Tonfilmsanläggningar från AGA-Baltic.
Citat hämtade ur fem olika broschyrer från åren 1930-32.
[Originalmaterialet förvaras på KB.]


Tontillsats [1930]
Bilden visar en projektorapparat av standardtyp ombyggd av AGA-BALTIC för tonfilm.
A = tonlampa. B = ljusprojektor. C = stativ med drivmekanism. D = fotoelektrisk cell med fjädrande upphängning.

Tontillsats [1931]
Vid vår tonprojektor ledes filmen i en ”fjädrande filmbana”, vilken har till ändamål att utdämpa alla de oregelbundenheter, som eljest skulle uppstå i filmens frammatningshastighet. Filmen ledes vid denna anordning över kullagerförsedda styrrullar. Dessa äro synnerligen väl lagrade, så att de med fullständig precision bringas att uppbära filmen utan glidfriktion. På grund härav kommer filmen ej att genom beröringen med några maskindelar nötas. Varje möjlighet till att filmen skadas under sin gång genom tonprojektorn, är således effektivt undanröjd, varför vid en projektionsapparat med vår tonfilmstillsats slitaget icke är större än det av bildprojektorn förorsakade.

Tontillsats med fjädrande filmbana Tontillsats med dubbelsvänghjul
och första förstärkarsteget

Genom en speciell, i alla större kulturländer patentsökt anordning i samband med tonprojektorn ernås, att filmen framföres med exakt konstant hastighet, något som ej kunnat ernås vid något annat äldre system. Ljudet blir genom denna anordning synnerligen rent och naturtroget. Detta resultat erhålles genom samverkan mellan ett dämpande dubbelsvänghjul och en lämplig filmslinga, vilken löper i fjädrande, fria bukter.

Stundom inträffar, att ojämnheter finnas i kanterna av filmens ljudband, vilka kunna åstadkomma störande biljud. Genom vårt ställbara tonfönster finnes möjlighet att eliminera denna störningskälla. Å andra sidan ger detta möjlighet att få med exakt hela ljudranden, vilket är viktigt, då eljest vid filmer upptagna enligt vissa system ljudförvrängning kan uppkomma. I tontillsatsen är ett första förstärkaresteg inbyggt.

Förstärkare [1930]
De kraftförstärkare, som komma till användning, äro av AGA:s nya konstruktion. De innehålla två förstärkarsteg av mycket stor effekt. Genom att i konstruktionen flera förstärkarsteg efter varandra undvikits, blir ljudet rent och klart samt fritt frän störningar, vilket är av stor vikt vid en tonfilmsanläggning. Förstärkarna kunna lätt utbyggas för högre effekt, om anläggningen skall flyttas till större lokal. AGA:s förstärkare äro synnerligen kompakt byggda och erfordra därför obetydligt utrymme.

Förstärkare [1931]
Mellanförstärkaren utgöres av ett förstärkaresteg med pentodrör, som ytterligare förstärker de från tontillsatsen kommande ljudbärande svängningarna.

De ljusimpulser som genom fotocellförstärkarna förvandlas till elektriska impulser införas i mellanförstärkaren för att där uppnå den ingångsspänning som kraftförstärkaren fordrar.

Kraftförstärkaren är utbyggd med två förstärkarsteg för mycket stor sluteffekt. Vid konstruktionen är särskild hänsyn tagen till kravet på ett rent och klart ljud, fritt från störningar, vilket är av stor vikt vid en tonfilmsanläggning. Våra förstärkare äro synnerligen kompakt byggda och erfordra därför obetydligt utrymme. Den för kraftförstärkarens drift erforderliga högspänningen erhålles från en likriktare, matad från växelströmsnät eller särskild omformare.

Förstärkare [1932]
AGA-Baltics förstärkare har en mycket god frekvenskarakteristik. Mellan 50-7000 perioder förefinnes endast 1 d.B. variation, vilket måste anses vara synnerligen tillfredsställande.

Aga-Baltic har 5 olika förstärkaretyper från 5 watts utgångseffekt för de minsta biograferna till 150 watt för de allra största.



