde förvaras i varje rum, 30 ton sammanlagt i hela huset. (Byggåret brukar anges till 1949, men eftersom huset finns med på ett fotografi från 1936 finns det kanske anledning att ifrågasätta den uppgiften.)
26: Kasematter, 1950.
27: Transformatorstation.
Till den här anläggningen levererades den elektricitet som Filmstaden behövde. Här transformerades den inkommande spänningen ner och härifrån distribuerades den ut, bland annat till ljudavdelningen som hade sin egen matning skild från de övriga.
28: Regissörspaviljongen (Paviljongen), 1919.
Från början hade regissörerna sina arbetsrum här, och här klippte de sina filmer. SF anställde sin första filmklippare 1933, och allteftersom det blev fler med det yrket i Paviljongen fick regissörerna maka på sig. 1938 byggdes huset ut med två visningsrum, varav det större hade plats för 10-12 personer. Tillbyggnaden, som också hade klipprum i källarplanet, revs häromåret när det byggdes bostäder i Filmstaden.
29: Vi vet ännu inte vad den här byggnaden fyllde för funktion, men den stod intill pumphuset utanför laboratoriet åtminstone mellan 1950 och början av 60-talet. Förmodligen längre tid.
30: Pumphus.
Här fanns en borrad brunn, reserv ifall det kommunala vattnet till laboratoriet skulle utebli.
I SF-nyheter nr 12 1943 står att man ur egen djupbrunn årligen tog upp cirka 20.000 kubikmeter vatten. Så på den tiden fick labbet förmodligen allt sitt vatten härifrån.
31: Garage.
Byggt 1930, med plats för fyra bilar.
32: Laboratoriebyggnad, 1919.
Ett pannrum byggdes 1931 på sydvästra kortsidan.
Svensk Filmindustri upphörde med sin laboratorieverksamhet 1958. Film-Teknik AB tog över.
33: Kallförråd, huvudsakligen för kulisser.
Byggdes 1955, flyttades till sin nuvarande plats 1959 och fick en tillbyggnad 1960. Tidigare var förrådet placerat ungefär där Film–Tekniks laboratoriebyggnad kom att stå.




Filmstadens byggnader, 1963-66

Det som skiljer den här kartan från den förra är att Studio 5, Studio 6, Filmteknik och Filmlager tillkommit. Dessutom har vissa omdisponeringar skett. Kassa, debitering och fakturering flyttade till exempel in i portvaktsstugan, där SF-Journalen tidigare höll till, och Filmkontakt tog över adminstrationsbyggnaden.