Vi föra förstärkare i följande storlekar:
5 w. utgångseffekt motsvarande 20 w. anodeffekt.
20 w. utgångseffekt motsvarande 80 w. anodeffekt.
30 w. utgångseffekt motsvarande 120 w. anodeffekt.
75 w. utgångseffekt motsvarande 300 w. anodeffekt.
150 w. utgångseffekt motsvarande 600 w. anodeffekt.

Lättsköttheten är icke enbart beroende på antalet manöverorgan. Man torde snarare kunna säga, att vad som först och främst erfordras är, att man vid rörbyten lätt kan lokalisera det felaktiga röret och snabbt kan verkställa utbytet. Dessa fordringar uppfylla Aga-Baltics förstärkare på ett utmärkt sätt.

Frekvensmeter [1931]
På frekvensmetern avläses projektormotorernas hastighet. Vid stumfilmsprogram är hastigheten ej av större betydelse, då däremot tonfilmen fordrar absolut konstant hastighet, 24 bilder per sekund, motsvarande 50 perioder på frekvensmetern.

Tonregulator [1931]
Erfarenheten har visat, att tonfilmer variera högst avsevärt i ljudstyrka. En känslig och pålitlig ”fader” är därför en nödvändig detalj i utrustningen. Instrumentet innehåller förutom volymkontroll även en anordning för reglering av klangfärgen.

Salongskontroll [1932]
Alla biografägare veta hur pass viktig ljudstyrkeregleringen är för ett verkligt förstklassigt framförande av filmen. Särskilt om filmen är ojämnt inspelad, är det önskvärt att ljudstyrkan kan regleras från salongen, där man givetvis har den bästa möjligheten att avgöra, om ljudet är för starkt eller för svagt. Aga-Baltics nya salongskontroll gör reglering från salongen möjlig. En fördel är att den är likadant graderad som volymkontrollen på förstärkaren, vilket gör skötseln enklare.

Högtalare [1930]
Högtalarna äro av den elektrodynamiska typen, vilken för detta ändamål är den enda lämpliga. En elektrodynamisk högtalare kan återgiva både höga och låga toner korrekt och har förmåga att taga upp mycket kraftiga ljudeffekter utan att överbelastas och skrälla. Varje högtalare i en AGA-BALTIC tonfilmsanläggnmg består av fyra högtalaresystem, hopkopplade till ett batteri.

Högtalare [1931-A]
Till varje anläggning höra två högtalare, den ena avsedd att placeras bakom duken och den andra i maskinrummet. Scenhögtalaren består av två sammankopplade elektrodynamiska högtalaresystem av vårt eget patentsökta fabrikat, särskilt ägnade att återgiva såväl höga som låga toner i riktiga proportioner. Genom kontrollhögtalaren, som monteras i maskinrummet, kan maskinisten avlyssna ljudkvaliteten och ljudstyrkan. Högtalaren utföres med att elektrodynamiskt system av vår egen tillverkning. Den är försedd med separat volymkontroll.

Scenhögtalare [1931-B]
Scenhögtalaren består av fyra stycken sammankopplade elektrodynamiska högtalarsystem av vårt eget patentsökta fabrikat. Den monteras bakom duken på en för ändamålet konstruerad konsol. Högtalaren har ett mycket stort frekvensområde och är försedd med med ett extra membran, som ökar volymen vid låga toner.

Direktdrivna skivbord [1931]
Vid anläggningar för ljud på skivor är det av största vikt att erhålla ett gott skivbord, vilket är sammankopplat med bildprojektorn på ett sätt, som effektivt förhindrar varje möjlighet till förskjutning mellan bild och ton. Vid vår anordning tillföres drivkraften från projektorn till borden genom en böjlig axel, vilken icke kan slira. Borden äro försedda med skyddsräcke samt pick-up's av tillförlitligaste konstruktion, vibrationsfritt upphängda. Skivtallrikarnas jämna gång åstadkommes genom balanshjul med oljefyllda dämpningsbanor. Det enkla, skivbordet användes huvudsakligen för ljudfilmsanläggningar med två projektorer.

Skivbord med två tallrikar [1931]
Vid enkelanläggningar med enkelt skivbord måste paus göras mellan varje akt. För att möjliggöra att även vid enkelanläggningar flera akter skola kunna spelas i följd utan paus, hava vi konstruerat ett skivbord med två tallrikar. Med hjälp av en särskild startreläanordning startas den ena skivtallriken strax innan den andra stannas, så att ljuden från de båda skivorna omärkligt flyta i varandra.

Startreläbox [1931]
Vid anläggningar med en projektor och skivbord med två tallrikar kan man hopskarva flera akter även vid skivprogram. På filmens ena sida fastlimmas en stanniolremsa på visst avstånd från sista bildrutan i akten. När kontaktskenan i bildprojektorn nås av denna remsa, slutes en strömkrets som igångsätter den andra skivtallriken, vilken dessförinnan gjorts startklar. När nästa akts bild inkommer i bildprojektorn är den till bilden hörande tonen framme vid andra tallrikens ljuddosa.

Ouverturebord [1931]
Ett s. k. ouverturebord har en mycket mångsidig användbarhet. Det användes som ersättning för orkestern på stumfilmsbiografer, till förspel och mellanaktsmusik på ljudfilmsbiografer och lämpar sig dessutom väl för alla lokaler, där musikunderhållning önskas. Ouverturebordet innehåller 2 kompletta elektriska grammofonverk med elektriska pick-ups, vilka anslutas till en förstärkare. De båda skivtallrikarna kunna kopplas in växelvis. Borden drivas med normal hastighet för grammofonskivor och sålunda ej med den reducerade hastighet, som användes för ljudfilmsskivor.

Förstärkareomformare [1931]
Förstärkareomformaren lämnar vid anläggning, driven på likströmsnät, 50-periodig växelström till glödtrådarna och till högspänningslikriktaren för kraftförstärkarens slutsteg. Omformaren är av enankartyp samt försedd med transformator och reostat för inreglering av rätt spänning.

Förstärkareomformare Motorgenerator

Motorgenerator för växelströmsdriven anläggning [1931]
Projektormotorerna, högtalarnas magnetfält och kräftförstärkarens försteg matas med 220 V likström. Därför erfordras vid anläggningar avsedda att drivas på växelströmsnät en motorgenerator. Motorn är av kortsluten 3-fastyp och generatorn av shunttyp med kollektor. Maskinerna äro av bästa svenska fabrikat.

Instrumenttavla [1931]
En redigt och överskådligt uppställd instrumenttavla är till stor nytta för den person, som skall sköta ljudfilmsanläggningen. Ljudfilmsapparater erfordra stor snabbhet hos maskinpersonalen, och alla tekniska detaljer måste vara väl genomtänkta, så att föreställningarna kunna ske utan avbrott.

I instrumenttavlan samlas anläggningens matarledningar. Den är sålunda försedd med säkerhetsapparater, huvudströmbrytare, mätinstrument samt pådrag för omformare.


Några uttalanden om den första tillverkningsserien:

BORLÄNGE.
.Borlänge Tidning den 16/10 1930.
»Lyckad premiär på Palladium. En fulltalig publik hade infunnit sig på Palladium i Borlänge. Såväl tal som musik och andra ljud voro njutbara och synnerligen verklighetstrogna. — — — Men det är inte enbart filmen som sådan, vilken bidrager till succén. Även biografens ljudfilmsapparat har del i äran, ty ljudet har man all anledning att vara belåten med, något som inte alltid brukar vara fallet på ljudfilmsbiografer.»

BORÅS.
Västgöta-Demokraten den 16/9 1930.
»De nyinstallerade talfilmsapparaterna visade sig kunna fylla de högst ställda förväntningar.»