1: Portvaktsstugan, byggd 1919.
Kassör och kamrer håller till på nedervåningen. Fakturering och debitering på övervåningen.
Kuren där portvakten sitter byggdes 1954.
2: Administrationsbyggnaden, byggdes 1919.
Huset byggdes om 1943 och fick då nya fönster och ny entré.
Tillhåll för Filmkontakt, ett bolag som bildades 1963 av SF och Sandrews för produktion, distribution och försäljning av annons- och beställningsfilm.
3: Kasematter.
4: Backstugan, 1919.
Filmstadens personalmatsal.
4a: Trätrappa upp till Backstugans baksida. Alldeles väster om trappan låg en transformator som försörjde ateljén som kallades för Ladan med ström.
5: Krutboden.
Byggnaden uppfördes 1927. Arkitekt var Vilhelm Bryde.
7: ?
8: Ladan.
9: Snickeri och måleri, 1919.
En nära 900 kvm stor envåningsbyggnad i tjärat trä.
10: Förråd.
Huset byggdes 1941. Förbindelsegången mellan 9 och 10 kom förmodligen till samma år.
15: I markplanet en mekanisk verkstad och ett garage för två bilar. På övervåningen en grafisk avdelning som gjorde för- och eftertexter. Där uppe hölls också fotograf Albert Rudling i sin trickavdelning. Byggnaden uppfördes 1946.
16: Nya ateljén, 1954.
I ateljéns källare fanns förråd.
16a: Lastbrygga.
17: Ljudavdelningen, 1934. Ombyggd 1945-46. Läs mer här.
18: Stora ateljén, 1919. Ljudisolerad 1932-33. Tillbyggd 1934.
I källaren under ateljén fanns stora utrymmen där det bl.a. förvarades möbler.
19: En utbyggnad med belysningsförråd, kontor och i källarvåningen ett stort garage. Byggår 1934. I kontoren på markplanet hölls under senare tid arkitekt, belysningsmästare och scenmästare.
20: Nedfart till garage.
21: Rekvisita.
22: Maskinrum (omformarrum), 1921.
När det behövdes mycket ljus i Filmstadens ateljéer använde man båglampor som matades med 110 volt. Spänningen kom från någon av de två omformare som var placerade i den här byggnadens källare. Man kunde vid behov koppla den ena omformaren mot Lilla ateljén och den andra mot Stora.
23: Klädlogebyggnaden, 1919-20.
I bottenvåningen Filmstadens chef Allan Ekelund, ateljéchef Gustav Roger med sitt ateljékontor samt inspicienter och scriptor. Högre upp i huset loger, smink och syateljé. I källarvåningen en värmecentral.
24: Lilla ateljén, 1919-20.
I markplanet fanns rekvisitaförråd, kameraförråd, kameraassistenternas rum, samt en liten biograf med 24 platser som kallades ”Operan”, där man tittade på dagstagningar och filmer som ännu inte visats på biograferna. En trappa upp hade elektrikerna sina omklädningsrum. Själva ateljén var belägen på övervåningen. Den ljudisolerades 1932-33.
24a: Växthus under Lilla ateljéns södra balkong.
25: Kasematter.
En betongbyggnad med 20 förvaringsrum, alla försedda med sprinkler och skorsten. 1500 kg film kunde förvaras i varje rum, 30 ton sammanlagt i hela huset. (Byggåret brukar anges till 1949, men eftersom huset finns med på ett fotografi från 1936 finns det kanske anledning att ifrågasätta den uppgiften.)
26: Kasematter, 1950.
27: Transformatorstation.
Till den här anläggningen levererades den elektricitet som Filmstaden behövde. Här transformerades den inkommande spänningen ner och härifrån distribuerades den ut, bland annat till ljudavdelningen som hade sin egen matning skild från de övriga.
28: Regissörspaviljongen (Paviljongen), 1919.
Från början hade regissörerna sina arbetsrum här, och här klippte de sina filmer. SF anställde sin första filmklippare 1933, och allteftersom det blev fler med det yrket i Paviljongen fick regissörerna maka på sig. 1938 byggdes huset ut med två visningsrum, varav det större hade plats för 10-12 personer. Tillbyggnaden, som också hade klipprum i källarplanet, revs häromåret när det byggdes bostäder i Filmstaden.
30: Pumphus.
Här fanns en borrad brunn, reserv ifall det kommunala vattnet till laboratoriet skulle utebli. Utmed pumphusets sydvästra kortsida fanns ett skärmtak.
I SF-nyheter nr 12 1943 står att man ur egen djupbrunn årligen tog upp cirka 20.000 kubikmeter vatten. Så på den tiden fick labbet förmodligen allt sitt vatten härifrån.
31: Garage.
Byggt 1930, med plats för fyra bilar.
32: Laboratoriebyggnad, 1919.
Ett pannrum byggdes 1931 på sydvästra kortsidan.
I bottenvåningen låg vid den här tiden kemiska textavdelningen som etsade in undertexter på utländska filmer. På mellanplanet fanns Gardar Sahlberg och stillbildslabbet. Sandrews höll till på övervåningen. (Svensk Filmindustri hade upphört med sin laboratorieverksamhet 1958. Film-Teknik AB tog över.)
33: Kallförråd, huvudsakligen för kulisser.
Byggdes 1955, flyttades till sin nuvarande plats 1959 och fick en tillbyggnad 1960. Tidigare var förrådet placerat ungefär där Film–Tekniks laboratoriebyggnad kom att stå.
34 & 35: Studio 5 och 6.
Stod färdiga i april 1961. Båda var lika stora. I ateljéernas källare fanns förråd.
36: Film-Teknik AB, vid Näckrosvägen 36B.
Huset stod färdigt 1960.
37: Filmlager AB, byggår 1960.
38: Garage.
Från början var garaget placerat efter laboratoriets västra långsida, men ganska snart flyttades det till den här platsen.





Filmstadens byggnader, 1967

Svensk Filmindustris direktörer tog 1966 beslutet att lägga ner inspelningsverksamheten i Råsunda.

På den här kartan har Film-Tekniks ljudavdelning (39) tillkommit. Bygganden stod färdig 1966 och togs i bruk året därpå. Ladan (nummer 8 på förra kartan) är riven.







Filmstadens gamla byggnader, 2009

Det här är vad som återstår.







Klicka här om du vill läsa om hur Filmstaden i Råsunda tedde sig år 1920.
Klicka här om du vill se kartor och bilder över området från 1928-36.
Klicka här om du vill se en karta från 1950.
Klicka här om du vill se bilder från 60-talet.
Här finns fotografier från Filmstaden, tagna i juli 2009.

Stor tack till Peter Olofsson för hjälp med kartläggningen.
Tack också till Sten Norlén och Stig Jonsson för värdefull information.

En del fakta har vi hämtat från Solna Stads
”Filmstaden. Kulturhistorisk byggnadsinventering 1983/84”.