Annons i branschtidningen Biografägaren, 13 september 1930

GÄVLE.
Dagens Nyheter den 29/8 1930.
»Den svenska ljudfilmsapparaten har premiär. — Aga-Baltics ljudfilmsanläggning, som av experter förklarats vara fullt i nivå med de utländska apparaterna såväl i fråga om konstruktion som ljud, men däremot i kostnad ställer sig avsevärt billigare än de importerade, har under sommaren installerats på ett trettiotal av Svensk Filmindustris landsortsteatrar. Den första premiären på den svenska ljudapparaten kunde sålunda äga rum på S. F.-teatern Regina i Gävle på torsdagen. Som startprogram hade valts den första svenska talfilmen 'För hennes skull', som därmed också fick sin första provinspremiär. — Det visade sig att Aga-Baltic-anläggningen fungerade fullt oklanderligt och gav lika god ljudkvalitet som de dyrbarare utländska apparaterna. Förtjusningen över det goda framförandet av 'För hennes skull' var också allmän bland den fulltaliga premiärpubliken. — Man kan alltså fastslå, att en svensk firma med framgång upptagit konkurrensen med de hittills allenarådande utländska ljudfilmfabrikaten. Aga-Baltics ljudmaskin betyder för de svenska biografägarna minskat beroende av utländska filmintressen och ökad känsla av trygghet för apparaternas betjänande, då fabrikationen är förlagd inom landet och en noggrann 'service' alltså alltid kan förekomma. Den nya Aga-maskinen är konstruerad såväl för ljud på platta som på filmremsa.»

Stockholms Dagblad den 29/8 1930.
»Helt svensk tonfilmspremiär i Gävle. Det visade sig, att anläggningen fungerade fullt oklanderligt och gav lika god ljudkvalitet, som de dyrbara utländska apparaterna. Förtjusningen över det goda framförandet av 'För hennes skull' var också allmän bland den fulltaliga premiärpubliken.»


Gävle Dagblad den 29/8 1930.
»Svensk film från svensk apparat på Regina. Aga-Baltic, Svensk Filmindustri och Gösta Ekman debutera i ljudfilm. — Apparaturen är svensk av märket Aga-Baltic, för vilken svenska produkt Svensk Filmindustri gatt in och ämnar lansera på sina biografer.»



Affisch tecknad av Max Ettler, 1930
(Originalet förvaras på KB)

Norrlandsposten den 29/8 1930.
»Ljudfilmspremiären på Regina. Det är tydligt att svensk film — på svenska ljudapparater —- kommer att gå en ny storhetstid till mötes.»

Gävle Dagblad.
»Undertecknad satt på premiären å den sämsta möjliga hör-platsen å biografen i fråga — längst upp vid väggen — men hörde likväl tydligt varje ord. Direktionen för Regina är att gratulera den utomordentliga ljudeffekt där nås. Naturlig ton utan skrällande biljud med bastalande damer, som hos annan dylik. Rösterna få såväl i tal som sång sitt naturliga ljud och tonfall, jag skulle vilja säga det var något mjukt och behagligt över det hela, t. o. m. var maskinmusiken fullt njutbar, vilket man kan påstå vara ganska ovanligt vid dylika anläggningar.»

HALMSTAD.
Hallandsposten den 27/9 1930.
»Lyckad ljudfilmspremiär på Röda kvarn. En svensk film, framförd med svenska ljudfilmsapparater. 'Fridas visor' hette filmen och 'Aga' hette det maskinella systemet. En lycklig kombination, varav såväl svensk filmkonst som svensk teknik, erkannerligen trollkarlen Dalén och hans medingenjörer, ha all heder. — Premiärens tekniska sida var en angenäm överraskning. Ljudkvaliteten var mycket bra, fastän installationen blivit klar i sista stund.

Hallands Folkblad den 27/9 1930.
»Ljudfilmspremiär å Röda Kvarn. Fotograferingen står på ett förstklassigt plan och filmens musik återges med biografens nya maskineri på ett klart och tydligt sätt, fritt från störande biljud, så 'Röda' kommer säkerligen att köra de närmaste veckorna för lika fulla hus som premiärkvällen.»
»'Fridas visor' hade premiär å Röda Kvarn i går. Allt som allt, 'Fridas visor' kan rekommenderas och torde bli en kassafilm av klass för 'Röda', vars ljudfilmsanläggning f. ö. visade sig vara av yppersta klass, med en mjuk, men på samma gång fyllig ton.»



Annons i Biografägaren, 30 maj 1931

KARLSHAMN.
Karlshamns Allehanda den 30/9 1930.
»Lyckad ljudfilmspremiär på. Metropol. — Ljudfilmsapparater av Aga-Baltics förnäma konstruktion inmonterade. — Metropols första ljudfilmsprogram rullades i går, och de, som då bevistade de båda föreställningarna, äro säkerligen ense om, att de voro utomordentligt lyckade. Musiken och sången voro utomordentligt rena liksom talet, vilket framträdde tydligt.»

KARLSKRONA,
Karlskrona-Tidning den 8/10 1930.
»Det blev en synnerligen lyckad ljudfilmsstart för Skandiabiografen. Installeringen av apparaterna, vilka äro av Aga-Baltics tillverkning, har pågått sedan en tid tillbaka, och att döma av gårdagens premiär fylla de även högt ställda anspråk ifråga om ljudets tydlighet.»

KATRINEHOLM.
Östergötlands Dagblad den 7/10 1930.
»Lyckad talfilmspremiär på Palladium. — Katrineholm har nu två ljudfilmsbiografer sedan Palladium blivit installerad med ljudfilmsapparat, den svenska Aga-Baltic. Den blev färdigmonterad och avprovad några timmar före premiären i går kväll, och man fick höra Paramounts första svenska talfilm 'När rosorna slå ut'. Ett perfekt och genomgående klart, och tydligt ljud gjorde också sitt till för den lyckade ljudfilmspremiären.»

Folket den 8110 1930.
»Palladium. Biografens nya talfilmsmaskineri fungerade oklanderligt. Ljudet överraskade genom sin renhet och tydlighet och den nära nog fullständiga frånvaron av biljud. Ljudstyrkan var väl avvägd och knappast någon av replikerna från den vita duken gick förlorad för åhöraren. En lyckad start, alltså.»

KRISTINEHAMN.
Kristinehamns-Posten den 12/9 1930.
»Allt som allt kan sägas, att premiären infriade do Ilasta förväntningar, att direktionen är att gratulera till den lyckade starten, biografpubliken till denna nya form av filmnjutning.»

Nya Kristinehamns-Posten den 10/9 1930.
»Röda Kvarn. Den installerade ljudfilmsapparaten är av Aga-Baltics fabrikat och av Movietonesystem, d. v. s. ljudet är upptaget direkt på filmremsan, varför det blir absolut samstämmighet mellan ljud och bild. Fabrikatet betecknas av fackmän som ett av de bästa i marknaden förekommande, varför vi -hoppas, att Röda Kvarns direktion och publik få glädje av anläggningen.»

LANDSKRONA.
Landskrona Tidning den 21/10 1930.
»Imperial har alltid haft en välgörande god akustik och denna kom nu till sin fulla rätt. Varje tonfall, även i den tystast framviskade replik, uppfattades på varje plats i den fullsatta salongen. Följaktligen har installeringen av apparaturen i den nya ljudfilmsbiografen lyckats ypperligt. Den är också alltigenom av svensk tillverkning, Aga-Baltics i Stockholm. Allt som allt blev således 'Imperials' ljudfilmpremiär en succés pyramidale. Vi spå utsålda salonger så länge filmen köres.»

LULEÅ.
Norrbottens Kuriren den 23/8 1930.
»Röda Kvarn; 'För hennes skull.' — Dessutom bör 'konstateras, att Röda Kvarns ljudfilmsapparat av allt att döma är verkligt förstklassig, vilket ju är desto mer glädjande, då apparaten som bekant är av svensk tillverkning, märket Aga-Baltic.»

NORRKÖPING.
Östergötlands Folkblad den 11/11 1930.
»Skandia. — Ljudåtergivningen var i nivå med det bästa, som hittills kunnat presteras.»

NYKÖPING.
Södermanlands Läns Tidning den 15/9 1931.
»Röda Kvarn börjar med ljudfilm. — Premiär i kval! på den 'första i Sverige inspelade stora talfilmen 'För hennes skull'. — Som bekant har numera svensk tillverkning av ljudfilmsapparater påbörjats, nämligen av Aga-Baltic, vilken firma redan installerat ett 15-tal och har ytterligare ett 75-tal kontrakterade. Det är även denna firma som levererat utrustningen till Röda Kvarn liksom till flera av Svensk Filmindustris biografer. Såvitt vi kunna förstå står denna utrustning minst lika högt i kvalitativt hänseende som de äldre utländska fabrikaten — kanske den rent av står högre. Åtminstone föreföll ljudkvaliteten redan vid provföreställningen vara god. Särskilt märkte man att musiken klingar fylligt och vackert.»

Södermanlands Nyheten den 25/9 1930.
»Sång och tal lät både tydligt och välljudande.»

OSKARSHAMN.
Oskarshamns-Tidningcn den 29/9 1930.
»Direktör Andersson har i går afton anordnat en föreställning, vid vilken pressen och en del övriga inbjudna kommit tillstädes. Ingenjör Rosenström demonstrerade därvid ingående den synnerligen invecklade talfilmsapparaturen, varefter en del filmstycken spelades, bl. a. en akt ur 'För hennes skull' samt en amerikansk tvåaktare 'Bröllop i Hollywood'. Det hela fungerade oklanderligt.»

SKELLEFTEÅ.
Västerbottens-Kuriren 24/9 1930.
»Ljudfilmspremiär i Skellefteå bjöds av Palladium-biografen i fredags. Aktiebolaget Aga-Baltic, som därstädes inmonterat erforderliga maskiner och elektriska anordningar, kunde glädja sig åt ett väl lyckat resultat. Premiärfilmen 'För hennes skull' med Gösta Ekman i huvudrollen blev en succés. Publiken, som fyllde lokalen, var tydligen mycket belåten med sin kväll. Efter dylika ljudfilmsuppvisningar blir t. o. m. en icke biovurmare snart biotagen. Såväl sång som tal gjorde sig utmärkt, och det hela blev en glad och gemytlig premiärafton.»

VÄSTERÅS.
Västmanlands Läns Tidning den 16/9 1930.
»Säsong-premiär på Skandia. — Till slut kan noteras, att talet hördes glädjande tydligt.»

HELSINGFORS.
Heisingin Sanomat den I6/9 1930.
»Bio-Bio som hittills endast förevisat stumfilm började på ett briljant sätt sina ljudfilmsföreställningar. — Bio-Bio Aga-Baltics ljudfilmsapparat är teknikens sista ord.»

Suomen Sosialdemokraatti den 16/9 1930.
»Bio-Bio är en av de huvudstadsbiografer, vilka icke ha skyndat sig att anskaffa ljudfilmsapparater, men nu när dylika hava anskaffats äro de absolut förstklassiga. I söndags på en särskild föreställning för inbjudna, varvid Ernst Lubitschs 'Prinsgemålen' förevisades, kunde man konstatera, att apparatens ljud var sällsynt rent och mjukt. Särskilt märkte man det i sång, vilket gjorde njutningen dubbelt angenäm. Man märker, att ljudfilmsapiparaterna ha gått framåt med stora steg sedan senaste höst.»

Suomenmaa den 19/9 1930.
»Apparaternas fulländning är det viktigaste i ljudfilmen och detta problem har blivit lyckligt löst i Bio-Bio. Undertecknad har aldrig tidigare hört t. ex. 'mekanisk' kvinnoröst som varit så mjuk och naturlig som Jeanette Mc Donnalds i denna ljudfilm. Känslan av mekanik börjar tydligen bli en övervunnen ståndpunkt. Apparaten är av Aga-Baltics fabrikat och är teknikens sista ord i branschen. Man kan hädanefter gå för att höra och icke endast för att se på Bio-Bios föreställningar.»



Nålmärke.

Till startsidan






Biografägaren, 27 maj 1930







Biografägaren, 10 januari 1931




Biografägaren 11 april 1931
Projektorn är tillverkad av Krupp-Ernemann Kinoapparate AG




Biografägaren, 1932




Biografägaren, 19 maj 1932




Biografägaren, 4 juni 1932




Biografägaren, 25 mars 1933